Svenska kor ges för mycket fosfor
Fosfor är i naturen en ändlig resurs och det är inte försvarbart, vare sig ekonomiskt eller miljömässigt, att överutfodra mjölkkorna med fosfor. Överskottet hamnar i form av gödsel på våra åkermarker och läcker ut i vattendrag, sjöar och hav. En stor del av det fosforöverskott som korna konsumerar utsöndras i träcken i form av fosfater, vilka vanligtvis orsakar mer övergödning än andra fosforföreningar....
(2012-06-14)
Bladbagge kontrollerar näckrosnära arter
Näckrosbladbaggen ( Galerucella nymphaeae ) är en ”ecological engineer” enligt ny SLU-forskning. Det är en ekologisk term som innebär att en art genom att påverka sin livsmiljö direkt eller indirekt kontrollerar andra arters tillgång på t.ex. föda eller gömställen. Bladbaggen gnager på den gula näckrosens ( Nuphar lutea ) blad så att bladtillväxten hejdas något. Bladens åldrande påskyndas och bladdensiteten...
(2012-03-20)
Byäldste visade på effekterna av skogsbruk
Solomon Gebreyohannis och Kevin Bishop har under flera år studerat skogens betydelse för vattentillgången i floden Koga, som är en biflod till Blå Nilen i Etiopien.
(2011-12-14)
Vilken natur vill vi ha?
Mindre sur nederbörd till följd av minskade svavelutsläpp gör att mark och vatten nu håller på att återhämta sig från försurningen som började redan under 1800-talet.
(2011-07-11)
Östersjön vinner på minskad överdosering av gödsel
Ett sätt att minska övergödningen av Östersjön är att inom jordbruket åtgärda de näringsämnesförluster som sker på grund av höga gödselgivor. Det visar en analys som SLU-forskare gjort på uppdrag av Naturvårdsverket.
(2011-06-17)
Senareläggning av kustfisket gynnar vildlaxen
Med rätt kunskap och fiskemetoder är det möjligt att ha livskraftiga stammar av lax i Östersjön. Det menar professor Hans Lundqvist och docent Kjell Leonardsson vid Vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
(2011-04-05)
Grönska på avslutad torvtäkt
En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker.
(2011-04-04)
Fosforbelastningen på hav minskar
Resultat från miljöövervakningsprogrammet Flodmynningar visar att belastningen av kväve och fosfor till havet är i stort sett oförändrad sedan 1970-talet. Det beror på att vattenavrinningen styr transporten. Nederbördsrika år förs större mängder näringsämnen till havet än torra år.
(2010-12-01)
Havsvattnet blir brunare
Transporten av löst organiskt material till de svenska havsområdena har ökat sedan mitten av 1990-talet.
(2010-12-01)
Ny teknik ska hjälpa Vindelälvens laxar
I maj öppnar Stornorrfors kraftstation i Umeälven en ny fisktrappa som ska underlätta laxarnas och öringarnas vandring till och från havet. Stornorrfors är Sveriges energimässigt största vattenkraftverk med en årlig produktion motsvarande 100 000 eluppvärmda villor. Nu bygger kraftverksägarna Vattenfall AB och Umeå kommun i samråd med SLU-forskare en ny fisktrappa. Det finns flera finesser med den...
(2010-04-13)
Rödingodling kan gynna vildfisk
SLU bedriver sedan tjugo år tillbaka ett avelsprogram på röding. Där har forskare tagit fram en snabbväxande rödingstam, Arctic Superior, som fungerar bra i fiskodlingar. Forskarna testar också olika utfodringsmetoder och typer av foder, för att se hur man får fiskarna att växa och må bra. Kräver kallt vatten Rödingen är en fisk som kräver kallt vatten. Fiskodlingar lokaliseras ofta till kraftverksmagasin...
(2009-12-02)
Kiselalger fungerar som indikatorer även i sjöar
Kiselalger används för att bedöma miljökvaliteten av rinnande vatten i Sverige och i flera andra länder i Europa. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Maria Kahlert och Steffi Gottschalk från SLU att deras undersökningar tyder på att algerna även kan användas som indikatorer i sjöar. Fastsittande kiselalger återspeglar vattenkvalitet väldigt bra och rekommenderas som bioindikator i de flesta typer av...
