Ingen ökning av vargbeståndet 2011–2012
Det finns 60 flockar eller revirmarkerande vargpar i Sverige och Norge. Inklusive vandringsvargar ger det mellan 260–300 vargar i Skandinavien. Det visar resultat från varginventeringen 2011–2012.
(2013-01-09)
Sätter fjällen på kartan
Vid SLU i Umeå håller forskarna på att utveckla nya tekniker för automatiserad kartering av mark och vegetation.
(2011-12-23)
Älgen flyr när klimatet ändras
Älgen har anpassat sig till det hårda klimatet i den svenska fjällvärlden. Samtidigt är älgen känslig för klimatförändringar och kan försvinna om klimatet snabbt ändras.
(2011-12-22)
Allt mindre plats för skogens mångfald
För att hejda förlusten av skogens biologiska mångfald behövs en kraftigt utökad areal skyddad skog. Dessutom krävs en bra miljöhänsyn även i produktionsskogar. Det menar experter på ArtDatabanken vid SLU i en analys av situationen för de skogslevande arterna i Norden.
(2011-10-28)
Lättare hitta väglöst land i norr
Skogsområden som ligger långt från närmaste väg har blivit ovanligare de senaste trettio åren. Det visar statistik från Riksskogstaxeringen, som på uppdrag av nio länsstyrelser och Skogsstyrelsen gett ut en rapport om länens skogar.
(2011-10-10)
Hotad jägare med elkänslig nos
De har tänder över hela kroppen. Några av dem är kända som havets mest fruktade jägare. Men när vi talar om hajar är det i praktiken människor som utgör ett hot mot dem, inte tvärtom.
(2011-05-21)
Manteldjuren är ryggradsdjurens närmsta släktingar
Havsbadande västkustbor har redan upptäckt dem. Halvt genomskinliga djur som växer i klasar på rep, bryggor och stenar. Vad kanske inte alla vet är att djuren kallas sjöpungar och ingår i gruppen manteldjur.
(2011-05-20)
Smågnagarna myllrar
Hösten 2010 var det gott om sorkar och lämlar i både skogslandet och i fjällen. Den trenden verkar hålla i sig en bit in på år 2011.
(2011-05-03)
Skogslandskap också rika på fjärilar
Det kan finnas fler fjärilsarter i kraftledningsgator än i naturbetesmarker. Även skogsvägar och kalhyggen är hem för en stor mängd fjärilsarter, visar en ny rapport från SLU och CBM.
(2011-04-05)
Senareläggning av kustfisket gynnar vildlaxen
Med rätt kunskap och fiskemetoder är det möjligt att ha livskraftiga stammar av lax i Östersjön. Det menar professor Hans Lundqvist och docent Kjell Leonardsson vid Vilt, fisk och miljö vid SLU i Umeå.
(2011-04-05)
Grönska på avslutad torvtäkt
En vanlig efterbehandling av gamla torvtäkter är skogsodling. Men inom naturvården finns det också ett stort intresse för att restaurera hydrologin på gamla torvtäkter och på så vis skapa våtmarker.
(2011-04-04)
Ungskog bra komplement för naturskydd
Unga skogar kan vara ett billigt och bra komplement till gamla skogar när man ska skapa naturskyddsområden. Det visar beräkningar som Johanna Lundström vid SLU har gjort.
(2011-03-28)
Fem individer blev svensk vargstam
Det genetiska ursprunget till dagens svenska vargstam kan spåras till fem individer. Det visar en analys som återskapat den svenska vargstammens genetiska släktträd från 1983 fram till idag.
(2011-01-24)
Ask och alm ännu mer utsatta
Ädellövträden ask och alm (skogsalm, vresalm och lundalm) är nu rödlistade på grund av de svampsjukdomar som drabbar dem.
(2010-06-18)
Nordiskt samarbete mot ovälkommen mårdhund
Mårdhunden är en främmande art som kan orsaka stor skada på exempelvis fågellivet. SLU-forskare leder den vetenskapliga delen av mårdhundsprojektet som ska förhindra att arten etablerar sig i Sverige och resten av Skandinavien. – Den ovanligt kalla vintern gör att många mårdhundar kommer att dö. Samtidigt har Bottenviken frusit över ett mycket större område. Det ökar risken för spridning av mårdhunden...
(2010-04-13)
Enklare jämföra naturtyper
Naturens mångfald är bitvis svårgreppbar. För att vi ska förstå varandra i naturvårdsarbetet är det därför viktigt att tala samma språk. ArtDatabanken arbetar inom NIP-projektet (Naturtypsindelningsprojektet) med att ta fram ett nytt system för indelning av naturtyper. Idag används olika indelningssystem, exempelvis vegetationstyper i Norden, art- och habitatdirektivets naturtyper, EUNIS (European...
