Åtta forskarlag i topp enligt utvärdering

Gruppen kring professorerna David Wardle, Olle Zackrisson och Lars Östlund vid institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU Umeå fokuserar på att förstå nordliga skogsekosystem och de dynamiska faktorer (biologiska och abiotiska) som skapar och påverkar dessa ekosystem. Forskningen omfattar bland annat interaktion mellan växter och andra organismer samt skogsbränder och människans historiska påverkan på skogsekosystem.

Forskargruppen med professor Jan Stenlid och docenterna Pia Barklund, Åke Olson, Rimvis Vasaitis och Nils Högberg, institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU Uppsala, försöker förstå skogliga sjukdomar och svampbiologi på både grund- och tillämpad nivå samt hur sjukdomsalstrande organismer samverkar med sina värdträd. Gruppen undersöker bland annat skadevampars arvsmassa och den genetiska basen för skadegörare, svampars samspel med växter och insekter, resistensfaktorer hos värdträd samt hur man kan motverka skador genom skogsskötsel.

Gruppen vid institutionen för husdjursgenetik, SLU Uppsala, med professorerna Göran Andersson, Leif Andersson och Örjan Carlborg, docenterna Gabriella Lindgren och Erik Bongcam Rudloff samt dr. Sofia Mikko. Övergripande mål här är att använda husdjur för genetiska studier och identifiera gener och mutationer som påverkar specifika egenskaper och på djupet förstå deras funktion. Aktuella forskningsprojekt berör till exempel tillväxt hos kyckling, muskelutveckling hos gris, prestationsegenskaper hos häst samt genetiska riskfaktorer för sjukdomar som drabbar hund och andra husdjur.

Professor Geoffrey Daniel, institutionen för skogens produkter vid SLU Uppsala, arbetar med sin grupp med trävetenskap och träfiberbiologi. Forskningen är både grundläggande och behovsmotiverad inom industrin. De områden man berör är mikro- och nanostruktur hos trä, trämassa och pappersprodukter, träfiberceller och biosyntes, biologisk nedbrytning, träskydd och träteknologi.

”Remote sensing” är temat för professor Håkan Olssons och forskare Mats Nilssons grupp, institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU Umeå. Det handlar om fjärranalys av skogar från olika sensorer och plattformar. Här används satelliter, radar, flygburen laser och dito kamera. Med stöd av fältreferenser från bland annat Riksskogstaxeringen så kan såväl digitala kartor som förbättrad statistik åstadkommas.

Forskargruppen inom kemisk ekologi med åtta seniorforskare och två professorer (kontaktperson professor Peter Witzgall) vid Område växtskyddsbiologi, SLU Alnarp, undersöker hur dofter påverkar kommunikation och interaktion mellan levande varelser, särskilt mellan djur och mellan djur och växter. Doftämnen är mycket effektiva lockbeten för att upptäcka insekter och för att bekämpa insekter som har betydelse för jord- och skogsbruk, husdjurs produktion och människors hälsa.

Övergripande mål för forskargrupperna inom Skoglig biogeokemi (professorerna Hjalmar Laudon och Mats B. Nilsson) och Skoglig markvetenskap (professorerna Peter Högberg och Ulf Skyllberg), institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU Umeå, är att förstå skogstillväxt och hur den nordliga skogsmiljön reagerar och interagerar på naturlig och mänsklig påverkan. Huvudfokus ligger på mark-växt-interaktioner, torvmarkers biogeokemi, vattendragens hydrogeokemi samt interaktioner mellan organiska föroreningar, tungmetaller och organiskt material.

För professor Roger Finlays grupp, vid institutionen för skoglig mykologi och patologi vid SLU Uppsala, är målet att utveckla och förbättra helhetsförståelsen av mark-växt-mikrob-interaktioner. Forskarna undersöker vad dessa förlopp kan betyda för ekosystemtjänster, som del av omloppet av näringsämnen, kollagring och biologisk kontroll av växtskadegörare.