Nedan presenteras nya professorer som installeras år 2011 i Ultuna och Alnarp (inklusive pressbilder).
Kort om professorerna som installeras i Alnarp med installationsföreläsningar 6 maj 2011.
Erik Andreasson:
Växtskydd mot stress
Potatisbladmögel är en av de mest förödande växtsjukdomarna i Sverige, och i världen i övrigt. Erik Andreassons forskning syftar till att förstå hur växter reagerar på angrepp av främst biotiska stressfaktorer, såsom bladmögelangrepp, och hur olika försvarssystem i växten kan samverka eller motverka varandra. Målen med forskningen är dels att förstå processerna, men också att hitta nya metoder för resistensförädling.
Kristina Blennow:
Uppfattningar och hantering av risk och förändring
Kristina Blennow är i grunden naturgeograf. Hennes forskning handlar om att förstå samspelet mellan människan och hennes omgivning, för att därigenom kunna stödja planering och beslutsfattande under osäkra och föränderliga förhållanden. Ett aktuellt forskningsområde är individers uppfattningar av klimatförändringarna och deras möjligheter till klimatanpassning. Hon använder sig av tvärvetenskapliga strategier med både empiriska metoder och datorsimuleringar, ofta i internationellt samarbete och i nära kontakt med avnämare.
Eva Johansson:
Multifunktionella grödor – framtidens lösning?
Eva Johansson är i grunden växtförädlare och hennes forskning handlar om nya och breddade användningsområden för jordbruksgrödor. Hon arbetar med både livsmedelsgrödor och grödor som ger bioråvaror som kan ersätta fossil olja. En bärande tanke är grödorna ska vara skräddarsydda för sitt användningsområde och att även restprodukternas fulla värde ska kunna tas tillvara.
Birgitta Rämert:
Växtskyddsstrategier i ett odlingssystemperspektiv
Birgitta Rämerts forskning handlar om olika sätt att minska problemen med skadegörare på trädgårdsväxter, framförallt genom att kombinera biologiska bekämpningsmetoder och utformning av odlingssystemet. Hon arbetar bland annat med odlingstekniska åtgärder, som växtföljd och såtid, men undersöker också hur angreppen kan minskas genom samodling av olika grödor. Grunden för forskningen är ofta biologiska och ekologiska studier av skadegöraren och dess naturliga fiender.
Tiina Sarap:
Tydliga idéer bär fram formen
Tiina Sarap är landskapsarkitekt och har ett särskilt intresse för gestaltningsprocessens tidiga skeden, dvs. då de bärande idéerna i ett koncept formuleras i bilder och ord som kan förankras hos uppdragsgivaren. Hon har varvat yrkesutövning i samhällsbyggande med undervisning, och i lärarrollen har hon bland annat strävat efter att utveckla undervisningsformerna.
Ingrid Sarlöv Herlin:
Gränsöverskridande landskapsforskning i en utmanande tid
Ingrid Sarlöv-Herlins forskning rör landskapsplanering, ett ämne som inte bara går över gränserna till olika närliggande discipliner, utan också berör de många intressenter som påverkas av beslut och landskapsförändringar. Hon har ett brett intresse som landskapsforskare, från landskapsekologisk planering till Europeisk policy, men är framför allt intresserad av hur landskapsplanering kan anta ett större helhetstänkande. Hon arbetar också med metoder och redskap som kan användas för att beskriva och värdera landskap och för att underlätta kommunikation mellan experter och användare. En sådan metod är landskapskarakterisering, ett systematiskt sätt att utan värdering beskriva landskapets karaktär.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar
31 mars och 1 april 2011.
Lars Andersson:
Framgångsrika ogräs passar tiden
Lars Anderssons forskning är inriktad på ogräsens biologi och reglering. Han studerar framförallt hur enskilda arters groning och uppkomst är anpassad i tid och rum till klimat, väder och odlingsåtgärder samt hur dessa egenskaper styr arternas framgång som ogräs i olika typer av odlingssystem. Kunskaperna utgör en viktig bas i utvecklingen av resurseffektiva och miljövänliga regleringsåtgärder. Vi behöver dem också för att kunna förutsäga hur ogräsflorans sammansättning och ogräspopulationernas storlek kommer att påverkas av ett ändrat klimat eller ändrade odlingssystem.
