Avlopp och rök ger algmassa
Alger odlade i avloppsvatten och rökgaser kan användas som biomassa i en storskalig, uthållig och inhemsk produktion av t.ex. biogas, bioetanol, gödselmedel eller fisk- och djurfoder. I ett samarbetsprojekt har SLU-forskaren Francesco Gentili provat stammar av mikroalger (växtplanktonalger) och makroalger, t.ex. grönalger, i laboratorium. De mikroalger som växte fortast provades sedan i en odlingsprototyp...
(2012-03-15)
Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig
Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig komposteringen i högre grad, eftersom utsläpp från transporten av matavfallet då bortfaller. Dessutom visar nya undersökningar vid SLU att hemkompostering ger mindre utsläpp...
(2012-03-13)
Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig
Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med ett biologiskt alternativ. Forskare vid SLU i Alnarp behandlade Phytophthora -infekterade ekplantor med biotensider från en jordbakterie, Pseudomonas koreensis . Biotensiderna är ytaktiva ämnen som...
(2012-03-13)
Sätter fjällen på kartan
Vid SLU i Umeå håller forskarna på att utveckla nya tekniker för automatiserad kartering av mark och vegetation.
(2011-12-23)
ICOS mäter Europas koldioxid
Inom ICOS (Integrated Carbon Observation System) håller ett nätverk av mätstationer för växthusgaser på att byggas upp i Europa.
(2011-12-22)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Följer naturens kalender förr och nu
SLU har samlat 350 000 fenologiska observationer från hela landet gjorda under perioden 1873–1918 i en världsunik databas. Kombineras de historiska uppgifterna med nutida observationer går det att följa hur växter påverkas av ett förändrat klimat.
(2011-06-29)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Mer kol i mark med minskad avverkning
Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU.
(2011-01-20)
Havsvattnet blir brunare
Transporten av löst organiskt material till de svenska havsområdena har ökat sedan mitten av 1990-talet.
(2010-12-01)
Sverige satsar på förnybar energi
EU har som mål att andelen förnybar energi ska vara 20 procent år 2020. Sverige har ett högre krav på sig, här ska minst 49 procent av energianvändningen komma från förnybara källor. Förnybar energi kommer från källor som hela tiden förnyas. I dag är mer än 40 procent av den energi som används i Sverige förnybar. Energin kommer framförallt från vattenkraft till elproduktion och från biobränslen till...
(2010-04-06)
Energistubbar under luppen
Stubbar står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Inom skogsindustrin finns ett tydligt intresse för att utvinna stubbarna som biobränsle. Med dagens teknik innebär stubbrytning en kraftig omrörning av marken. En viktig fråga är därför vilka miljöeffekter storskalig stubbskörd kan föra med sig. År 2008 inledde SLU i Uppsala forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter. Målet är att forskningen...
(2010-04-06)
Närvärme integrerar stad och land
En halverad energiförbrukning i våra bostäder klaras enkelt. Det menar hållbarhetsforskaren Per Berg vid SLU. Dagens genomsnittsvilla drar 200 kWh per kvadratmeter och år. En stor del av energin används för uppvärmning inklusive varmvatten. – Det skulle lätt gå att halvera energiförbrukningen för bostäder och det genom enkla åtgärder som betalar sig inom tre år, säger Per Berg. Det handlar exempelvis...
(2010-04-01)
Så påverkar skogsbruk växthusgasflödena
SLU har utrett hur användningen av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser fram till år 2030. Analysen omfattar både avverkning enligt dagens nivå och känslighetsanalyser för högre respektive lägre avverkningsnivåer. Forskarna har även att bedömt effekterna av ökat biobränsleuttag, ökad stubbrytning och bokföring av träprodukter. Ökad avverkning minskar skogens nettoupptag av växthusgaser I...
(2010-01-16)
Fenologiväktare hjälper forskare
Genom att bli fenologiväktare kan den intresserade bidra till en ökad förståelse för hur klimatförändringen påverkar växter och djur. Inom fenologin följer man när årstidsbundna händelser i naturen sker, som lövsprickning, blomning, fruktmognad, fröspridning och lövfällning. – Det handlar om att följa när vitsippan slår ut på våren eller när bladen byter färg på hösten, säger Kjell Bolmgren som sedan...
