Vanans makt bakom fåglars nedgång
Sveriges och Europas landskap förändras med jordbrukspolitiken. Detta påverkar livsmiljöerna för många jordbruksfåglar, eftersom de har en gammal sökbild och därför ibland väljer sämre bomiljöer framför sådana som skulle varit bättre för produktionen av ungar.
(2012-06-14)
Så väljer kor att göra i naturbetesmarken
Kor som får välja själva föredrar att beta och vistas på de mer näringsrika och ytorna i hagen. Här kissar och bajsar korna också mest. Det visar en sammanställning av flera beteendestudier som gjorts vid SLU.
(2012-03-05)
Sätter fjällen på kartan
Vid SLU i Umeå håller forskarna på att utveckla nya tekniker för automatiserad kartering av mark och vegetation.
(2011-12-23)
Åkerns fosforförråd berättar
Spåren efter hur vi historiskt gödslat jordbruksmarken finns i dag kvar bland annat som ett fosforförråd i den brukade jorden.
(2011-07-13)
Skogslandskap också rika på fjärilar
Det kan finnas fler fjärilsarter i kraftledningsgator än i naturbetesmarker. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter, visar en ny rapport från SLU och CBM.
(2011-04-05)
Kräsen gårdsturist nobbar åkrarna
Djur på gården och promenadvänliga kantzoner runt åkrarna i närheten är vad turister vill ha när de bor på lantgård. De tycker däremot inte att åkermark eller vall är ett plus, eftersom sådana öppna landskap kan upplevas som enahanda.
(2010-06-18)
Små förändringar i åkermarkens tillstånd
Det är inga stora skillnader i den svenska åkermarkens status mellan perioderna 1988-1997 och 2001-2007. Det visar en analys av SLU-forskare baserat på rikstäckande uppgifter från miljöövervakningen. – Åkermarkens tillstånd är fortsatt bra när det gäller växtnäring, pH och humus, säger Jan Eriksson, SLU-forskare och huvudansvarig för studien. Med gällande gränsvärden är det enligt analysen knappt 15...
(2010-03-09)
Arter tar fortsatt stryk av pesticider
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland. Forskare vid institutionen för ekologi vid SLU i Uppsala har tillsammans med åtta andra universitet i Europa visat att en fördubblad avkastning...
(2010-02-08)
Tufft för bonden med lägre gränsvärde för kadmium
Jan Eriksson, forskare vid SLU, presenterade nyligen sin rapport ”Strategi för att minska kadmiumbelastningen i kedjan mark-livsmedel-människa”. – Intaget av kadmium via mat är idag lite för stort vilket innebär en hälsorisk för utsatta personer. Nivåerna i framförallt vete behöver därför sänkas. Hur omfattande åtgärder som måste vidtas beror på hur mycket man vill minska kadmiumhalten i mark och gröda,...
(2009-12-02)
Kadmium i gröda spåras med urankartor
Att utnyttja urankartor är ett kostnadseffektivt sätt att bedöma på vilka åkrar det kan finnas för höga halter av kadmium i grödorna. Kadmium är giftigt och kan orsaka skador på njurar och skelett vid för höga halter. Människan får i sig kadmium främst genom spannmål, rotfrukter och grönsaker. Att minska intaget av kadmium genom föda är ett högt prioriterat mål i Sverige. SLU-forskarna Jan Eriksson...
(2008-11-18)
Hävden varierar i svenska betesmarker
SLU inventerar varje år sedan 2006 ängs- och betesmarker på uppdrag av Jordbruksverket. Hur mycket betesmarkerna hävdas skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige. Men de flesta av landets marker är välhävdade. Syftet med SLU:s inventeringar är att följa förändringar i ängs- och betesmarker och bidra med underlag till utvärderingen av miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”. – De flesta betesmarker...
(2008-11-17)
Politik kan styra fågelantal
När Sverige gick med i EU år 1995 minskade antalet fåglar i jordbrukslandskapet nästan omedelbart. Forskare vid SLU menar att det berodde på en förändrad jordbrukspolitik. – Vi ser storskaliga förändringar hos jordbrukslandskapets fåglar vid tre tillfällen under de senaste trettio åren. Vid samtliga tillfällen finns en tydlig koppling till rådande jordbrukspolitik. Det sägs att det är svårt att förändra...
