Här presenteras de nya professorer som installeras år 2012 i Ultuna och Umeå (inklusive pressbilder).
Kort om professorerna som installeras i Umeå med installationsföreläsningar 11 maj 2012 (inklusive pressbilder).
Anders Alanärä:
Fisk – vårt nya husdjur
Anders Alanäräs forskningsspecialitet är fiskodling. Idag arbetar han främst med kompensationsodling av lax där målet är att producera smolt som har bättre förutsättningar att överleva efter utsättning i havet. Ett annat aktuellt område är fiskodlingens miljöeffekter i form av utsläpp av näringsämnen. Han undersöker förutsättningarna för odling av matfisk (röding) i norrländska kraftverksdammar, där utsläpp av näringsämnen har visat sig vara positiva för miljön .
Göran Ericsson:
Vilt, människa och samhälle
Göran Ericssons forskning fokuserar på naturresurserna och på brukarna. En huvudsaklig del är de ekologiska sambanden som ligger till grund för naturresursanvändning inom jakt, fiske, skogsbruk och friluftsliv. En växande inriktning är den forskning där gps-försedda djur följs för att man vill studera hur de störs av bland annat mänsklig verksamhet.
Birger Hörnfeldt:
Sorkar, pärlugglor och sorkfeber i naturens samspel
Birger Hörnfeldt är zoolog och arbetar parallellt med miljöövervakning, miljöanalys och anknytande forskning inriktad på sorkarnas populationsdynamik och deras betydelse i naturen. Sorkarnas samspel med pärlugglor och sorkfeber som kan smitta människor tillhör huvudspåren i hans forskning.
Magnus Löf:
Skoglig restaurering i teori och praktik
Magnus Löf är intresserad av skogarnas biologiska mångfald och deras roll i klimatarbetet. I sin forskning har han behandlat skoglig restaurering, vilket bland annat inbegriper omvandling av granplanteringar till ädellövskog. Merparten av forskningen rör idag sådd och plantering av ek och bok och går ut på att öka förståelsen kring hur frön och plantor kan skyddas mot rådjur, sork och insekter, samt förståelse kring interaktionen både mellan olika växter och mellan växter och djur.
Ulf Segerström:
Naturens egna arkiv gömmer mikroskopiska spår från förr
Ulf Segerströms forskning rör frågor om hur våra boreala skogar formats sedan den senaste istiden under inverkan av klimat, bränder och människans brukande av naturresurserna. Han arbetar främst med analyser av lämningar såsom pollen, kolpartiklar och andra växtdelar som bevarats i torv- och sedimentlagerföljder. Tillsammans med kollegor från andra discipliner har han kunnat ge en klarare bild av de tidigaste bosättningarna i norra Sverige och hur de påverkade vegetationen i landskapet.
Harry Wu:
En strategisk inriktning för svensk trädförädlingsforskning
Harry Wus forskning handlar om att klarlägga den genetiska bakgrunden till viktiga egenskaper hos skogsträd. Den variation som finns i en trädpopulation, i fråga om t.ex. tillväxt, trädform och härdighet, kopplas till den variation som finns på DNA-nivå. En viktig fråga i Harry Wus forskning är hur trädförädlingen kan utnyttja kunskapen om de gener eller genkomplex som styr en viss egenskap. Detta arbete handlar t.ex. om utveckling av analysverktyg och förädlingsstrategier.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 15 och 16 mars 2012 (inklusive pressbilder).
Jan Bertilsson:
Ensilage och raps ersätter importerad soja
Jan Bertilsson har varit verksam inom tillämpad husdjursforskning. Ett huvudspår har varit mjölkproduktion baserad på hemmaproducerat foder, mestadels i Sverige men på senare år även i utvecklingsländer. Produktionens inverkan på miljön är en fråga som kommit alltmer i fokus.
Johan Gabrielsson:
Vad gör läkemedlen med kroppen och kroppen med läkemedlen?
Johan Gabrielsson är apotekare och hans forskning handlar främst om metoder för mätning och karaktärisering av läkemedelseffekter i människa och djur. Han arbetar mycket med modellering, dvs. formulering av ekvationer som beskriver vad som händer med ett läkemedel i kroppen. Ett viktigt redskap är de biomarkörer som används för att påvisa biologisk respons på exponering för potentiella läkemedel.
Sara Hallin:
Mikrober får jorden att snurra
Sara Hallin är agronom och mikrobiolog och forskar på kväveomsättande mikroorganismer. Hon undersöker mikrobsamhällenas ekologi och deras reglerande roll för växthusgasutsläpp och för markens kväveläckage.
Lars Hennig:
Epigenetiken gör arvsmassan funktionsduglig
Lars Hennigs forskning handlar om de (epigenetiska) mekanismer som bestämmer när, var och hur olika gener är aktiva hos växter. Han är framförallt intresserad av växternas samspel med miljön. Ett forskningsområde rör de mekanismer som är inblandade i fenomenet vernalisering, som innebär att vissa växter måste gå igenom en köldperiod för att kunna blomma. I andra studier undersöker han de försvarsmekanismer som sätts igång vid angrepp av skadegörare.
Daniel Hofius:
”Självmord” och ”självätande” i växters försvar mot skadegörare
Daniel Hofius forskning handlar om samspelet mellan växter och deras skadegörare, och om växternas immunförsvar. Fokus ligger på de molekylära mekanismer som styr två viktiga komponenter i försvaret mot angripare: programmerad celldöd, som kan beskrivas som snabba lokala självmord bland celler, vilket stryper tillgången på levande vävnad för angriparen, samt autofagi (”självätande”), en process som bryter ned skadligt eller skadat cellinnehåll, och som antingen är en del i ett celldödsprogram eller bidrar till det grundläggande immunförsvaret genom att begränsa tillväxten hos sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Rolf Johansson:
Arkitektens arbetssätt i fokus
Rolf Johansson är arkitekt och forskar om de miljögestaltande disciplinernas, speciellt landskapsarkitekturens, historia, teori och metod. Projekteringsprocessen, med dess inslag av utvärdering och kritik, är en viktig beståndsdel i hans forskning.
