Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för akvatiska resurser

Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Flodkräfta

Flodkräftan lever på grunt vatten i sjöarnas strandzon, dammar och mindre vattendrag. Den föredrar branta strandbrinkar där den gräver djupa hålor eller platser med gott om rötter, sten eller andra gömställen.

Astacus astacus

Flodkräftan är nattaktiv och i det närmaste allätare. Den äter bland annat insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av skilda vattenväxter. En flodkräfta kan bli mellan 5 och 20 år. Exemplar med en längd upp till 20 centimeter har fångats. 

Utbredning

Flodkräftan förekommer framför allt i norra och västra Svealand, i södra Norrland och längs norrlandskusten upp till Finska gränsen, samt på Gotland och Öland. Det finns även enstaka bestånd i Norrlands inland och sporadiskt finns den idag även i sydöstra Sverige.

Lek

Parningen sker under september - oktober då det börjar bli kallt i vattnet. Honan bär de befruktade äggen under stjärten till nästa sommar. Inget larvstadium förekommer utan vid kläckningen liknar ungen en liten fullvuxen individ. Hanar blir könsmogna vid 2-5 år och honor vid 2-6 år, beroende på var i landet kräftorna befinner sig. 

Fiske

Flodkräftan har slagits ut av kräftpest i samtliga de fyra stora sjöarna och idag finns inget yrkesfiske efter flodkräfta. Däremot finns ett omfattande fritidsfiske i de delar av landet där arten finns kvar.

Historik

Flodkräftan är den enda sötvattenlevande storkräfta som förekommer naturligt i Sverige. Den antas ha invandrat till Skandinavien för drygt 10 000 år sedan. Traditionen att äta och fiska kräftor går tillbaka till 1500-talet, men den spred sig till den breda allmänheten först från slutet av 1800-talet.
 
Flodkräfta förekom tidigare i sjöar och rinnande vatten i större delen av landet, nedanför fjällkedjan. Sedan början av 1900-talet har emellertid bestånden minskat kraftigt, främst på grund av kräftpest, men också försurning, föroreningar, vattenreglering samt, framför allt, smittspridning från den introducerade signalkräftan. Man räknar med att så mycket som 97 % av vattnen med flodkräfta har slagits ut under de senaste hundra åren.
 
Idag finns färre än tusen kända vattenlokaler med flodkräfta i landet, men dessa ger på många platser möjlighet till ett aktivt och givande kräftfiske. Flodkräftan representerar ett stort kulturellt, socialt och ekonomiskt värde och på många håll pågår arbetet med att bevara flodkräftan och förstärka flodkräftfisket.

Hotstatus

Flodkräftan är klassad som akut hotad (CR) i Artdatabanken nationella rödlista 2010. Arten hotas idag av den svampsjukdom som den introducerade signalkräftan sprider. Minskningstakten har ökat dramatiskt under 2000-talet, främst beroende på illegal utsättning av signalkräfta i nordvästra Svealand och Norrland. Internationellt är flodkräftan klassad som sårbar (VU) i IUCNs rödlista 2010.

Åtgärdsprogrammet för flodkräfta

1998 kom det första åtgärdsprogrammet för flodkräfta. Sedan dess har många åtgärder genomförts och ny kunskap tillkommit. Många har jobbat hårt och genomfört mycket av det som stod i förra programmet. Detta har säkerligen bromsat de negativa effekterna, men situationen för flodkräftan har ändå försämrats och det behövdes ytterligare åtgärder.

Fiskeriverket och Naturvårdsverket tog därför 2008 fram ett nytt åtgärdsprogram för flodkräfta. Denna gång fanns en budget på 15 miljoner kopplat till programmet. Visionen i programmet var att våra barnbarn ska kunna fiska flodkräfta.
 
KLICKBAR LÄNK: Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013

Femton miljoner som stöd

Nytt för den här gången är att det finns en budget kopplad till åtgärdsprogrammet. Fiskeriverket och Naturvårdsverket ställer 15 miljoner till förfogande för perioden 2008-2013. Det handlar exempelvis om att förbättra miljön för flodkräftan, restaurera vatten, inventera och kartlägga kräftsituationen för att kunna inrätta skyddsområden samt att utrota vissa illegalt utsatta signalkräftbestånd. Pengarna ska, via länsstyrelsen, gå ut lokalt direkt till folk som bor bredvid vattnen, för konkreta åtgärder. 

Stoppa hinkbärarna

I flodkräftans fall är det inte överfiske som är problemet - tvärt om är fisket en förutsättning. Det starka sociala, kulturella och ekonomiska intresse som finns kring kräftfiske är en förutsättning för ett lokalt engagemang, så att arten och fisket ska kunna bevaras. Det största hotet mot flodkräftan idag är illegala utsättningar av signalkräfta, som bär med sig kräftpest.
Visionen i programmet är att våra barnbarn ska kunna fiska flodkräfta. Och det är fullt möjligt om vi bara kan ta död på myten om signalkräftans förträfflighet, så att de illegala utsättningarna av signalkräfta upphör. Det är akut att få stopp på hinkbärarna. 

Tips till alla som vill hjälpa

Åtgärdsprogrammet riktar sig främst till länsstyrelser, andra statliga myndigheter, kommuner, fiskevårdsområdesföreningar, enskilda fiskerättsägare, fastighetsägare och intresseorganisationer. Den kan även vara intressant för universitet, skolor, exploatörer och allmänheten. Kontakta din Länsstyrelse och Havs- och vattenmyndigheten för ytterligare råd och anvisningar om stöd.

 
Sidan uppdaterad: 2012-01-26.

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se