Nya professorer 2009

Kort om professorerna som installerades i Uppsala 20 mars 2009, med installationsföreläsningar 19-20 mars.

Johan Arvidsson: Behövs jordbearbetning?

Johan Arvidssons forskning handlar framförallt om effekter av jordpackning i jordbruket, dvs. effekter av körning med tunga maskiner, samt metoder för minskad jordbearbetning. Han har bland annat visat vilka skador körning med tunga betupptagare kan orsaka på markens djupare lager, skador som är mycket svåra att reparera. Han har också undersökt hur man kan spara energi, tid och pengar genom att bearbeta mindre, t.ex. plöja grundare än normalt eller inte alls.

Christer Björkman: Varför är världen grön?

Christer Björkmans forskning handlar om hur växter och insekter påverkar varandra i olika system. Ett viktigt mål är att förstå de mekanismer som styr uppkomsten av insektsutbrott och att undersöka hur utbrottsrisken påverkas av klimatförändringar och ändrad markanvändning. Ett annat mål är att ta fram kunskap som gör det möjligt att utforma uthålliga bekämpningsstrategier mot skadegörare genom att utnyttja både naturliga fiender och resistenta växter.

Torleif Härd: Vaccin mot Alzheimer?

Torleif Härd är strukturbiolog och forskar om hur molekyler ser ut och fungerar i levande celler. Han har bland annat studerat receptorer för steroidhormoner och han och hans forskargrupp intresserar sig nu för det ”felveckade” protein som anses orsaka Alzheimers sjukdom. De använder protein engineering för att försöka utveckla ett vaccin mot sjukdomen.

Dan Funck Jensen: Svamp mot växtsjukdomar – osynliga fältslag i biologisk bekämpning

Dan Funck Jensens forskningsfält är växtpatologi med fokus på biologisk bekämpning av växtsjukdomar. Framför allt handlar det om hur olika mikroorganismer påverkar varandra i den jord som omger växternas rötter, och hur detta samspel kan utnyttjas i bekämpning av jord- och fröburna växtsjukdomar. Han är känd för sitt nära industrisamarbete och har haft samordnande roller i flera nordiska och europeiska forskningsnätverk. Hans forskning är också relevant för utvecklingsländer, vilket avspeglas i samarbeten med länder i Centralamerika, Afrika och Asien.

Håkan Jönsson: Från bord till jord – om att sluta kretsloppet

Håkan Jönssons forskning handlar om möjligheterna att sluta växtnäringens kretslopp, från bord till jord – om resurssnåla, hygieniska och miljövänliga system för återföring av avfallets växtnäring till åkern. Ett viktigt verktyg i detta arbete är systemanalys.

Afaf Kamal-Eldin: Ett äpple om dagen håller doktorn borta

Afaf Kamal-Eldin är livsmedelsforskare. Hennes forskning handlar om bioaktiva ämnen i mat och dessas betydelse för hälsa. Med utgångspunkt i grundläggande kemi och tillämpad biologi deltar hon i en rad tvärvetenskapliga samarbetsprojekt inom livsmedelskedjan, från jord till bord.

Ulf Olsson: Är det normalt med normalfördelning?

Ulf Olssons forskning handlar om statistiska modeller för data med svaga skaltyper – data som saknar ”riktiga” numeriska mätvärden och inte är normalfördelade. Genom att utveckla generaliserade linjära blandade modeller gör han det möjligt att analysera sådana data på ett teoretiskt korrekt sätt. 

Jana Pickova: Fettsyror i biffen och fisken

Jana Pickova forskar om hur fettsammansättningen i fodret påverkar ämnesomsättningen hos olika djurslag och om hur detta återspeglas i de animalieprodukter vi äter. Exempelvis påverkas nötköttet av om djuren får spannmål eller grovfoder. Hos fisk kan bioaktiva ämnen påverka ämnesomsättningen så att fisken kan producera de nyttiga fleromättade fettsyrorna, trots att fodret innehåller växtoljor i stället för fiskoljor.

Martin Schroeder: Gudrun och granbarkborren

Martin Schroeders forskning har två huvudinriktningar, granbarkborrens ekologi och bevarande av insektsmångfald i brukad skog. Granbarkborren är en betydelsefull skogsskadegörare, som ibland massförökas efter omfattande stormar som Gudrun. I sin forskning undersöker han hur olika faktorer påverkar risken för att stormar ska leda till utbrott av granbarkborren och därmed också stora arealer barkborredödad skog.

Ingvar Sundh: Säkra mikroorganismer till nytta för miljö och lantbruk

Ingvar Sundh är mikrobiolog och ägnar sig bland annat åt frågor om vilken roll vissa grupper av mikrober spelar i stora skeenden på jorden. Ett exempel är de bakterier som oxiderar metan i våtmarker och sjöar och på så sätt minskar flödena av denna potenta växthusgas till atmosfären. Inom forskningsprogrammet Domesticering av mikroorganismer (DOM) fokuserar han på säkerhetsfrågor och regelverk för användning av olika nyttiga mikroorganismer, t.ex. inom lantbruk, miljö samt livs- och fodermedel.

Jonathan Yuen: Svamparnas sexvanor

Jonathan Yuens forskning handlar om vad som styr växtsjukdomars utbredning, deras epidemiologi. Molekylära tekniker har gjort det möjligt att studera populationer av växtpatogener på en detaljnivå som inte var möjlig tidigare och detta har Jonathan Yuen bland annat tillämpat på potatisbladmögel – den av våra växtsjukdomar som kräver mest kemisk bekämpning. Patogenen har visat sig vara extremt mångformig i Skandinavien, där den numera förökar sig sexuellt. En svårbekämpad växtsjukdom har blivit ännu svårare att bekämpa. Även rostsvamparna (kända redan av romaren Threophrastus) kan studeras med molekylära metoder och hotbilden från dessa svampar växer, delvis på grund av nya raser och delvis på grund av ökande möjligheter till sexuell förökning.

Kort om professorerna som installerades i Alnarp 15 maj 2009, med installationsföreläsningar samma dag.

Lena Ekelund Axelson: Trädgårdsprodukternas väg till konsumenten

Lena Ekelund Axelson är trädgårdsekonom och forskar om struktur och konkurrens i trädgårdsnäringen. Hon har studerat konsumentaspekter, särskilt på marknaden för ekologiska produkter. Aktuella forskningsuppgifter rör den växande växtmarknaden och marknadsföringen av frukt och grönt i dagligvaruhandeln.

Erik Steen Jensen: Hållbart nyttjande av agrara naturresurser

Erik Steen Jensen är jordbruksforskare med specialkunnande inom miljö- och resursfrågor samt utveckling av ett hållbart jordbruk. Han har bland annat forskat inom områdena kvävefixering och samodling med kvävefixerande baljväxter. Han har också studerat hållbar biomass- och biobränsleproduktion av jordbruksrester.

Beatrix Waechter Alsanius: Mikrober i tomatodlingens tjänst

Beatrix Waechter Alsanius forskar om mikroorganismernas roll i hortikulturella produktionssystem. En del bakterier har visat sig kunna motverka sjukdomar i de slutna odlingssystem för tomater, där man återanvänder näringslösningen i stället för att släppa ut den i sjöar och hav. Dessa bakterier har till och med visat sig kunna främja tillväxten.