Kort om professorerna som installerades i Umeå med installationsföreläsningar 27-28 maj 2010.
Hjalmar Laudon: Vattnets färd genom skogslandskapet
Hjalmar Laudon är naturgeograf och forskar om skogens sjöar och vattendrag. Han undersöker hur och varför vattnet transporteras och förändras på sin väg från snö och regn till bäck. Resultat från hans forskning gör det möjligt att förstå och minska negativa effekter från skogsbruk, gruvdrift, luftburna föroreningar och klimatförändringar på vattenkvaliteten.
Tomas Lundmark: Skogens roll i klimatarbetet
Tomas Lundmark har under lång tid varit chef för SLU:s skogliga försöksparker, vilket har medfört att hans forskning har spänt över ett brett spektrum som rör allt från hotade lavar till intensivgödsling av granskog. Under senare år har han också arbetat mer med tvärvetenskapliga frågeställningar, bland annat sådana som rör skogens roll i klimatarbetet.
Ewa Julia Mellerowicz: Träd för våra barn
Ewa Mellerowicz forskning handlar om vedens tillväxt hos träd, särskilt bildningen av de sekundära cellväggarna, som står för merparten av trädens biomassa. Nu försöker hon ta reda på vilken roll olika polymerer har i vedens cellväggar, bland annat manipulerar hon stukturen hos xylan, som är den viktigaste typen av hemicellulosa i ved. Målet är att ta fram lignocellulosa som är bättre anpassad till industrins behov, som råvara för energiutvinning, kemisk vidareförädling eller fiberproduktion.
Annika Nordin: Kväve styr skogens markvegetation
Annika Nordin är jägmästare och forskar om hur kvävetillgången styr vegetationsdynamiken i boreala ekosystem. Skogsgödsling och kvävenedfall ökar tillgången på kväve, vilket kan gynna olika svampsjukdomar på bärris. Generellt ger ökad kvävetillgång en skog fattigare på bärris, samtidigt som gräs och örter kan breda ut sig.
Anders Roos: Känsla för trä
Anders Roos forskning har handlat om ekonomiska aspekter på skogsägande och bioenergimarknader och på strategier i sågverksindustrin. Under de senaste åren har han framför allt arbetat med innovationer och kundpreferenser i sågverks- och träindustrin. I produktutveckling är det viktigt med kunskap om vilka värden konsumenterna förknippar med trä och speciellt de egenskaper man värdesätter hos träprodukterna.
Jens Peter Skovsgaard: En ny framtid för skog och skogsskötsel i Sverige
Jens Peter Skovsgaard är forskare, men även praktiker, inom ämnet skogsskötsel. Han studerar bland annat hur skogarna och skogsskötseln kan anpassas till klimatförändringarna. Det handlar t.ex. om att utforma och testa nya skötselmetoder för björk-, ädellöv- och blandskog. Hans mål är att öka vedkvalitet och ekonomisk avkastning och på samma gång förbättra skogens biodiversitet och rekreationsvärde.
- Porträtt. Foto: Thomas Steen Sørensen, Colorrange Photography (ej pressbild)
Nasko Terziev: Utveckling av teknologi för bättre träprodukter
Nasko Terziev är träteknolog från Bulgarien, och har verkat vid SLU sedan 1993. Han forskar om hur man bäst ska torka, impregnera och behandla trä för att det ska behålla sina egenskaper under lång tid. Arsenikimpregnering kan exempelvis ersättas med miljövänligare metoder, t.ex. värmebehandling, citrusextrakt eller oljor. Han arbetar inte bara med svenska träslag, utan undersöker också egenskaper hos tropiska träslag.
Jun Yu: Utveckling och tillämpning av tidsrumsliga modeller
Jun Yus forskning handlar främst om stokastisk modellering och statistisk analys av tidsrumsliga data. Han har arbetat med ett flertal forskningsprojekt med tillämpningar som sträcker sig över ett brett spektrum, från skogbruk, vattenbruk,miljöövervakning, ekologi och populationsbiologi, till fjärranalys, ekonomi och biomedicinsk teknik.
Lars Östlund: Skogen har också en historia
Lars Östlund är jägmästare och skogshistoriker och forskar tvärvetenskapligt i gränsen mellan ekologi, arkeologi och historia för att ta reda på mer om människans förhållande till skogen genom tiderna. Med hjälp av olika historiska källor, som skogskartor och bondedagböcker, och naturens egna arkiv, som till exempel årsringar, har han studerat hur de nordliga, boreala skogarna i Skandinavien och tallskogarna i Nordamerika har använts av människan och utvecklats genom tiderna.
-----------------------------------------------
Professorer som installerades i Uppsala den 19 mars 2010, med installationsföreläsningar 18-19 mars.