(2008-11-14)
Förstörd jordstruktur kan ge ökat fosforläckage
Markpackning kan leda till ökade fosforförluster. Därför undersöker SLU från och med i år sambandet mellan markpackning och fosforläckage i det så kallade markpackningsprogrammet. – Jordbruksmaskiner pressar samman åkerjorden med sin tyngd. Alltför stark markpackning leder till att markstrukturen försämras. Det blir svårare att plöja och svårare för rötterna att växa. Det här är ett välkänt problem...
(2008-11-14)
Mer mångfald med varierat betestryck
Inom forskningsprogrammet HagmarksMistra har man under sju år studerat hur betesdjur påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarker. Olika högt betestryck på marker som ligger nära varandra har visat sig ge en större biologisk mångfald. Idag återstår det mindre än tio procent av den areal naturbetesmarker som fanns för hundra år sedan. --> Forskning inom HagmarksMistra har visat att ett högt...
(2008-11-13)
Magra beten blev inte gödslade
Inom naturvården har man sett en risk för att beten i naturmarker som anslutits till gammal åker kan vara dåligt för floran på den magrare delen av betet. Oron är att näring via betesdjurens urin och gödsel skulle transporteras från mer kväverika områden, som före detta åkermark, till magra marker som torrbackar. De magra områdena skulle då få ett tillskott av näring som kan påverka deras flora negativt....
(2008-09-29)
Växtlivet på fjällmyrar kartlagt
Nu finns detaljerad och representativ information för myrar i hela fjällregionen. Resultaten bygger på SLU:s fältinventeringar inom miljöövervakningsprogrammet NILS*. Tillståndet för fjällregionens myrar har hittills varit sämre känt än för övriga myrmarker i Sverige. Det gäller även mängden myrmark i fjällen. Fjällmyrar har uteslutits i tidigare nationella inventeringar som Våtmarksinventeringen (VMI)....
(2008-06-30)
Naturvården behöver mätmetoder för betestryck
Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker. I arbetet med att bevara naturbetesmarker behövs metoder för att mäta hur bete och skötsel påverkar marken. I ett projekt vid SLU undersöker forskarna hur förutsättningarna för bete ser ut i olika naturtyper och regioner. - Vi håller...
(2007-11-23)
Biologin i åkermark ska följas
Forskare vid SLU utvecklar ett helt nytt system för att löpande följa biologiska faktorer i åkermark och upptäcka förändringar i markens biologiska tillstånd. En av de viktigaste komponenterna för markens bördighet är dess biologiska tillstånd. Markbiologiska processer, som omvandling av kväve och nedbrytning av föroreningar, har också stor betydelse för miljön. Men medan både markkemi och markfysik...
(2007-11-23)
Flygbildstolkare bedömer livsviktiga småmiljöer
Hämplingen är en rödbröstad fink som har minskat kraftigt i antal. Det beror främst på att dagens intensiva jordbruk gjort det svårare för den att hitta mat och lämpliga boplatser. Hämplingen bedöms som missgynnad i den svenska rödlistan. Den äter nästan uteslutande gräs- och ogräsfrön. I takt med att det moderna jordbruket vuxit fram har ogräsmiljöer som åkerholmar och dikeskanter blivit allt mer...
(2006-07-03)
Fjärilar visar hur hagmarker sköts
Pärlemorfjärilar har blivit ovanligare i England och Västeuropa. I Sverige är de fortfarande vanliga även om det finns tecken på att de minskar i Skåne och norra Sverige. England har 54 arter dagfjärilar. Där visar inventeringar att femton arter har minskat till hälften. För fjorton arter är minskningen mellan 20 och 50 procent. I Sverige finns ingen motsvarande kunskap om fjärilarnas livssituation....
(2006-07-03)
NILS fyller en kunskapslucka
Många arter är beroende av speciella livsmiljöer för sin överlevnad. Stenskvättan häckar i stengärdsgårdar men söker föda i betesmarker. Vad händer med stenskvättan om dessa miljöer försvinner? Det kan kanske Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram NILS, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, svara på. Tanken med NILS är att det ska betrakta Sverige lite från ovan och bidra med grundkunskap...
(2006-03-08)