Claudia Köhler:
Fröer för framtiden
Claudia Köhlers forskning handlar om de (epigenetiska) mekanismer som bestämmer när, var och hur olika gener är aktiva under fröbildningen hos växter – de processer som leder till att det utvecklas olika celltyper, vävnader och organ. Hon har visat att fenomenet genomisk prägling, som innebär att vissa gener från en av föräldrarna stängs av, är betydligt vanligare hos växter än man har trott. I förlängningen kan denna typ av forskning hjälpa oss att öka fröstorleken hos odlade grödor. I andra projekt studerar hon den ”barriär” som gör det mycket svårt att föra över värdefulla egenskaper från vilda släktingar till grödor med högre kromosomtal.
Jan Lagerlöf:
Vård av markorganismer för hållbar markanvändning
Jan Lagerlöfs forskning handlar om markekologi i jordbruksmark, bland annat hur valet av brukningsmetoder påverkar art- och individrikedomen bland markorganismerna. I andra studier kartlägger han samspelet mellan markdjur och mikroorganismer. En angelägen fråga för lantbruket är hur vi kan dra större nytta av markorganismernas ekosystemtjänster, t.ex. genom att gynna organismer som äter upp eller konkurrerar med jordburna patogener.
Lena Lidfors:
Kalvars och minkars beteende utforskas
Lena Lidfors är etolog och har forskat om kors och kalvars beteende mot varandra, och hur inhysning och skötsel påverkar detta. Hon har också undersökt hur en berikad miljö påverkar försöksdjurs och farmade minkars beteenden och hur man kan utforma deras inhysning så att de kan tillgodose sina beteendebehov bättre.
Nils Lundeheim:
Svensk svinavel i ett hundraårigt perspektiv
Nils Lundeheim forskar om svinavel, med inriktning på att förbättra benstyrka, rörelseförmåga och hälsa. Han arbetar i nära samverkan med avelsorganisationer och andra intressenter och är ofta inblandad i tillämpade försök. En av hans stora utmaning är hur man ska bedriva avel för bättre grisöverlevnad.
Mikael Pell:
Samhällets organiska restprodukter – risk eller resurs i jordbruket?
Mikael Pells forskning handlar om hur åkermarkens mikrobiologiska funktioner påverkas då man tillför organiska gödselmedel och organiska restprodukter från samhället. Mikael Pell använder mikroorganismer som verktyg när han jämför olika restprodukter och gödslingsmetoder. Fördelarna med att återföra den värdefulla växtnäringen i t.ex. avlopp och hushållsavfall får inte åtföljas av en skadlig tillförsel av giftiga organiska ämnen och tungmetaller, eller ökade utsläpp av kraftiga växthusgaser som lustgas.
Lars Roepstorff:
Hästens rörelse i fokus
Lars Roepstorff är veterinär och forskar om hästens rörelseapparat. Genom biomekaniska studier utvecklar och utvärderar han objektiva metoder för klinisk undersökning av rörelseapparatens funktion, t.ex. vid hälta, rehabilitering eller ridning. Han forskar också om banunderlag för tävlingshästar.
Hans Ronne:
Modellorganismer i forskningen
Hans Ronne använder jästsvamp och muddermossa, Physcomitrella, som modellorganismer för att studera genuttryck, cellgiftsresistens, ämnesomsättning och åldrande. Han testar också nya molekylärgenetiska metoder för växter och har börjat arbeta med en liten alg som ny modellorganism.
Lennart Salomonsson:
Tvärvetenskaplig forskning för framtida produktionssystem
Lennart Salomonssons forskning handlar om människans allt intensivare markanvändning, och hur denna påverkar produktionen av ekosystemtjänster. I tvärvetenskapliga forskningsprojekt undersöker han hur system för skogs- och jordbruk kan utformas så att de både främjar produktion av livsmedel, virke och energi och stärker de livsunderstödjande processer som ekosystemen också tillhandahåller, och som vi ofta tar för givna.
Folke Sitbon:
Varför blir potatisen ibland giftig?
Folke Sitbon forskar om hur glykoalkaloider bildas i potatisen, som svar på stress i form av sår och ljusexponering. Dessa bittra försvarssubstanser kan ibland förekomma i för människa och djur giftiga halter. Folke Sitbon kombinerar molekylärgenetik och biokemi för att öka vår kunskap om glykoalkaloidernas biosyntes. Resultaten kan användas inom potatisförädlingen och vid efter-skördbehandling, och därmed få betydelse för kvalitet och livsmedelssäkerhet.
Richard Zuerner:
Sjukdomar vi får av djuren
Richard Zuerners forskar om zoonoser, dvs. djursjukdomar som kan överföras till människor. Fokus i forskningen ligger på karaktärisering av bakteriesjukdomar, vars praktiska tillämpning är utveckling av diagnosmetoder som gör det möjligt att följa smittspridning hos djur. I andra studier jämför han arvsmassan hos närbesläktade bakteriestammar för att kunna identifiera proteiner som gör att vissa stammar orsakar infektion, medan deras släktingar är harmlösa. Resultaten ökar vår förståelse av infektionsförloppet, och dessutom är proteinerna högintressanta som kandidater vid framtagning av vacciner.