Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Institutionen för skoglig resurshushållning

Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Förslag på examensarbeten

Det här är de förslag på examensarbeten som finns vid institutionen för skoglig resurshushållning. Vid intresse kontakta respektive kontaktperson för mer information. De områden som finns representerade i listan nedan är Fjärranalys, Skoglig inventering och ekosystem modellering, Internationellt skogsbruk, Skogliga landsbruksstudier och skoglig planering.

Fjärranalys
Remote sensing

Proposed title

 Objective

 Requirements

 Contact persons

Automatic identification of block in forest through use of airborne laser scanning data

Use airborne laser scanning data to identify block in the forest.  Compare two ALS data sets with different point density. Possibility of combining with other data (aerial photos) for identification of block. Test of different algorithms for working with the DSM and DTM. Project is of interest to forestry companies and wildlife researchers.

Knowledge of laser data. Technical skills required for processing laser data. Collection of field data may be necessary.

Johan Holmgren johan.holmgren@slu.se  Magnus Magnusson (VFM)

Evaluating tree species identification in digital aerial photographs

Compare the spectral content of Leica ADS80 vs Z/I DMCII for tree species mapping. Possible synergy with project below.

May require collection of field data.

Jonas Bohlin Jonas.bohlin@slu.se

Miombo woodland mapping in Tanzania        

Use optical satellite data to identify Miombo woodland in Tanzania, as part of a larger REDD+ project. Potentially working with Landsat 8 data.

 

Håkan Olsson hakan.olsson@slu.se
Heather Reese heather.reese@slu.se

Using NNH data for topographic correction of alpine areas

DTMs are used for topographic correction of optical satellite data. The new NNH data give this possibility, however, preliminary tests are not as successful as expected. Investigation into the raw laser data and its relation to the vegetation properties is needed in the Abisko area.

Knowledge of laser data. May require collection of field data.

Heather Reese heather.reese@slu.se

Skoglig inventering och empirisk ekosystemmodelering
Forest Inventory and Empirical Ecosystem Modeling

Proposed title

 Objective

 Contact persons

Utvärdering av efterfrågan på metoder för beståndsinventering av död ved

Mängden död ved är numera en etablerad indikator på livsförutsättningarna för flera skogliga organismgrupper. För att operationalisera denna indikator i det löpande skogsbruks- och naturvårdsarbetet behövs dock lättarbetade metoder att kvantifiera mängden död ved i skogsbestånd. Två nyligen utvecklade metoder – ’critical length sampling’ och ’perpendicular distance sampling’ – finns nu tillgängliga för att snabbt och enkelt fastställa mängden död ved i bestånd. De har utvärderats i tidigare exjobb med mycket lovande resultat.

Det aktuella examensarbetet syftar till att undersöka efterfrågan på metoder för att uppskatta mängden död ved inom skogsbruk och naturvård. Studien genomförs genom att kombinera en översiktlig enkätundersökning med djupintervjuer vid ett mindre antal skogsföretag och naturvårdsorganisationer.

Anna Hedström-Ringvall
Göran Ståhl
goran.Stahl@slu.se



 

Fastställande av gallringsbehov genom relaskopmätning av kronandel

Idén är att ersätta grundytebestämning med kronandelsbestämning för att fastställa gallringsbehov. Inom ramen för två examensarbeten under 2011/2012 har lovande resultat erhållits vad avser möjligheten av att bestämma kronandel i gallringsbestånd genom en ny typ av vertikal relaskopmätning.

Det aktuella examensarbetet syftar till att utvärdera samband mellan kronandel och tillväxt hos träd i gallringsbestånd genom att (i) genomföra enklare statistiska analyser på material från Riksskogstaxeringen eller (ii) genomföra särskilda fältstudier i ett mindre antal gallringsbestånd. Vilket angreppssätt som ska användas diskuteras i samband med uppstarten av exjobbet.

