Ingen ökning av vargbeståndet 2011–2012
Det finns 60 flockar eller revirmarkerande vargpar i Sverige och Norge. Inklusive vandringsvargar ger det mellan 260–300 vargar i Skandinavien. Det visar resultat från varginventeringen 2011–2012.
(2013-01-09)
Vegetationen följs på distans
Med moderna, automatiserade fjärranalysmetoder blir det enklare att registrera hur trädgränsen flyttar sig i bergen eller hur buskar och gräs etablerar sig på savannen. Stora och otillgängliga skogar och andra naturområden kan övervakas snabbt och billigt, till nytta för naturvården.
(2012-06-14)
Laserskanning i skogsbrukets tjänst
För att kartera vegetationen över stora områden skog och natur är laserskanning, vid sidan av flygfoton, en ovärderlig teknik. Det handlar om tredimensionella mätningar av mark, vegetation och andra objekt från luften eller från marken. Det har i mer än tio år funnits metoder för att registrera enskilda träd med hjälp av flygburna laserdata, men problemet har varit att hitta alla träd. Forskare vid...
(2012-06-13)
Svårare hitta smågnagare i år
Nu minskar antalet smågnagare i norra Sverige och i fjällen. Det betyder att vi under år 2012 troligen når en bottennivå av sorkar och lämlar.
(2012-04-16)
Sätter fjällen på kartan
Vid SLU i Umeå håller forskarna på att utveckla nya tekniker för automatiserad kartering av mark och vegetation.
(2011-12-23)
Nya arter hotar våra skogar
Fler skadegörande svampar och insekter når Europas skogar, till exempel har antalet införda skadegörande svampar de senaste 200 åren ökat tiofalt.
(2011-12-22)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Byäldste visade på effekterna av skogsbruk
Solomon Gebreyohannis och Kevin Bishop har under flera år studerat skogens betydelse för vattentillgången i floden Koga, som är en biflod till Blå Nilen i Etiopien.
(2011-12-14)
Jakt och fiske störst i norr
En person i åldern 16 till 65 år besöker i genomsnitt fjällen två gånger per år. Det visar SLU-forskare i en studie.
(2011-12-07)
Allt mindre plats för skogens mångfald
För att hejda förlusten av skogens biologiska mångfald behövs en kraftigt utökad areal skyddad skog. Dessutom krävs en bra miljöhänsyn även i produktionsskogar. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen för de skogslevande arterna i Norden.
(2011-10-28)
Lättare hitta väglöst land i norr
Skogsområden som ligger långt från närmaste väg har blivit ovanligare de senaste trettio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen, som på uppdrag av nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen gett ut en rapport om länens skogar.
(2011-10-10)
Granskog lagrar kol bäst
Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.
(2011-09-29)
SLU:s sorkfeberprognos nu varje år
Zoonoser är sjukdomar som sprids från djur till människa. Vid SLU finns en bred kompetens inom området, bland annat studeras förekomst och spridning av sorkfeber, harpest, rävens dvärgbandmask och den fästingburna sjukdomen TBE.
(2011-09-27)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Hållbar viltförvaltning förutsätter dialog
Förvaltningen av vilt är ofta en kontroversiell fråga. Det gäller mest viltet som får jagas där många har synpunkter på hur det ska gå till och om det ska tillåtas överhuvudtaget.
(2011-04-15)
Grönska på avslutad torvtäkt
En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker.
(2011-04-04)
Värdet av ekosystemtjänster
Vad är ett ekosystems rekreationsvärde? Hur mycket kostar motsvarande utsläppsrätter för det kol som skogen tar upp gratis? Det har Ing-Marie Gren, professor vid SLU, räknat på.
(2011-03-31)
Ungskog bra komplement för naturskydd
Unga skogar kan vara ett billigt och bra komplement till gamla skogar när man ska skapa naturskyddsområden. Det visar beräkningar som Johanna Lundström vid SLU har gjort.
(2011-03-28)
Algtillväxten på gran följer kvävenedfallet
Mängden alger på granbarr är en god indikator på mängden nedfall av främst kväve från luften. Mycket kväve ger stor algpåväxt och lite kväve ger liten algpåväxt.
(2011-03-22)
Utforskar vilthistorisk skatt
I svenska arkiv finns mycket intressant historisk information om viltet, inte minst de fyra stora rovdjursarterna och klövviltet. En stor del av denna guldgruva med data är dock i det närmaste okända för dagens forskare.
