SLU:s björkindex i Umeå
Senast ändrad: 29 april 2011
Institutionen för skogens ekologi och skötsel vid SLU-Umeå mäter nu för 15:e året i rad lövsprickningens förlopp på fem utvalda glasbjörkar (Betula pubescens) i ”Framtidsskogen” utanför Skogis. Det gör vi för att få ett objektivt mått på när den lokala sortens björkar egentligen slår ut i Umeå, Björkarnas stad. Vi mäter med skjutmått fem knoppar på fem träd och då medelvärdet för dessa 25 löv passerar 20 mm, anser vi att björkarna ha slagit ut. Det är detta antagna gränsvärde som kallas "Björkindex".
2015-05-13: Mätningen landade på 14,4 mm för de 25 knopparna.
2015-05-14: Medelvärdet har ökat till 15,1 mm och SVT-Västerbotten gjorde ett inslag.
2015-05-15: Sträckningen med ca 0,5 mm per dag fortsätter och, som framkom i gårdagens SVT-inslag, pekar prognosen på en aningen tidigare lövsprickning än medelvärdet för de första 14 åren (20/5). Kanske blir det 18:e eller 19:e maj istället?
2015-05-17: Hastigheten har avmattats något och dagens mätning stannade vid 16,7 mm. Det blir nog nära normalt kring den 20:e i alla fall...
2015-05-18: Dagens mätning snittade 17,2 mm. Nu är det tydligt att, trots en tidig start, blir det en ganska normal lövsprickning.
2015-05-20: Det dröjer ändå några dagar tills gränsen är nådd. I dag var medelvärdet 18,6 mm och en ganska säker prognos pekar på 22/5 som lövsprickningsdag 2015.
2015-05-21: Plötsligt händer det! Idag uppnåddes 20-mm-gränsen! Umeås björkar är utslagna - i positiv bemärkelse!
______
En statistisk analys av 45 olika meteorologiska variabler visar att datum för björkarnas lövsprickning (t o m 2013) förklaras av olika varianter av temperatur-variabler:
- Temperatursumman över +5C i april - maj
- Temperatursumman över +10C t o m lövsprickningen i maj
- Högst temperatur i april-maj
- Lägst temperatur t o m lövsprickningen i april-maj
Med dessa fyra variabler förklaras hela 99% av variationen av lövsprickningsdatum! Då blir man som forskare rätt säker på sin sak! Av förklarliga skäl har vi ännu inte kunnat lägga in meteorologiska data för maj månad 2013, varför analysen upprepas längre fram när SMHI publicerat dessa data.
Så här ser hela den (t o m 2015) 15-åriga listan ut:
| 2015 | 21.5 |
| 2014 | 20.5 |
| 2013 | 20.5 |
| 2012 | 26.5 |
| 2011 | 18.5 |
| 2010 | 18.5 |
| 2009 | 19.5 |
| 2008 | 15.5 |
| 2007 | 21.5 |
| 2006 | 20.5 |
| 2005 | 29.5 |
| 2004 | 18.5 |
| 2003 | 24.5 |
| 2002 | 15.5 |
| 2001 | 27.5 |
Definition och metodbeskrivning
Forskarna Per Hansson och Jan Falck, vid Inst för Skogens ekologi och skötsel, SLU-Umeå, har definierat att när genomsnittslängden på 25 nyutslagna löv på fem referensbjörkar i Framtidsskogen utanför skogsfakulteten i Umeå överstiger 20 mm anses björken vara utslagen. Förenklat kan man säga att då har löven utvecklat skaft och därmed fått sin slutliga form. De fortsätter dock att tillväxa ett bra tag efter den angivna gränsen.
Syfte
Syftet med vårt fenologiprojekt är att fastställa och sedan följa årsvariationen av ett objektivt sätt att ange när björkarna slagit ut i Umeå, björkarnas stad. Mer specifikt innebär detta att konstatera det datum då björkbladen inklusive knoppfjäll igenomsnitt överstiger 20 mm. Måttet kallas "Björklövsprickningen enligt Umestandard" eller "SLU:s björkindex i Umeå".