Göran Ståhl
goran.Stahl@slu.se                   

 

Internationellt skogsbruk
International Forestry

                          -

           -  

                                               

Verksamhetsområde NILS
Sphere of activities NILS

Utvärdering av data från flygbildsinventeringen i NILS

 NILS är ett nationellt miljöövervakningsprogram som undersöker hur förutsättningarna för den biologiska mångfalden i Sverige ser ut och förändras över tiden. NILS samlar in data via fältinventering och flygbildstolkning i ett permanent stickprov av alla landmiljöer i det svenska landskapet. NILS finansieras i huvudsak av Naturvårdsverket och resultaten används bland annat till uppföljning av miljökvalitetsmål och forskning.

Flygbildstolkade data är nu insamlade för första inventeringsvarvet (2003-2007) i NILS och det är dags för oss att genomföra en utvärdering av dessa data för att få en bild av hur bra de är och om vi behöver göra justeringar i valet av variabler och delar av metodiken. Arbetet innefattar planering av upplägg, fältarbete, analys, utvärdering, rapport och målet är att kvalitén på rapporten håller för en vetenskaplig publikation. Förslag till upplägg finns och behöver diskuteras och detaljplaneras. Upplägget är i stort att tolkad provyta/polygon jämförs med fältmätningen på samma provyta/polygon. Två förslag finns för närvarande och antingen gör man båda eller bara en av dem.

  1. Fältprovytor från NILS med olika naturtyper väljs ut och data från dessa. Även polygonen som provytan ligger i tolkas map dessa variabler. Samtliga provytor och polygoner tolkas av 4 tolkare.
  2. Polygoner i tolkningen väljs ut utifrån representation från olika naturtyper. Polygonerna fält mäts genom att flera små provytor läggs ut i polygonen.

Tolkare inom avdelning bistår med tolkningskompetens och därför krävs inte att man kan tolka flygbilder för att kunna genomföra denna studie. Det är dock bra om man har fältvana samt att man har viss vana vid att bedöma täckningsgrader och klassa in i olika naturtyper och markslag.

 Pernilla Christensen
pernilla.christensen@slu.se

Skogliga landsbygdsstudier
Forest in Rural Studies

 Proposed titel

 Objectives

 Contact persons

Skogsresurser i förändring: från traditionell användning till professionalisering?

Lokalsamhällets användning av t ex bär och svamp under allemansrätten har traditionellt gällt användning för husbehov och möjligen begränsad försäljning. Dagens mer urbaniserade befolkning drar mindre direkt nytta av dessa lokala resurser. Den här studien syftar till att beskriva förändringen i lokal användning av skogens resurser, möjligen genom intervjustudier av flera generationer av lokalboende och utflyttade (begränsad fallstudie) i lokalområde till Umeå.

Studien är lämplig för en kvalitativt inriktad student.

Carina Keskitalo
carina.keskitalo@geography.
umu.se

 

 

Skogens sociala värden – kartläggning av den ideella sektorns nyttjande av skog och natur inom Vilhelmina kommun

Syftet är att belysa hur föreningar och ideellt organiserade intressen för närvarande nyttjar landskapet (skog, fjäll, vatten) inom Vilhelmina kommun, samt vilka intressekonflikter som finns utifrån befintliga behov och framtida önskemål. 

 Detta är kopplat till internationella forskningsprojektet Baltic Landscape

Gun Lidestav
gun.lidestav@slu.se

 

Non-resident shareholders’ perceptions on participation and benefit in the Swedish Forest Commons

Views of resident shareholders regarding the management and benefits sharing in some of the Swedish Forest Commons have been collected through surveys, and analysed, giving us important insights on their perceptions regarding their forest commons.
However, movement of people from rural to urban areas during the past several decades have created a large section, estimated to be as high as 25%, of the shareholders who are not resident in the municipality where their forest commons are located.
There have been virtually no study regarding how (and to what extent) these non-resident shareholders are involved in their forest commons, and how they view the management and sharing of the benefits from their commons.
This study aims to elucidate views of these non-resident shareholders through mail survey using a similar survey questionnaire targeted to resident shareholders in a previous study in three forest commons in Sweden - Jokkmokk, Tärna-Stensele, and Älvdalen.
The study will also involve some in-depth interviews with key personnel of these forest commons about their non-resident shareholders.