Örjan Carlborg: Steget före mot framtidens genetik
Örjan Carlborgs forskningsområde är beräkningsbaserad genetik. Det handlar om att kombinera genetik, statistik och datavetenskap för att kunna hantera de enorma datamängder som samlas in i undersökningar av olika organismers arvsmassa. Örjan Carlborg leder ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där man utvecklar analytiska metoder som ska visa hur gener och miljöfaktorer tillsammans reglerar egenskaper av betydelse inom t.ex. livsmedelsproduktion och medicin.
Pekka Huhtanen: Bättre foderutnyttjande hos kor bra för miljön
Pekka Huhtanens forskning rör idisslarnas foderutnyttjande, med tyngdpunkt på kvävemetabolism, nedbrytning av cellväggar samt modellering. Målet är att öka djurens grovfoderutnyttjande och kväveeffektivitet. På senare tid har han fokuserat på grovfodervärdering med både laboratorie- och djurmetoder. Där är huvudsyftet att utveckla teknik som gör det möjligt att bestämma dels smältbarheten hos foder, dels vilken mängd djuren kan tänkas konsumera.
Patrice Humblot: Husdjursavel och artificiell insemination
Patrice Humblots forskningsområde är husdjursavel och artificiell insemination. Han är särskilt intresserad av genetiska aspekter på fruktsamhet, t.ex. hur man uppnår genetiska avelsframsteg utan att äventyra den genetiska variationen inom en ras, samt bioteknologiska metoder. Som forskningschef vid den franska branschorganisationen för husdjursavelsföretag har han haft omfattande samarbeten med forskargrupper både i Frankrike och runt om i världen.
Thomas Håkansson: Myt, historia och uthålligt jordbruk i Afrika
Thomas Håkansson är antropolog och humanekolog. Hans forskning handlar om relationerna mellan politisk ekonomi, regionala sociala system, och icke-industriellt jordbruk i tropiska områden. Han har bland annat studerat uppbyggandet och nedbrytningen av intensivjordbruk i nordöstra Tanzania och arbetar nu med att jämföra resultaten av denna forskning i en global studie av lokalt utvecklade, uthålliga intensivjordbrukssystem.
Anders Johannisson: Cellfunktioner i friska och sjuka djur
Anders Johannisson är teknisk biolog och undersöker hur djurceller fungerar, hur man kan mäta detta och vilka konsekvenser rubbningar i funktionen får. Han har exempelvis mätt koncentrationerna av vissa cytokiner, budbärare som cellerna producerar i samband med infektioner och inflammationer. Anders Johannisson har undersökt olika aspekter på spermiekvalitet, bland annat med syfte att inseminering av lantbrukets djur ska bli så effektiv som möjligt.
Andrzej Madej: Innebörden av husdjurens egna hormoner
Andrzej Madejs forskning handlar om husdjurens hormonsystem, framför allt de hormoner som är kopplade till djurens fortplantning och reaktioner på stress. Idag undersöker han bland annat hur man kan använda hormonnivåer i blodet som mått på välbefinnande och hur djuren påverkas av östrogenliknande ämnen som förekommer naturligt i foderväxter.
Kjell Martinsson: Fyller vallfodret kons mage?
Kjell Martinssons forskning har främst rört frågor om utfodring och utnyttjande av vallfoder och andra närproducerade fodermedel till mjölkkor och köttdjur. Centrala frågor har varit hur valet av gröda, skördetidpunkt och konserveringskvalitet påverkar djurens konsumtion och produktion. Det övergripande målet för forskningen har varit ett mer konkurrenskraftigt och uthålligt nordligt lantbruk och en säker tillgång på lokalt producerade livsmedel.
John Stenström: Bioprofylax - biologiska metoder som skyddar miljön
John Stenström är agronom och mikrobiolog med sanering av förorenad mark som specialområde. Kemiska bekämpningsmedel från jordbruket kan förorena yt- och grundvatten, men bakterier eller speciella enzymer från nedbrytande svampar kan snabbt bryta ner dem. Målet är att kunna använda denna ”bioprofylaktiska” metod samtidigt med spridning av bekämpningsmedlet.
Martin Weih: Effektivare resursanvändning hos framtidens grödor
Martin Weih arbetar med ekofysiologisk forskning om stråsäd och energigrödor som salix och numera även den tropiska växten jatropha. Målet är att ta fram kunskap som kan användas till att förädla fram grödor som mer effektivt kan utnyttja resurser som vatten och växtnäring. Han undersöker även möjligheten att utnyttja rotsvampar (mykorrhiza) som gör grödor mindre aptitliga för skadeinsekter. Andra forskningsintressen rör biologisk mångfald i odlingslandskapet och förutsättningar för hållbara odlingssystem.
Ivar Vågsholm: Livsmedelssäkerhet och riskanalys
Ivar Vågsholms forskning handlar om livsmedelssäkerhet, framför allt hur man säkerställer att livsmedlen är fria från smittsamma sjukdomar. Han har arbetat med kontrollprogram mot ett flertal sjukdomar, bland annat galna ko-sjukan, och han medverkar även i internationella expertkommittéer som hanterar frågor om livsmedelssäkerhet och djurskydd.