(2009-11-30)
Svenska fiskevatten mår ganska bra
SLU tar på uppdrag av länsstyrelserna prover i fiskevatten för att undersöka vattenkvaliteten. I rapporten Sötvatten 2009 skriver Lars Sonesten att våra fiskevatten överlag mår bra, förutom några problemområden med låg syrgashalt. För att säkerställa att våra fiskbestånd inte påverkas negativt av en för låg vattenkvalitet övervakas ett antal sjöar och vattendrag enligt EU:s fiskevattendirektiv. Överlag...
(2009-11-27)
En livskraftig vildlax värd miljoner
En viktig orsak till att vildlaxen i Vindelälven i Västerbotten har minskat är Stornorrfors vattenkraftverk i närheten av Umeå. Fiskekologer vid SLU har visat att ungefär 70 procent av laxarna inte lyckas ta sig förbi kraftverket. Forskare har utvärderat hur mycket svenska folket vill betala för att öka mängden vildlax som når lekplatserna i Vindelälven, på bekostnad av en minskad elproduktion. Målet...
(2009-06-08)
Vildlaxen ökar i Östersjön
Från att endast en av tio laxar i Östersjön var av vilt ursprung år 2001 räknas fem av tio vara vilda i dag. – Laxaktionsplanen har lett till ett ökat skydd för vildlax genom att man år 2008 övergick från ett nästan rent havsfiske till yrkesfiske längs kust och sportfiske i älvar. Att fler lekfiskar tar sig hem till vattendragen har stärkt både det regionala fisket och de vilda unika laxbestånden,...
(2009-06-08)
Varmare sjöar varierar mer i kvalitet
Det finns ett tydligt samband mellan växtsäsongens längd och hur mycket sjövattnens kvalitet skiftar. Sjöar i varmare geografiska lägen varierar mer än sjöar på kallare platser, och av det följer att vi i ett varmare klimat kan förvänta oss mer varierande vattenkvalitet. Det har forskare vid SLU i Uppsala visat med hjälp av klimatdata och data från fler än 1 000 skogssjöar, vilka ingår i den nationella...
(2009-04-27)
Stora vattendrag ger inte sann bild
SLU-forskare visar i en rapport att artsamhällena inom samma avrinningsområde är annorlunda i de små vattendragen uppströms jämfört med de stora vattendragen nedströms. Skillnaderna i antal och typ av arter gällde för både bottenfauna och kiselalger. Generellt fanns det fler arter i de stora vattendragen. Vissa arter återfanns dock bara i de små. Dessa skillnader beror inte på vattendragets storlek...
(2009-04-27)
Sötvattnen har betydelse i global kolbudget
De globala kolmodellerna behöver revideras för att få med flödet av växthusgaser från sötvatten till atmosfären. Forskare visar att jordens totala sötvattenresurser bidrar med ett väsentligt flöde av kol till atmosfären. Flödet uppskattas vara lika stort som det totala koldioxidupptaget i världens oceaner. Det betyder att man tidigare kraftigt har underskattat flödena av växthusgaser mellan sötvatten...
(2009-04-22)
Hur mår våra vatten?
Sverige har en rik förekomst av sötvatten av god kvalitet. Trenden är att kvaliteten sakta blir bättre med undantag för kvicksilverhalterna, men det är ändå långt kvar tills alla vatten kan klassas som god status enligt vattendirektivet. Försurning Riksinventeringen 2005 visade att fem procent av Sveriges sjöar är försurade. Det är en halvering sedan 1970-talet när problemen var som störst. Försurningen...
(2008-12-02)
Rikt liv i sjöar och vattendrag
Den största biologiska mångfalden i sötvatten finns i tropikerna, men även i Sverige finns ett rikt limniskt liv – till exempel 53 inhemska sötvattenfiskar, mer än 2000 insektsarter som lever hela eller delar av sitt liv i sjöar och vattendrag, 34 musselarter varav åtta stormusslor och en mängd andra organismer som maskar, alger och högre växter. Samtidigt är sötvatten ett av de mest hotade ekosystemen...