The study is suitable for student keen on learning (and/or gaining further experience on) qualitative field research techniques, and on combining qualitative and quantitative data analysis and interpretation.

Gun Lidestav
gun.lidestav@srh.slu.se

Skoglig planering
Forest planning

 

Planvis-kursen är ett förkunskapskrav för de jobb som kräver sådana analyser. Analyserna syftar till att ge svar på frågan hur skogen på en fastighet ska skötas på bästa sätt givet olika mål, förutsättningar, bedömningar inför framtiden, m.m. Som framgår nedan kan även andra frågeställningar bli aktuella. Hör dessutom med tänkbara värdföretag.

Proposed title

 Objective

 Host company

 Contact persons

Triadskogsbruk på en medelstor privat fastighet i Sörmland – vilken effekt har det på virkesproduktion och naturvärden?

 Fastigheten Barksätter ägs av Kungliga skogs- och lantbruksakademin (KSLA) och omfattar ca 500 ha produktiv skogsmark. Ägaren är mycket intresserad av att få studien gjord. Såväl en del fältarbete och analyser med PlanVis ingår.

 SLU-SRH/KSLA

Tomas Lämås
tomas.lamas@slu.se

Indelningspaketet – varför har detta planeringssystem kommit att dominera långsiktig skoglig planering?: En studie i innovationsspridning.

 

 SLU-SRH

Ola Eriksson ljusk.ola.eriksson@slu.se

Analys med Heureka PlanVis -  Brevens bruk omfattar ca 15 000 ha prod. Skogsmark

Man kan göra analyserna med olika inriktning, så flera exjobbare kan ta sig an uppgiften. Sten Geijer är skogsförvaltare på Brevens bruk och svarar på frågor.

 Brevens bruk

Erik Wilhelmsson erik.wilhelmsson@slu.se

 Analys med Heureka PlanVis – Allmänning.

Det finns många allmänningar runt om i landet som kan kontaktas och projektet ”säljas in”. Analyserna kan göras med många intressanta inriktningar. Även fältarbete kan ingå. Allmänningarna ägs av många personer så tunga beslut som avverkningsnivåer måste antagligen förankras ordentligt.

 Resp allmänning

 Erik Wilhelmsson erik.wilhelmsson@slu.se

 Analys med Heureka PlanVis - Enskilda fastigheter

Stora möjligheter för intressanta exjobb.

 Resp skogsägare

 Erik Wilhelmsson erik.wilhelmsson@slu.se

 Analys av kommunskogar, ffa tätortsnära skogar.

Analyser med PlanVis men också avvägning av skogens olika funktioner med hjälp av MCDA. Andra kommuner kan också tänkas vara intresserade.

 Vilhelmina kommun

 Karin Öhman karin.ohman@slu.se

 

Utforma för KunskapDirekt och utvärdera. Instruktion för objektiv inventering

 KunskapDirekt:  Mats Hannerz

Erik Wilhelmsson erik.wilhelmsson@slu.se

 

Utforma för KunskapDirekt -  virtuell exkursion på en skogsfastighet för att redovisa långsiktiga analyser med PlanVis (inkl att genomföra några sådana analyser)

 KunskapDirekt:  Mats Hannerz

 Erik Wilhelmsson erik.wilhelmsson@slu.se

Lokal samverkan mellan skogsägare – förekomst och förhållningssätt

Att hjälpa sina grannar har tidigare varit viktiga grundstenar i vårt samhälle, särskild på landsbygden. Att lokalt samverka genom att till exempel samordna sina aktiviteter i skogen eller där en erfaren skogsägare hjälper en nybörjare med att planera aktiviteter i den nybörjarens skog kan vara både ekonomiskt och socialt vettig även idag. Men gör skogsägarna detta och vad samverka man om i så fall? Vad är skogsägarnas inställning till lokalt samverkan, kan man tänka sig att hjälpa sin granne och under vilka förutsättningar då? Fokus ska ligga på samverkan tagit på skogsägarnas egna initiativ.

 

 Dianne Wästerlund
dianne.wasterlund@slu.se

 
Sidan uppdaterad: 2013-10-23. Sidansvarig: Sofia.Hansson@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se • Om webbplatsen