(2011-02-02)
Fem individer blev svensk vargstam
Det genetiska ursprunget till dagens svenska vargstam kan spåras till fem individer. Det visar en analys som återskapat den svenska vargstammens genetiska släktträd från 1983 fram till idag.
(2011-01-24)
Mer död ved i skogen
Volymen död ved i Sveriges skogar har ökat med drygt 25 procent sedan mitten av 1990-talet och fortsätter att öka. Det framgår av officiell statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU.
(2011-01-20)
Mer kol i mark med minskad avverkning
Varje år mäter och beräknar SLU-forskare hur mycket kol den svenska skogen tar upp och avger. Resultaten används vid Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU.
(2011-01-20)
Svenska myrar växer igen
Med hjälp av data från Riksskogstaxeringen har naturvårdare från två länsstyrelser och forskare från SLU analyserat hur trädvolym och areal skogklädd myr har förändrats från 1980-talet till 2000-talet. Enligt analysen pågår igenväxningen av myrar i hela landet, även i norra Sverige. Den stående trädvolymen på myrar har totalt ökat med 75 procent under den studerade 20-årsperioden. Värst är igenväxningen...
(2010-05-18)
Gråsidingen minskar i skogslandskapet
I början av 1970-talet fångade forskarna gråsidingar på 70 procent av sina provytor i Västerbottens skogsland. I dag hittar forskarna dem endast på några få procent av ytorna. – Vi har sett hur gråsidingen har försvunnit undan för undan. Förmodligen beror nedgången både på de senaste årens varmare vintrar och på skogsbrukets förändring av landskapet, säger Birger Hörnfeldt som är forskare vid SLU...
(2010-05-12)
Skogen kartlagd digitalt
Hur mycket skog växer inom ett visst område och vilka trädslag består den av? Var finns de löv- eller barrdominerade skogarna? Hur höga och hur gamla är träden? Det kan du ta reda på i den nya skogskartan, som ger en geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar. Virkesförrådet anges både totalt och per trädslag. Nytt för den här kartversionen är att den även innehåller en skattning av den totala...
(2010-05-07)
Rennäringen nära kollaps
Öje Danell, professor vid SLU, räknar i år med att 70 000 – 80 000 renar kommer att dödas av rovdjur. Det är en ökning med 15 procent sedan år 2009. – Hela rennäringen närmar sig en kollaps. Läget är förtvivlat i många samebyar, säger Öje Danell. Orsaken är att rovdjuren river fler renar än vad renkorna (vajorna) kan kompensera i form av nya kalvar. Dessutom tar rovdjuren djur som samerna själva...
(2010-04-16)
Nordiskt samarbete mot ovälkommen mårdhund
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis fågellivet. SLU-forskare leder den vetenskapliga delen av mårdhundsprojektet som ska förhindra att arten etablerar sig i Sverige och resten av Skandinavien. – Den ovanligt kalla vintern gör att många mårdhundar kommer att dö. Samtidigt har Bottenviken frusit över ett mycket större område. Det ökar risken för spridning av mårdhunden...
(2010-04-13)
Bättre beslutsunderlag om vargjakten
Guillaume Chapron vid SLU ska på uppdrag av Naturvårdsverket utveckla ett nytt verktyg för bedömning av hur stor vargjakten kan vara. Verktyget består bland annat av en ny och mer avancerad simuleringsmodell av vargpopulationens utveckling. De modeller som finns idag är enkla och ger bara svar på hur många vargar som kan jagas. Enligt dessa modeller skulle årets jakt ligga på mellan 18 och 40 vargar...
(2010-04-12)
Uppåt för de stora rovdjuren
Det går bättre för vargen, brunbjörnen, lodjuret och järven. För kungsörnen är trenden inte lika positiv. Vargstammen har de senaste fem åren haft en positiv tillväxt. Trots att stammen är kraftigt inavlad syns ännu inga tydliga effekter av det. Vargen inventeras hela vinterhalvåret, från oktober till mars. Snöspårning kombineras med data från GPS- och radiosändare samt DNA-analyser. Så långt det...
(2010-04-12)
Får vanligaste rovdjursbytet
Det tamdjur som oftast angrips av rovdjur är får, och av alla rovdjursangrepp på tamdjur står varg och lodjur för de allra flesta. Det visar den senaste statistiken över viltskador från Viltskadecenter. Statistiken avser tamdjur förutom renar. Förra året angreps 687 stycken tamdjur av rovdjur, allra största delen var får. Av totalt 142 angrepp stod varg för nästan hälften och lodjur för en tredjedel....