Material och metod
Fem normala unga glasbjörkar, Betula pubescens, i Framtidsskogen utanför SLU-Umeå valdes ut inför våren 2001. Björkarna står inne i ett bestånd och är naturligt föryngrade. De skjuter alltså sina knoppar betydligt senare än solitära exemplar i parker och stadsmiljöer. En gren markerades på varje träd och de 5 yttersta knopparna på varje gren markerades. Dessa knoppar mättes första gången 2001 och nu för elfte året i rad 2011. Mätningen görs mitt på dagen med digitalt skjutmått (noggrannhet 0,1 mm) och avser basen på knoppfjället till ytterst delen av längsta bladskivan i knoppen.
Användningsområden
Björkindexet kan komma att bli ett bland flera fenologiska mått att beakta. På sikt kan det nya måttet korreleras mot meteorologiska data som t ex dygnsmedeltemperatur och nederbörd. Efter viss utveckling skulle måttet kunna användas för att prognosticera björkpollenförekomsten i Umeå med omnejd. Sedan 2006 används detta kvantitativa mått, utöver här i Umeå, på de fyra försöksparkerna inom SLU:s fenologiprojekt .
De nu 15 årens data för glasbjörkens lövsprickning uppvisar ingen statistik säkerställd trend mot en allt tidigare vår:
Följande variabler testades 2013 i en statistik analys (stegvis linjär regressionsanalys) för att se hur en rad meteorologiska (fysikaliska) data korrelerar med dagen för björkarnas lövsprickning :
Antal soltimmar i april
Antal soltimmar i maj
Globalstrålning i april (kWh/m²)
Globalstrålning i maj (kWh/m²)
Månadsnederbörd för april (mm)
Månadsnederbörd för maj (mm)
Total nederbörd i april-maj
Maxsnödjup Forslunda (cm)
Lägst temperatur i april (C)
Lägst temperatur i maj (C)
Lägst temperatur i maj tom lövsprickning (C)
Lägst temperatur i april-maj
Lägst temperatur i april-maj tom lövsprickning (C)
Medeltemperatur i april (C)
Medeltemperatur i maj (C)
Medeltemperatur i maj tom lövsprickning (C)
Medeltemperatur i april-maj
Medeltemperatur i april-maj tom lövsprickning (C)
Högst temperatur i april (C)
Högst temperatur i maj (C)
Högst temperatur i maj tom lövsprickning (C)
Högst temperatur i april-maj
Högst temperatur i april-maj tom lövsprickning (C)
Antal dagar med frost i april
Antal dagar med frost i maj
Totalt antal frostdagar i april-maj
Antal tjälfria dagar i Forslunda (april-maj)
Antal snöfria dagar i Forslunda (april-maj)
Temperatursumma över 0C i april-maj
Temperatursumma över 3C i april-maj
Temperatursumma över 4C i april-maj
Temperatursumma över 5C i april-maj
Temperatursumma över 0C tom lövsprickning i april-maj
Temperatursumma över 3C tom lövsprickning i april-maj
Temperatursumma över 4C tom lövsprickning i april-maj
Temperatursumma över 5C tom lövsprickning i april-maj
Temperatursumma över 4C tom lövsprickning i maj
Temperatursumma över 5C tom lövsprickning i maj
Temperatursumma över 6C tom lövsprickning i maj
Temperatursumma över 10C tom lövsprickning i maj
Datum i maj för första rapport av TORNSEGLARE i Umeå kommun
Datum i maj för första rapport av ROSENFINK i Umeå kommun
Datum i maj för första rapport av GÖK i Umeå kommun
/Vi vill särskilt framhålla att datakällan är SMHI resp Naturbruksgymnasiet i Forslunda./
Med andra ord ju högre medeltemperatur i april och maj, ju mindre nederbörd i maj och ju högre maxtemperatur i maj desto tidigare lövsprickning!
Vi på Institutionen för skogens ekologi och skötsel tänker fortsätta med denna långsiktiga datainsamling. Se det som ett exempel på miljöanalys eller miljöövervakning.