Mikael Berg:
Virus som hotar vår välfärd
Mikael Bergs forskning handlar om att belysa och förstå hur virus fungerar, särskilt det samspel mellan virus och värd som ibland leder till sjukdom. En viktig aspekt är hur olika virus kringgår värddjurets medfödda immunförsvar. Det redskap han använder är viral genomik, som handlar om virusgeners funktion och evolution samt om värddjurets immunsvar. Målet är bättre kunskap om de mekanismer som gör det möjligt för virus att orsaka sjukdom, att ”lura” värdens immunförsvar och att utvecklas till nya pandemier.
Britt Berglund:
Mjölkkoavel med hållbarhetsperspektiv
Britt Berglunds forskning rör avelsmässiga aspekter på mjölkkornas hälsa, reproduktion och välbefinnande. Det har bland annat handlat om orsaker till den höga andelen dödfödda kalvar hos förstakalvande Holsteinkor och hur man avelsmässigt kan hantera detta. Hon forskar också kring förbättrade fenotyper som uttrycker en större andel av den genetiska variationen, såsom bättre mätegenskaper i aveln för tidig fruktsamhet, olika mått på energireserverna efter kalvning och hur de är relaterade till kons fruktsamhet och hälsa, samt möjligheter till individuellt anpassade kalvningsintervall.
Porträtt av Britt Berglund (pressbild). Foto: Julio Gonzalez
Maria Ignatieva:
Hållbar landskapsarkitektur i globaliseringens tidevarv
Maria Ignatieva är landskapsarkitekt och i sin forskning kombinerar hon kunskaper inom urban ekologi, landskapsarkitekturens historia och hållbar design. Karriären inleddes med restaurering av blomsterterasser vid Peter den Stores palats i S:t Petersburg. Idag arbetar hon främst med uthållig stadsbyggnad i en globaliserad värld, med fokus på bland annat biologisk mångfald.
Porträtt av Maria Ignatieva (pressbild). Foto: Privat
Dirk-Jan de Koning:
Konsekvenser av sekvenser i husdjursgenetik
DJ de Konings forskning handlar om att reda ut den genetiska bakgrunden till viktiga egenskaper hos lantbrukets husdjur. Den variation som finns mellan djuren, i fråga om en egenskap, kopplas till den variation som finns på DNA-nivå. En viktig del av de Konings arbete har bestått i utveckling av analysverktyg och försöksupplägg för sådana studier, liksom en ansenlig mängd faktiska dataanalyser.
Porträtt av Dirk-Jan de Koning (pressbild). Foto: Norrie Russel
Carl Johan Lagerkvist:
Vi och våra val: om preferenser, ekonomiska beslut och drivkrafter
Carl Johan Lagerkvist ekonomiska forskning spänner över ett brett fält inom områdena riskanalys, finansiering, diskret valanalys samt beteendeekonomi. Tillämpningarna finns i sammanhang som präglas av beslutsfattande och av policy, dvs. avsiktsförklaringar och riktlinjer som används av myndigheter, företag och organisationer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Ekonomisk psykologi används för att förklara orsakerna till människors val, beteenden och beslut.
Lotta Rydhmer:
Nyttja eller utnyttja husdjuren? Avelsarbetet gör skillnad
En stor del av Lotta Rydhmers forskning och undervisning handlar om genetiska samband mellan produktionsegenskaper och egenskaper som är viktiga för husdjurens hälsa, reproduktion och välfärd. En hållbar utveckling innehåller miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Avelsarbetet är ett viktigt redskap för att nå ett mer hållbart nyttjande av husdjur. Det betyder t.ex. att suggor ska kunna producera tillräckligt med mjölk åt smågrisarna utan att förlora för mycket av sina kroppsreserver. Samarbete med forskare över ämnesgränser är en viktig komponent i detta arbete.
Porträtt av Lotta Rydhmer (pressbild). Foto: Julio Gonzalez
Birgitta Åhman:
Kunskap och verktyg för en uthållig rennäring
Birgitta Åhmans forskning handlar om renar och renskötsel. Inledningsvis var huvudfrågan hur svensk rennäring skulle hantera radioaktiva föroreningar i renens miljö efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Idag studerar hon renens näringsförsörjning och välfärd samt hur produktionen i rennäringen påverkas av skötsel, betesanvändning och yttre störningar.