(2010-04-12)
Antalet lodjur ökar i renskötselområdet
Forskarna räknar med att det vintern 2008/2009 fanns cirka 290 lodjursföryngringar i Sverige. Mest ökar stammen inom renskötselområdet. Enligt riksdagens nya rovdjursförvaltning från maj 2009 ska antalet lodjursföryngringar vara minst 250 stycken per år. I år beslutade Naturvårdsverket för första gången om licensjakt på lodjur. Tidigare har endast skyddsjakt varit tillåten. Renskötselområdet: I renskötselområdet...
(2010-03-05)
Möjligheter och risker med att intensivodla skog
Genom en intensivare gödsling och en ökad användning av klonade plantor och främmande trädslag går det enligt en utredning från SLU att öka skogsproduktionen med 70 – 80 procent på intensivodlad mark. Intensivodling av skog kan bidra till att fossila bränslen i högre grad ersätts med biobränslen och att andelen klimatbelastande byggnadsmaterial kan minska. Dessutom ökar intensivodling av skog inbindningen...
(2010-01-15)
Bättre samråd med renbruksplaner
Renbruksplanerna ska förbättra kommunikationen mellan renägare och andra intressenter när de samråder om avverkningar, byggande av skogsbilvägar eller annan exploatering. Men renägarna har även nytta av renbruksplanerna när de planerar renarnas sommar- och vinterbeten. – Innan skogsbolagen genomför en avverkning inom rennäringens året-runtmarker är han skyldig att bjuda in de samebyar som avverkningen...
(2009-12-03)
Stort genomslag för SLU:s bärprognoser
År 2009 gick SLU för fjärde sommaren ut med prognoser om bärtillgången i Sverige. Både själva bärprognosen och det faktum att den slog fel fick stort genomslag i media. I år slog SLU:s blåbärsprognos fel i Norrland på grund av att bärkarten där råkade ut för en sen frostknäpp. De skadade bärkarten satt kvar och därför märktes inte frosteffekten förrän prognosen redan var gjord. Hur väl fungerar egentligen...
(2009-12-01)
Svensken ändrar inställning till rovdjur
Svenskarnas attityder till rovdjuren har ändrats de senaste fem åren. Till exempel har björnens popularitet minskat och närmar sig nu samma nivåer som för vargen. Det visar en jämförelse av resultaten från enkätundersökningar som SLU-forskare gjort åren 2004 och 2009. – I dag har fler svenskar erfarenhet av stora rovdjur, framför allt av björn. Konsekvensen blir att man är mindre positiv till rovdjuren...
(2009-11-27)
Lika många ripor i områden med jakt
För två år sen tilläts EU-medborgare att jaga ripa på samma villkor som svenskar. Det ledde till att andelen utländska jägare ökade i fjällen. I Västerbotten är 20 procent av alla jägare från Italien. Men den största utländska jägargruppen kommer från Norge. – Det har ändå inte skett någon stor ökning av antalet jägare de senaste åren. Stora fjällområden är helt ojagade, säger Maria Hörnell-Willebrand....
(2009-11-27)
Färre svenskar lämnar asfaltsdjungeln
En vanlig uppfattning är att svensken med sitt starka engagemang för naturen har stort intresse av att vara i skog och mark. Varje år genomför SLU-forskare en brevundersökning till svenskar i åldern 16 – 65 år för att se om vår inställning till djur, natur och val av friluftsaktiviteter har förändrats. Viltintresset minskar Andelen svenskar som säger sig vara mycket eller ganska intresserade av att...
(2009-11-24)
Lövträdsandelen ökar i skogen
Andelen lövträd i skogen har ökat och är nu lika stor som på 1920-talet. Det visar officiell statistik i Skogsdata 2009 från Riksskogstaxeringen vid SLU. I statistiken framgår att landets totala virkesförråd fortsätter att öka. Liksom de senaste åren står lövträden för den största ökningen. Totalt utgör lövträden nu nästan en femtedel av virkesförrådet i Sverige. – Vi nådde det förra seklets bottennivå...