(2009-10-05)
Varmare sjöar varierar mer i kvalitet
Det finns ett tydligt samband mellan växtsäsongens längd och hur mycket sjövattnens kvalitet skiftar. Sjöar i varmare geografiska lägen varierar mer än sjöar på kallare platser, och av det följer att vi i ett varmare klimat kan förvänta oss mer varierande vattenkvalitet. Det har forskare vid SLU i Uppsala visat med hjälp av klimatdata och data från fler än 1 000 skogssjöar, vilka ingår i den nationella...
(2009-04-27)
Sötvattnen har betydelse i global kolbudget
De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären. Flödet uppskattas vara lika stort som det totala koldioxidupptaget i världens oceaner. Det betyder att man tidigare kraftigt har underskattat flödena av växthusgaser mellan sötvatten...
(2009-04-22)
Minskat kolupptag för svensk skog
Den svenska skogen tar upp allt mindre kol. Det visar den senaste rapporteringen till klimatkonventionen om skogsbruk och markanvändning som SLU-forskare sammanställt. Skogsbruk och annan markanvändning påverkar hur mycket växthusgaser som skog och mark tar upp eller avger. Enligt SLU-forskarna tog skogen år 2007 upp cirka 20,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar ungefär en tredjedel...
(2009-03-30)
Framgångsrik klimatförhandling kräver kunskap
Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra prognoser för hur vår användning av skog och mark påverkar flödena av växthusgaser. Bakgrunden är att de svenska klimatförhandlarna behöver underlag för förhandlingarna om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. – En fråga som vi ska titta på är vilket upptag som vi tror att vi kan tillgodoräkna oss från skogen fram till år 2020. De tjänstemän och politiker...
(2009-03-27)
Observera naturens tecken!
Fenologi är läran om periodiska förändringar i naturen. Under 2008 gjordes över 5 000 fenologiska observationer, t.ex. tidpunkt för lövsprickning, blomning, fruktmognad och lövfällning, på Svenska fenologinätverkets webbsidor. De välkända vårtecknen, som blommande tussilago, blåsippa och vitsippa, var de populäraste observationerna. Från och med i år är det även möjligt att se historiska data....
(2009-03-24)
Gudrun gjorde avtryck i skogens växthusgasutbyte
Varje år sammanställer SLU-forskare underlag om utsläpp och upptag av klimatpåverkande gaser för sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. Underlaget används för Sveriges rapportering till Klimatkonventionen. Metoderna och underlaget förfinas för varje års rapportering. Därför revideras också historiska data för hela tidsserien från 1990-2006 i den senaste rapporteringen. Nu när...
(2008-04-28)
Storskalig hamling till biobränsle
Om lövskogar hamlades skulle det kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle. Samtidigt skulle det ge möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald. För att minska oljeberoendet och nettotillskottet av växthusgaser kommer behovet av biobränsle öka radikalt. Omställningen av samhället behöver göras på många nivåer och flera nya lösningar måste komplettera...
(2008-04-21)
Säkrare metanmätning från vommen
Metan (CH 4 , sumpgas) är en så kallad växthusgas som bildas när kor och andra idisslare smälter fodret. Gasen kommer till 95 procent ut med luften när korna rapar, resten där bak. En svensk mjölkko producerar 100–130 kg metan per år, beroende på hur mycket och vad hon äter. Mer foder leder till ökad metanproduktion per ko och dag, men mindre metan per kg mjölk. En förändring av förhållandet mellan...
(2008-03-10)
Databas håller reda på miljontals träd
Med hjälp av en databas ska forskarna kunna hålla reda markanvändningen på tusentals provytor och tillväxten på miljontals träd. Det är information som behövs för den internationella klimatrapporteringen. För att klara av rapporteringen till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet måste Sverige kunna redovisa hur stora arealer som hör till olika typer av markanvändning och hur markanvändningen förändras...
(2007-11-26)
Ändrade livsvillkor för djur och växter
Forskarna har svårt att förutsäga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka växter och djur i naturen. Generellt sett kommer vissa arter troligen att minska eller försvinna medan andra kommer att öka. Och nya, främmande arter kommer förmodligen att kunna etablera och sprida sig. För arter som är beroende av vinterförhållanden eller specifika temperaturer kan det vara lättare att förutse hur...