(2010-01-26)
Ta del av preliminär rödlista
I april nästa år ger ArtDatabanken vid SLU ut rödlistan 2010. Redan nu kan man läsa en preliminär version på webben. – Vi är måna om att rödlistningsprocessen ska vara en öppen process som alla kan ha insyn i. Därför har vi valt att tillgängliggöra den preliminära rödlistan på webben, säger Aina Pihlgren som är projektledare för rödlistningsprocessen 2010. På ArtDatabankens webb har...
(2009-10-16)
Ganska vanlig svamp kan vara ovanlig i världen
I Europa finns fler än 15 000 arter av storsvampar. Anders Dahlberg, forskare och mykolog vid SLU, är en av dem som sammanställt en preliminär europeisk rödlista för storsvampar baserat på nationella rödlistor från 31 länder. Resultatet visar att åtminstone 1644 storsvampar preliminärt bedöms uppfylla kraven på att bli rödlistade på Europanivå av de sammanlagt 5500 svamparter som är rödlistade i åtminstone...
(2009-09-30)
De letar hemligheter i djupet
Svenska artprojektets marina inventering har under fem tidigare expeditioner resulterat i trettiofem arter av bottenlevande djur som är nya för Sverige och ett dussin arter som är nya för vetenskapen. Under den sjätte expeditionen var livet på de djupa bottnarna i fokus. – De djupa bottnarna i Skagerrak är dåligt utforskade både i Sverige, Norge och i Danmark. Vi är glada över att kunna samarbeta med...
(2009-09-01)
Ny nationalnyckel om blomflugor
I den första av två nationalnyckelvolymer presenteras 169 arter av blomflugor i underfamiljen Syrphinae. Blomflugorna är en av de fluggrupper som vi oftast lägger märke till i våra trädgårdar. De har fått sitt svenska namn för att de vuxna flugorna ofta besöker blommor och är viktiga som pollinerare. Man ser ofta blomflugor sväva på ett och samma ställe i luften, precis som kolibrier. – Det är mycket...
(2009-06-23)
Bättre koll på rödlistade arters livsmiljöer
I Artfaktadatabasen finns information om vilka krav skogslevande rödlistade arter har på sina livsmiljöer. Den här informationen ska forskarna jämföra med uppgifter från miljöövervakningen om naturtyperna i Sverige. Det finns mer än 2000 skogslevande arter på ArtDatabankens rödlista. För tio år sedan började ArtDatabanken att sammanställa information om dessa arters ekologi, miljökrav och hot. All...
(2008-12-05)
Sällsynta naturtyper hittas med tätare inventering...
SLU utvecklar nya inventeringsmetoder för att kunna ge en bättre bild av Sveriges naturtyper. De nya metoderna ska användas vid landets rapporteringar till EU:s art- och habitatdirektiv. Vart sjätte år ska Sverige rapportera till EU om tillståndet för naturtyper och arter som anses särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Rapporterna ska ge EU en uppfattning om hur det så kallade art- och...
(2008-12-05)
Bättre koll på sötvattensmusslor och träd
ArtDatabanken öppnar nu Musselportalen och Trädportalen. Båda portalerna är öppna för allmänheten. Portalerna är tänkta att användas vid miljöövervakning av sötvattenslevande stormusslor och skyddsvärda träd. Syftet är att underlätta kommunikationen mellan samhällets olika aktörer för att uppnå en bättre situation för vattendrag och skyddsvärda träd. – De närmaste månaderna kommer vi att fylla på med...
(2008-12-02)
Politik kan styra fågelantal
När Sverige gick med i EU år 1995 minskade antalet fåglar i jordbrukslandskapet nästan omedelbart. Forskare vid SLU menar att det berodde på en förändrad jordbrukspolitik. – Vi ser storskaliga förändringar hos jordbrukslandskapets fåglar vid tre tillfällen under de senaste trettio åren. Vid samtliga tillfällen finns en tydlig koppling till rådande jordbrukspolitik. Det sägs att det är svårt att förändra...
(2008-11-14)
Mer mångfald med varierat betestryck
Inom forskningsprogrammet HagmarksMistra har man under sju år studerat hur betesdjur påverkar den biologiska mångfalden i naturbetesmarker. Olika högt betestryck på marker som ligger nära varandra har visat sig ge en större biologisk mångfald. Idag återstår det mindre än tio procent av den areal naturbetesmarker som fanns för hundra år sedan. --> Forskning inom HagmarksMistra har visat att ett högt...