(2009-10-20)
Över 100 mårdhundar stoppade
På uppdrag av Naturvårdsverket har SLU-forskare utvecklat och testat ett varningssystem som ska upptäcka invandrande mårdhundar. Sedan 2008 har över 100 mårdhundar hittats och avlivats i Sverige. Projektet genomförs tillsammans med Svenska Jägareförbundet, som håller i förvaltningsdelen av projektet, och länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten. I styrgruppen ingår även representanter för norsk,...
(2009-06-12)
Fler män än kvinnor certifierar sina skogar
Män skogscertifierar sina marker i större utsträckning än vad kvinnor gör. Det visar en studie där SLU-forskare har jämfört intervjusvar som Skogsstyrelsen samlat in från skogsägare. Knappt 17 procent av de markägare som intervjuades av Skogsstyrelsen mellan 1999 och 2006 är miljöcertifierade. Gun Lidestav och hennes kollegor på institutionen för skoglig resurshushållning vid SLU har jämfört intervjusvaren...
(2009-03-24)
Många vuxna dalripor gynnar jaktfalken
År 2008 var inget bra år för dalripor i vare sig Norr- eller Västerbotten. Det beror på naturliga variationer, menar SLU-forskaren Maria Hörnell-Willebrand. – Variationerna har inget med ripjakten att göra. Jakten i dag har ingen mätbar effekt på antalet dalripor, säger Maria Hörnell-Willebrand. Det beror på att det finns säkerhetsmarginaler i avskjutningen, genom en begränsning av hur mycket jakt...
(2009-01-28)
Europas skogar ska bli jämförbara
Det har genom åren funnits flera internationella samarbetsprojekt för att samordna olika länders skogsinventeringar. Ett nytt europeiskt initiativ startar under år 2009. Det heter FutMon och har som mål att binda samman två av de största projekten. Flera länder i Europa har samlat information om skogen under lång tid. I Sverige och andra nordiska länder har skogsinventeringar pågått i nästan hundra...
(2008-12-05)
Sandkorn stoppar snytbaggen
Snytbaggar ( Hylobius abietis ) ger stora skador på skogar över hela landet. SLU-forskare har utvecklat ett alternativ till kemisk bekämpning av snytbaggarna. I stort sett alla barrträdsplantor som sätts ut i södra Sverige sprutas med insektsgifter för att få skydd mot snytbaggar. Risken för angrepp kan också minskas genom bra markberedning, eftersom snytbaggarna oftast inte angriper plantor som står...
(2008-12-05)
Mer virke i framtidens skogar
Inom projektet Framtidens skog ska SLU under 50 år undersöka vad som händer när man på olika sätt försöker öka tillväxten i ett skogsområde i Västerbotten. Behovet av råvaror från skogen blir allt större när vi konsumerar mer och efterfrågan på alternativ till fossila bränslen ökar. Det går att få ut mer från skogen, men ingen har i stor skala undersökt vad som händer när man gör det. För att försöka...
(2008-12-05)
Fler kvinnor blir jägare
Det totala antalet jägare i Sverige minskar. Men andelen jagande kvinnor ökar. De flesta av landets jägare bor i Västra Götalands län. Jaktåret 2007/2008 löste drygt 268000 personer jaktkort i Sverige. Det är knappt tre procent av befolkningen, och en minskning med 10000 personer jämfört med året innan. Sedan 1990-talet har antalet jaktkortslösare minskat med ungefär 18 procent. Program Vilt inom SLU:s...
(2008-11-14)
Viltet ökar i antal
Utvecklingen för de svenska viltstammarna har varit övervägande positiv de senaste femtio åren. Det är bara några få arter som har minskat i antal. Inom forskningsprogrammet ”Adaptiv förvaltning av vilt och fisk” har forskare jämfört olika viltstammars storlek åren 1955 och 2005. I studien ingick de däggdjur som nyttjas eller har nyttjats av människan. Sammanlagt uppskattade forskarna populationsutvecklingen...
(2008-11-13)
Allt mer virke i den svenska skogen
Under 2000-talet har virkesförrådet ökat med ca 40 miljoner kubikmeter per år. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar, utanför nationalparker och naturreservat, ökat med 85 procent och är idag drygt 3,2 miljarder kubikmeter. Den största ökningen under senare år svarar lövträden för. – De senare årens tillväxtökning har fortsatt och...