(2007-09-07)
Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges från marken. Dessutom finns risk för ökad vindfällning. För att kunna göra bedömningar av vilka effekter ett förändrat klimat får för skogen använder forskarna olika beräkningsmodeller...
(2007-09-06)
Framtidsanalys av jordbruket
Forskare vid SLU bedömer att klimatförändringen kommer att leda till större tillväxt hos jordbruksgrödorna. Men det kan bli problem med varierande vattentillgång, fler skadegörare och näringsämnesläckage. För att anpassa sig kommer lantbrukarna att behöva använda nya grödor och odlingsmetoder. ”Framtidsanalys av svenskt jordbruk - odlingssystem och jordbrukslandskap i förändring” (FANAN) är ett utredningsuppdrag...
(2007-09-06)
Farhågor om ökade insektsskador på skogen
Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar att det är svårt att komma med förutsägelser om vad som kommer att hända. – Det finns farhågor att skadorna kommer att öka och man jämför ofta med dagens situation i andra, varmare...
(2007-09-06)
Andra algarter dominerar i nytt klimat
En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys vid SLU. Hon undersöker hur sjöarna påverkas när isen lossar allt tidigare, eller inte lägger sig alls. – Jag har undersökt hur kemin har förändrats i ett stort antal referenssjöar...
(2007-09-04)
Biologiska fenomen kan berätta om klimateffekter
Sedan 2006 följs skottskjutningen och blomningen för björk, gran och tall och blomning och bärförekomst för blåbär och lingon på fem platser i Sverige. Observationerna kan på sikt användas för att upptäcka biologiska reaktioner på ett förändrat klimat. Fenologi är studierna av återkommande säsongsberoende biologiska/naturliga fenomen och förändringar. Det kan till exempel gälla lövsprickning, skottskjutning,...
(2007-05-23)
Skogen är en koldioxidfälla
I underlaget för Sveriges senaste rapportering till Klimatkonventionen redogör SLU-forskare för att skogsmarken avger mer växthusgaser än tidigare. Det leder till att skogen totalt sett fångar mindre växthusgaser. I årets rapportering blev den totala mängden koldioxid som binds in i den svenska skogen 19 megaton koldioxid per år. Den största sänkan är den levande trädbiomassan som tar upp 33 megaton...
(2006-05-12)
Lustgas läcker från dikad skog
Dikad skogsmark med mycket organiskt material är en källa för växthusgasen lustgas (N2O). Lustgas och metan (CH4) är mycket skadligare som växthusgas än koldioxid. Därför är även små ökningar i flödet av dessa mycket betydelsefulla för en förstärkning av växthuseffekten. På dikad skogsmark i hela landet avgår växthusgaser till proportionerna 88 procent koldioxid, 1 procent metan och så mycket som 11...
(2006-04-24)
Björklöven berättar
Meteorologerna använder sig av flera mått som kompletterar dygnsmedeltemperaturen och nederbörden för att beskriva vädret och klimatet, exempelvis islossningen. Nu har de fått ett mått till - björkindex. Vid SLU i Umeå, "Björkarnas stad", har man fastställt ett objektivt sätt att fastställa det datum då björkbladen, inklusive knoppfjäll, i genomsnitt överstiger 20 mm . Detta kallas "Björklövssprickning...
(2006-04-13)
När isen går upp allt tidigare...
Dagen då isen släpper har kommit tidigare och tidigare, framför allt i södra Sverige. Detta kan innebära att algernas växtsäsong förlängs och att dricksvattnet behöver mer och dyrare rening på grund av en ökande humushalt. Varmare vintrar påverkar självklart också skridsko- och badsäsongen. På våra breddgrader är vintern en ganska händelsefattig tid för livet i sjöar och vattendrag, men dagen då...
(2006-03-06)
Kål ersätter olja
Fröoljan från kålväxten oljekål är perfekt för att smörja motorer och maskiner med. I framtiden kan denna miljövänliga produkt komma att ersätta fossil mineralolja i många industriella processer. Oljekål skulle även kunna bli en ny, lönsam nischgröda för svenska lantbrukare. Den ganska okända oljegrödan oljekål, Crambe hispanica subsp. abyssinica , är en senapsliknande växt med små, grönbruna frön....
(2006-03-05)