(2008-11-13)
Storskalig hamling till biobränsle
Om lövskogar hamlades skulle det kunna bli ett värdefullt tillskott till vårt behov av biobränsle. Samtidigt skulle det ge möjlighet att skapa långsiktigt hållbara system med en rik biologisk mångfald. För att minska oljeberoendet och nettotillskottet av växthusgaser kommer behovet av biobränsle öka radikalt. Omställningen av samhället behöver göras på många nivåer och flera nya lösningar måste komplettera...
(2008-04-21)
Fladdermöss och fjärilar riskerar att försvinna
I Sverige bedöms bara 29 procent av naturtyperna och 46 procent av arterna som listas i EU:s art- och habitatdirektiv vara långsiktigt livskraftiga. Det visar Sveriges första statusrapport till EU-kommissionen. – Analysen visar att 43 procent av de svenska arterna och naturtyperna som omfattas av direktivet ligger risigt till. Bland de arter som riskerar att försvinna finns exempelvis många fjärilar...
(2008-03-07)
Dyntaxa är en databas för alla taxonomiskt intress...
Information om namn och släktskap för drygt 80 procent av Sveriges alla vilda djur och växter finns i en databas som byggs upp vid ArtDatabanken. Dyntaxa innehåller såväl svenska som vetenskapliga namn inklusive många sådana som inte längre används. Till varje artnamn finns litteraturreferenser samt information om vem som har beskrivit arten och när. - Den taxonomiska databasen riktar sig till alla...
(2007-11-26)
Allt om växter och djur som behöver död ved
Över 7000 skogslevade arter i Norden är beroende av död ved. Nu samlar cirka 40 forskare från åtta länder uppgifter om de vedlevande arterna och vilka typer av död ved de behöver i en databas. Redan idag innehåller databasen uppgifter om mer än 6000 arter. Databasen är tillgänglig för allmänheten. - Databasen gör det möjligt att ge tydligare riktlinjer för vilka typer av ved som hotade och rödlistade...
(2007-11-23)
Artportalen kan följa många fåglar
Forskare vid SLU undersöker om det går att använda det webbaserade rapportsystemet Artportalen för övervakning av fågelbestånd. Undersökningen går ut på att jämföra uppgifter från Artportalen med den systematiska Häckfågeltaxeringen. Syns samma upp- och nedgångar för lavskrika i båda systemen? - Generellt ser det bra ut. Jag har undersökt 166 arter och i dagsläget kan jag med drygt 90 procents säkerhet...
(2007-11-23)
Ändrade livsvillkor för djur och växter
Forskarna har svårt att förutsäga exakt hur klimatförändringarna kommer att påverka växter och djur i naturen. Generellt sett kommer vissa arter troligen att minska eller försvinna medan andra kommer att öka. Och nya, främmande arter kommer förmodligen att kunna etablera och sprida sig. För arter som är beroende av vinterförhållanden eller specifika temperaturer kan det vara lättare att förutse hur...
(2007-09-07)
Skötseln av grönområden viktig för biologisk mångf...
Grönområden i städer har flera viktiga funktioner. De fungerar inte bara som rekreationsområden för oss människor. Där finns också viktiga livsmiljöer för olika djur, och ekosystemen i grönområdena tillhandahåller många tjänster som vi människor har nytta av. Sådana så kallade ekosystemtjänster kan till exempel vara pollinering som sköts av insekter eller fröspridning som sker med hjälp av fåglar....
(2007-08-27)
Livet kartläggs på västkustens bottnar
Sedan 2006 året inventeras den marina bottenfaunan längs Sveriges västkust. Inventeringen drivs inom ramen för det Svenska artprojektet och ska ge ökad kunskap om vilka arter som lever i vår mest outforskade biotop - havet. Anna Karlsson på ArtDatabanken är ansvarig för projektet – Just nu håller vi på och matar in fynddata i en marin artportal. Hittills har vi klarat av tagghudingarna och har börjat...
(2007-04-16)
Artkunskap är nyckeln till naturen
Sveriges alla växter, svampar och djur ska beskrivas i ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. Detta gigantiska arbete, tillsammans med övrig verksamhet vid ArtDatabanken, förväntas bidra till större artkunskap och känsla för naturen hos allmänheten. ”Om man inte känner namnen är kunskapen om tingen värdelös.” (Carl von Linné i Critica botanica 1737) Carl von Linné hade stor betydelse...
(2006-09-07)