(2008-10-24)
Törskateangrepp kan ge regional virkessvacka
Unga tallskogar i nordöstra Norrbotten är mest skadade av törskatesvampens angrepp. Det kan leda till stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare. Det är andra året i rad som SLU kartlägger skador av törskatesvamp. I år omfattar inventeringen hela Norrbottens län samt Västerbottens län. Törskatesvampen, som angriper unga tallar, förekommer i båda länen. Resultaten visar att törskateangrepp kan...
(2008-10-01)
Mårdhundar ska hindras att etablera sig
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis det inhemska fågellivet om den etablerar sig i Sverige. Dessutom kan den sprida allmänfarliga sjukdomar som rabies. Naturvårdsverket satsar i höst på ett pilotprojekt som ska ta fram metoder för att upptäcka invandrande mårdhundar. Projektet leds av Fredrik Dahl och P-A Åhlén inom SLU:s program Vilt och drivs i samarbete med Naturvårdsverket,...
(2008-09-01)
Få mårdhundar hittills i Sverige
Mårdhunden är en främmande art för Europa som visat sig orsaka stor ekologisk skada i de länder där den etablerat sig. I Sverige har mårdhunden bara förekommit sporadiskt men de senaste åren har antalet observationer ökat markant. Denna ökning är en effekt av det senaste deceniets milda vintrar. Arten mårdhund ( Nyctereutes procyonoides ) är en halvakvatisk räv som ursprungligen kommer från Asien....
(2008-09-01)
Många svenskar äter vilt
En av fem svenskar har ätit viltkött den senaste månaden. Det bidrar till att skapa en positiv inställning till jakt bland svenskarna. Stödet för jakt hos allmänheten har inte minskat sedan 1980-talet. Tvärtom visar den senaste undersökningen från år 2001 att stödet ökat från 72 till 80 procent. Varför är det så? Köttet kan vara nyckeln till acceptansen. Svenskarna verkar acceptera jakt på vilda djur...
(2008-08-19)
Få lingon i år
Årets prognos för lingontillgången i landets skogar lingon pekar på ett svagt lingonår, särskilt i Götaland. Men även i Svealand och Norrland är tillgången sämre än vanligt. – Lingonen tycks i likhet med blåbären ha lidit av torkan på försäsongen i Götaland och Svealand, säger Ola Langvall, som ansvarar för bärobservationerna på SLU:s skogliga försöksparker. En stor andel av blommorna utvecklades inte...
(2008-08-19)
Facit för årets blåbärsprognos
SLU:s prognos om tillgången på blåbär i början av juli pekade mot ännu ett bra blåbärsår i Norrland men att utfallet skulle bli sämre i de södra delarna av landet. Forskarna har nu reviderat årets prognos. – Efter att bären börjat mogna ser vi att mängden blåbär i Götaland och Svealand blev något större än prognosen förutspådde och i Norrland blev det mer som ett normalår, inte det rekordår för blåbären...
(2008-07-08)
Skador av snytbagge övervakas
Snytbaggen är den svåraste skadegöraren inom svenskt skogsbruk och den orsakar varje år skador för fler hundra miljoner kronor. Insekten angriper främst tall och gran där den gnager av barken runt stammen på unga plantor. Om angreppen inte förhindras dör upp till åttio procent av de angripna plantorna. Plantorna brukar skyddas med insektsgifter men det kan komma att förbjudas i Sverige. Snytbaggen...
(2008-07-04)
Antalet lodjur ökar i södra Sverige
Forskarna räknar med 250 till 260 lodjursföryngringar per år i Sverige. Cirka 250 lodjursföryngringar per år är mindre än Riksdagens miniminivå på 300 stycken. Inventeringar visar att lodjurets förutsättningar varierar stort över landet: • Södra Götaland : Här håller lodjuren på att etablera sig. Förra vintern noterade man sju honor med ungar i området. Rådjurstillgången är god så forskarna förväntar...
(2008-06-27)
Vargen långt från mål
Den svenska vargstammen nådde inte upp till Riksdagens etappmål om 20 föryngringar per år förra året. Säsongen 2007/08 var antalet föryngringar hos den svenska vargstammen troligen 18 stycken. De största hoten mot vargen är illegal jakt och inavel, eftersom hela stammen bygger på endast tre genetiska individer. Följer vargstammens utveckling Det är länsstyrelserna som i samarbete med forskningen...