(2008-12-02)
Arter signalerar miljötillstånd
Många av de organismer som lever i sötvatten är utmärkta indikatorer på olika typer av mänsklig påverkan. Bottenlevande smådjur (maskar, iglar, snäckor, insekter, musslor, kräftdjur etc.) kallas gemensamt för bottenfauna och samlas in med standardiserade metoder i både sjöar och vattendrag – dels som en del av den nationella miljöövervakningen, dels som en del i olika regionala program. Eftersom olika...
(2008-12-02)
Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag
Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat av organiska föroreningar. Kiselalger är encelliga organismer som finns i både sött och salt vatten. Vissa arter lever fritt i vattenmassan medan andra lever fastsittande på stenar eller växter. Kiselalger...
(2007-11-30)
Verktyg för vattenvård
En modell för att beräkna transport och källfördelning av kväve och fosfor är nu öppen för användare utanför SLU. Fyrismodellen är en beräkningsmodell som kan kartlägga transport och källfördelning av kväve och fosfor från ett avrinningsområde ut till havet. Modellen är ett utmärkt verktyg för arbetet med EU:s vattendirektiv och den påverkansanalys som ska göras. Genom att simulera effekterna av olika...
(2007-11-13)
Andra algarter dominerar i nytt klimat
En tydlig förändring när klimatet blir varmare är att islossningen på våra sjöar sker allt tidigare. Det får konsekvenser för både kemin och biologin i sjöarna. Gesa Weyhenmeyer är forskare på institutionen för miljöanalys vid SLU. Hon undersöker hur sjöarna påverkas när isen lossar allt tidigare, eller inte lägger sig alls. – Jag har undersökt hur kemin har förändrats i ett stort antal referenssjöar...
(2007-09-04)
Vildfiskens vandring mot havet kartläggs
Uppföljningen av nedströmsvandrande lax och öring i Sävarån fortsätter och utökas med kontroll av uppströmsvandrande lekfisk och genetisk bestämning. I Sverige finns det 14 vildlaxälvar kvar. Enligt Fiskerikommissionen för Östersjöns aktionsplan för laxfisk ska älvarna senast år 2010 producera minst 50 procent av den maximalt möjliga vildlaxproduktionen. Men hittills har grundläggande biologisk information...
(2007-06-18)
Grusiga bottnar och gömställen viktiga för öringen
Ishi Buffam har undersökt vad som påverkar utbredningen av öringar i Krycklan, ett biflöde till Vindelälven i Västerbotten. Han hittade inga öringar alls i de delar av Krycklan som drabbas av årliga surstötar i samband med vårfloden. Men det är inte bara vattnets surhet som påverkar var öringarna trivs. I vattendraget Krycklan orsakar vårfloden varje år naturligt ett tillfälligt lågt pH, eftersom de...
(2007-05-10)
Så upptäcks miljöförändringar
All miljöövervakning bygger på stickprovtagning. Men hur många stickprover behövs teoretiskt för att kunna upptäcka en mänskligt orsakad miljöförändring? Ulf Grandin är forskare på institutionen för miljöanalys och har erfarenhet av att ta fram och revidera miljöövervakningsprogram. Hans arbetsredskap är dock inte stövlar och vattenprovtagare utan olika statistiska metoder och tester. Ulf Grandin räknar...
(2006-11-29)
När isen går upp allt tidigare...
Dagen då isen släpper har kommit tidigare och tidigare, framför allt i södra Sverige. Detta kan innebära att algernas växtsäsong förlängs och att dricksvattnet behöver mer och dyrare rening på grund av en ökande humushalt. Varmare vintrar påverkar självklart också skridsko- och badsäsongen. På våra breddgrader är vintern en ganska händelsefattig tid för livet i sjöar och vattendrag, men dagen då...
(2006-03-06)