Vilken natur vill vi ha?
Mindre sur nederbörd till följd av minskade svavelutsläpp gör att mark och vatten nu håller på att återhämta sig från försurningen som började redan under 1800-talet.
(2011-07-11)
Marken försurad många år till
Trots en stadig men svag ökning av mineraljordens surhetsgrad (pH-värde) har skogsmarkens surhetstillstånd i stort varit ganska oförändrat under tidsperioden 1985–2007. Markens förmåga att neutralisera ytterligare surt nedfall har inte förbättrats nämnvärt. Det visar en analys som SLU tagit fram till årets miljömålsuppföljning. – Vi ser en tendens till förbättring av markens surhetstillstånd fram till...
(2011-05-25)
Enkel beräkning av sjöars naturliga pH
Martin Erlandsson vid institutionen för vatten och miljö har tagit fram en enkel datormodell som kan beräkna sjöars naturliga pH. De enda vattenanalyser som man behöver göra är av baskatjoner, sulfat och klorid. Därefter kan modellen räkna ut hur sjöns pH skulle ha varit utan påverkan från försurande nedfall. Om en sjös pH-värde sjunker med 0,4 pH-enheter räknas den som försurad. Gränsen finns angiven...
(2008-12-03)
SLU-forskare utvärderar sjökalkning
När det sura nedfallet minskar så minskar även behovet av kalkning på flera håll i landet. Nu ska SLU-forskare ta fram ett bättre underlag för att bedöma vilka vatten som behöver kalkas. Idag kalkas över 3000 sjöar i Sverige för att motverka försurningens skadliga inverkan på livet i vattnet. Under hösten har SLU undersökt dessa kalkade sjöar för att ta reda på hur försurade de egentligen är. För att...
(2008-05-30)
Bäckar i gammal granskog har höga halter aluminium
Oorganiskt aluminium, som ökar i koncentration vid låga pH, är giftigt för många organismer. Därför är ett viktigt syfte med åtgärder mot försurningen att minska halterna av oorganiskt aluminium i ytvatten. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU har på uppdrag av Skogsstyrelsen försökt ta fram en metodik för att karaktärisera skogsområden där bäckarna riskerar att ha höga halter av oorganiskt...
(2008-05-27)
Skogsmarkskalkning gav inte bättre bäckvatten
Den naturliga återhämtningen från försurningen under 16 år var mer betydelsefull för bäckarnas kemi än effekter från skogsmarkskalkning. Det visar en utvärdering av de långsiktiga effekterna av skogsmarkskalkning på kemin i mark, grundvatten och bäckvatten i de så kallade SKOKAL-områdena. Utvärderingen har gjorts av forskare på SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Skogsstyrelsen. Forskarna...
(2008-05-27)
Brunare vatten när försurningen minskar
I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och i Nordamerika. När det försurande nedfallet minskar får jorden allt svårare att hålla kvar de sura humusämnena, som då löses ut till vattnet. Detta leder till mer naturliga förhållanden för halten...
(2007-12-10)
Storskalig skogsmarkskalkning inte lönsam
En möjlig åtgärd för att minska försurningens negativa effekter är kalkning av skogsmark. Genom att sprida kalk på marken höjs pH-värdet och halterna av metaller som löses ut ur marken på grund av försurningen minskar. Nu har forskare vid SLU har undersökt de samhällsekonomiska konsekvenserna av skogsmarkskalkning i olika scenarier, till exempel vid olika räntesatser. De har också jämfört med konsekvenserna...
(2007-11-26)
Små vattendrag visar försurningsmönster
Många av Sveriges vattendrag ingår inte i de nationella övervakningsprogrammen eftersom de har relativt små avrinningsområden. Mer är två tredjedelar av alla vattendrag har avrinningsområden som är mindre än den gräns på 15 kvadratkilometer som satts upp för övervakningen. Därför saknas information om försurningsläget i en huvuddel av vattendragen, vars habitat dessutom är mest känsliga för försurning....
(2007-11-23)
Kvävets roll i försurningen undersöks
Med mätningar av kvävenedfall, markkemi och relationen mellan svampar och bakterier i marken kan forskarna undersöka kvävets roll i försurningen. Nedfall av kväve kan komma att bli nästa stora orsak till försurning. För att på lång sikt kunna bedöma hur mycket kvävenedfall ekosystemen klarar av utan att det uppstår försurningsskador behövs mer kunskap om vad som styr läckaget av kväve från mark till...
(2007-11-23)
Färre försurade sjöar och marker
Utsläppen av försurande ämnen har minskat, vilket ger mindre försurade skogmarker och vatten i Sverige. Men i sydvästra Sverige har markerna dålig återhämtningsförmåga och förbättringen går långsamt. Dessutom kan ett intensivare skogsbruk öka försurningen. Andelen skogsområden som har hög eller mycket hög surhetsgrad har minskat från 23 procent under åren 1985─1987 till 12,5 procent under 1998─2003....
(2007-05-15)
Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen
Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med vårfloden. Men det är inte bara vattnets surhet som påverkar var öringarna trivs. I vattendraget Krycklan orsakar vårfloden varje år naturligt ett tillfälligt lågt pH, eftersom de...
(2007-05-10)
Svavel och körspår sätter fart på kvicksilvret
En skogsavverkning kan leda till ökade kvicksilverhalter i närbelägna sjöars fisk. Risken för att det kvicksilver som ansamlats i skogsmarken sedan århundraden ska läcka ut beror på förhållanden i mark och vatten. Forskare har uppmärksammat att skogliga åtgärder kan ge tydliga och långvariga förhöjningar av metylkvicksilver i avrinningsvattnet. Det är den form av kvicksilver som lättast tas upp och...
(2006-12-18)
Enklare bedöma aluminiumrisk
Det är viktigt att veta vilken form av aluminium som finns i ett vattendrag. Oorganiskt aluminium är den form som är farligast för livet i vattnet. Men analyser av aluminium är dyra och komplicerade. Neil Cory har i sin doktorsavhandling utvecklat en metod för att enklare och billigare bedöma var det finns risk för höga halter av oorganiskt aluminium. Metoden baseras på analyser som regelbundet görs...
(2006-11-20)