(2008-06-27)
Färre järvungar oroar
År 2006 föddes det få järvungar i Sverige. – Frågan är om det visar på en verklig nedgång. Det kan också vara så att järvarna lyckades sämre med sin fortplantning just det året. Det vet vi först när vi får tillgång till siffrorna för år 2007, säger professor Henrik Andrén som är enhetschef på Grimsö forskningsstation. I genomsnitt föds 65 järvungar per år Antalet föryngringar har varierat de senaste...
(2008-06-27)
Det går bra för björnen
Björnen finns på två tredjedelar av Sveriges yta. Stammen fortsätter att sprida sig och ligger i antal långt över Riksdagens miniminivå på 1000 individer eller 100 reproducerande honor. Björnstammen följs genom rovdjursobservationer och DNA-analyser i spillning. De senaste siffrorna visar att stammen växer med knappt fem procent per år, jakten inräknad. – År 2005 räknade man med en björnstam på mellan...
(2008-06-27)
Vildsvinen orsakar konflikter
I dag finns det omkring 60 000 vildsvin i Sverige och stammen ökar snabbt. Förvaltningen av djuren fungerar inte helt bra, vilket orsakar konflikter mellan i första hand jägare och de lantbrukare som får sina grödor förstörda av djuren. – Markägare med olika intressen i vildsvinsstammen hamnar i konflikt med varandra eftersom vildsvinen delas över flera ägor, berättar Henrik Thurfjell som är doktorand...
(2008-06-26)
Hundar inventerar tjädrar
Tjäder är ett populärt jaktbart vilt i skogslandskapet. Det traditionella sättet att inventera tjäder är med vilttrianglar, vilket är en bra men dyr inventeringsmetod. Därför provar SLU-forskare en modell där man med hjälp av jägare genomför så kallade linjeinventeringar med stående fågelhund. - Under året har vi inventerat fem områden från Småland till Norrbotten. Preliminära resultat visar på ovanligt...
(2007-11-28)
Dalripan fluktuerar som förväntat
Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med SLU och Svenska Jägareförbundet. Under 2007 ökade antalet dalripor i södra delen av fjällkedjan. Det följer det förväntade mönstret då antalet dalripor i söder fluktuerar med ett intervall på tre till fyra år. Efter...
(2007-11-28)
Markägares skogliga aktiviteter kartläggs
Forskare vid SLU utvecklar en databas som ska innehålla information om privata markägares skogliga aktivitet. Med hjälp av databasen ska forskarna fortlöpande kunna studera, förklara och förutsäga markägarnas beteende. Attityder och agerande hos enskilda skogsägare är viktiga bland annat för ett hållbart skogsbruk och för landsbygdsutveckling. Det ställs allt högre anspråk på skogsägarna, samtidigt...
(2007-11-13)
Ökat virkesförråd trots skogsskador
Virkesförrådet i landets skogar fortsätter att öka och tillgången på äldre skogar minskar långsamt. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU. Sveriges skogar har under senare år varit utsatta för katastrofala stormar och andra skadegörare. Betydande arealer skog har också skyddats inom naturreservat. Trots det ökar det totala virkesförrådet och är idag cirka tre miljarder kubikmeter skog....
(2007-10-22)
Ökad tillväxt i skogen
Med en längre vegetationsperiod kommer tillväxten i skogen att öka. Men hur stor ökningen blir beror bland annat på tillgången av vatten och näring. Med ett förändrat klimat kan markens kolförråd påverkas så att mer kol avges från marken. Dessutom finns risk för ökad vindfällning. För att kunna göra bedömningar av vilka effekter ett förändrat klimat får för skogen använder forskarna olika beräkningsmodeller...
(2007-09-06)
Farhågor om ökade insektsskador på skogen
Insekter orsakar stora skador på skog och grödor och det finns därför extra stort intresse av att veta hur skadeinsekterna kommer att påverkas av klimatförändringarna. Men forskare på Institutionen för ekologi vid SLU menar att det är svårt att komma med förutsägelser om vad som kommer att hända. – Det finns farhågor att skadorna kommer att öka och man jämför ofta med dagens situation i andra, varmare...
(2007-09-06)
Efterfrågade bärprognoser
Sedan 2006 gör SLU prognoser för tillgången av blåbär och lingon i Sverige. Bärprognoserna görs i början på juli och ger en översiktlig bild av bärtillgången i respektive landsände. Inspirationen till satsningen kommer från Finland. Där har ett liknande system med bärprognoser blivit mycket uppskattat av allmänheten. Bärprognoserna bygger på en kombination av fältobservationer och erfarenheter. I SLU:s...
(2007-09-04)
Riktad skadeinventering av törskatesvamp testas
Med ett nytt flexibelt inventeringskoncept för skogsskador vill SLU-forskare göra det möjligt att följa upp regionala skadeutbrott av olika slag. Inom Riksskogstaxeringen görs en kontinuerlig uppföljning av de viktigaste skogsskadorna på nationell nivå. Men skattningen av skadeomfattningen på regional nivå blir oftast inte tillräckligt säker med det stickprov som normalt görs. Med friare val av inventeringsmetod,...
(2007-05-30)
Sveriges skogar som digitala kartdata
Just nu producerar forskare vid Institutionen för skogshushållning på SLU en ny geografiskt heltäckande bild av Sveriges skogar för år 2006. Arbetet är mycket efterfrågat och väntas vara klart under våren 2009. Med information om skogen lagrad som digitala kartdata är det enkelt att exempelvis ta reda på hur mycket skog det finns inom ett område och hur gammal den är. Uppgifterna kan användas av skogsägare,...
(2007-03-20)
Fruktat kryp följs med fällor
Nästa sommar finns det risk för att angreppen av granbarkborre blir omfattande. Men det finns inget klart samband mellan mängden granbarkborrar ena året och skadenivån för skogsbruket i form av dödade träd nästa år. Åke Lindelöw är fältentomolog och expert på skogsinsekter. En av hans uppgifter är att koordinera övervakningen av granbarkborre i Sverige (se fakta). Övervakningen ska ge underlag för...
(2007-01-17)
Rovdjur reglerar dalripor
Antalet dalripor varierar mycket från år till år. Variationerna beror främst på att rovdjur tar olika mycket av riponas ägg och kycklingar olika år. Ripjakten verkar däremot inte ha någon inverkan på populationerna. Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med...
(2007-01-10)
Mer död ved i skyddad skog
Skyddade skogar har tre gånger mer död ved jämfört med brukade skogar. Det visar en analys från Riksskogstaxeringen. Drygt tre procent eller 760 000 hektar av Sveriges skogar är skyddade inom naturreservat, nationalparker och naturvårdsområden. I analysen från Riksskogstaxeringen framgår att den skyddade skogen skiljer sig avsevärt från den brukade. Mängden död ved är mycket större i skyddad skog....
(2006-12-04)
Inspunna häggar och vissna askar
Under juni månad kunde angrepp av häggspinnmalen ( Yponomeuta evonymella ) iakttas i nästan hela Sverige. Häggspinnmalens larver börjar äta av bladen direkt efter lövsprickningen i maj. Häggarna står silvergrå, inspunna i trådar som larverna har spunnit för att skydda sig mot fiender. Ibland har trädgårdsmöbler, cyklar och annat också vävts in i denna silkesfilt. Men inom några veckor får häggarna...
(2006-07-14)
Koll på rovdjuren med sms
Rovdjursfrågan engagerar, och det finns ett stort behov av saklig information i debatten. Och sådan finns, bland annat tack vare SLU:s viltforskare, som vet mycket om djurens utbredning och levnadssätt. De svenska stammarna av lodjur, varg och björn har vuxit kraftigt under de senaste tjugo åren. Både lo och varg har spritt sig till områden där de inte funnits på generationer. De stora rovdjurens...
(2006-07-10)
Skogen blir tätare och mer lövrik
Virkesförrådet i Sveriges skogar fortsätter att stiga i alla landsdelar och för alla trädslag. Det visar den senaste analysen från Riksskogstaxeringen (Skogsdata 2005). Mellan åren 1984 till 2002 har virkesförrådet i genomsnitt ökat från 107 till 126 kubikmeter skog per hektar. Sett över hela landet har virkesförrådet av lövträd ökat med 25 procent under perioden medan förrådet av tall och gran ökat...
(2006-03-14)
Kål ersätter olja
Fröoljan från kålväxten oljekål är perfekt för att smörja motorer och maskiner med. I framtiden kan denna miljövänliga produkt komma att ersätta fossil mineralolja i många industriella processer. Oljekål skulle även kunna bli en ny, lönsam nischgröda för svenska lantbrukare. Den ganska okända oljegrödan oljekål, Crambe hispanica subsp. abyssinica , är en senapsliknande växt med små, grönbruna frön....
(2006-03-05)