Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Program Giftfri miljö

Foto:Beautiful Sweden

Kartlägger risker med gifter och deras effekter

Program Giftfri miljö ska bidra till att ge en helhetsbild av miljötillståndet i Sverige när det gäller förekomst och effekter av skadliga ämnen, aktuella i svenskt miljöarbete.  Verksamheten ska ge kunskapsunderlag för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och för åtgärder så att miljöpåverkan ligger inom acceptabla gränser. Programmet ska även bistå med kompetens när det gäller internationella konventioner och införlivande av EU-direktiv på miljögiftsområdet. Viktiga programdelar är:

  • KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB)
  • miljöövervakning av kemiska bekämpningsmedel i vatten, sediment, luft och nederbörd
  • analys av trender och effekter av kvicksilver och kadmium i miljön
  • övervakning av exponering och effekter av kemikalier i däggdjur och vattenlevande organismer
  • utveckling av indikatorer för miljögifter för att följa trender i miljötillståndet.

I programmet ingår att utveckla metoder för miljöanalys och kunskap inom fokusområdena.

Kontakter för program Giftfri miljö

Koordinator och biträdande koordinator

Pia Larsson Koordinator
Jenny Kreuger Biträdande koordinator

 

KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB)

Jenny Kreuger Föreståndare CKB
Mikaela Gönczi Biträdande föreståndare CKB


Projektledare och projekt

Förekomst - Pesticider och metaller i akvatisk och terrester miljö

Nicholas Jarvis Bekämpningsmedelsförluster till yt- och grundvatten
Jenny Kreuger Pesticider i yt- och grundvatten, samt sediment
  Pesticider i luft och nederbörd
  Regionala pesticiddatabasen (RPD)
Mikaela Gönczi Passiva provtagare
Maria Kahlert Utveckling av en biologisk miljögiftsindikator - kiselalger
Staffan Åkerblom Skogsbrukets effekter på kvicksilverhalten i insjöfisk

 

Toxiska effekter - Bioindikatorer/biomarkörer för miljögifter

Leif Norrgren, Anna Norman Haldén Patogena mikroorganismer, läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i akvatisk miljö
Gunnar Carlsson Grodyngel som bioindikator
Stefan Örn Fiskhälsa i recipienter
Agneta Oskarsson, Johan Lundqvist Utveckling av molekylära markörer för fortlöpande miljöanalys inom akvatisk toxikologi
Sara Persson, Ulf Magnusson  Minkprojektet – ett miljöövervakningsprogram för miljögifter och dess effekter hos vilda däggdjur
Anne-Marie Dalin Vildsvin som miljögiftsindikator

 

Externa medverkande

I programmets referengrupp ingår representanter från:

SLU är ett av 11 universitet som står bakom:

Kontakter inom SLU:s miljöanalys
 Fler forskare att fråga på SLU

Projekt inom program Giftfri miljö

Bekämpningsmedelsförluster till yt- och grundvatten

Pesticider i yt- och grundvatten, samt sediment

Pesticider i luft och nederbörd

Regionala pesticiddatabasen (RPD)

 

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Skogsbrukets effekter på kvicksilverhalter i svensk insjöfisk

Genom upprepade provfisken i skogssjöar kommer effekterna av skogsbruk på kvicksilverhalten i insjöfisk att studeras. Urvalet av sjöar och fiskarter är genomfört för att hitta känsliga objekt där eventuella effekter från åtgärder i avrinningsområdet syns tydligast. Kontrollerade avverkningar inom avrinningsområdet genomförs tillsammans med provfisken före och efter denna avverkning. Projektet syftar även till att kartlägga orsakerna till att trender av kvicksilverhalter varierar mellan olika avrinningsområden efter avverkning. Denna kartläggning sker genom en mer detaljerad undersökning av ackumulering av kvicksilver i olika trofinivåer i sjöns ekosystem.

Projektledare: Staffan Åkerblom (Institutionen för Vatten och Miljö)

Medarbetare: Pianpian Wu (doktorand, Inst. Vatten och Miljö) Kevin Bishop (professor, Inst. Vatten och Miljö)

Några publikationer från projektet under 2014:
-Examensarbete från Jaclyn Martin: Forest harvest effects on mercury in European perch.

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Utveckling av en biologisk miljögiftsindikator – kiselalger

Syftet för projekten är att kunna använda skaldeformationer på kiselalger som en akvatisk biologisk miljöindex som indikerar toxisk påverkan av metaller och herbicider. Projektet fokuserar på laborexperiment med kiselalgskulturer för att hitta förklaringar till den stora variationen i skaldeformationer som man observerar i fältprover. Planen är att vattenförvaltare ska kunna använda den preliminära screeningsindexen som finns idag med större säkerhet i den reguljära kiselalgsövervakningen. Indexet kommer också att vidareutvecklas genom analys av nya fältdata.

Projektledare: Maria Kahlert (Institutionen för Vatten och Miljö) 

Några publikationer från projektet under 2014:
-BSc thesis at SLU (Jelena Rakovic): Effects of the carotenoid inhibiting herbicide diflufenican on the photosynthesis of benthic algae (http://stud.epsilon.slu.se/6961/)
-MSc thesis at UU (Kristina Åkerman, to be defended 12/11): The effects of diflufenican on benthic algae.
-BSc thesis at University of Aveiro, Portugal (Sara Gonçalves): Effects of metal contamination on diatoms: Toxicity of copper to Nitzschia palea and alterations of zinc to the volatile metabolome and biochemical status of Achnanthidium minutissimum.

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Patogena mikroorganismer, läkemedel och antibiotikaresistenta bakterier i akvatisk miljö

Det övergripande syftet med projektet är att öka kunskapen om i vilken omfattning indikator bakterier E.coli och enterokocker samt sjukdomsalstrande bakterier, främst Salmonella och Campolybacter släpps ut från kommunala avloppsreningsverk i Sverige. Förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i vatten kartläggs.  Dessutom studeras om musslor/fisk kan utgöra reservoarer för dessa bakterier och därmed öka risken för smittspridning.   

Projektledare: Leif Norrgren och Anna Norman Haldén (Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap)

Några publikationer från under 2014:
-A. Norman Halden, Ottoson. J.R. and Norrgren L. Antimicrobial resistant fecal bacteria isolated from wild fish in Sweden. Ms in prep
-Svanström P. (2014) Pathogens and antibiotic resistant bacteria in abattoir waste and animals, a study involving abattoir wastewater, earthworms and Marabou storks. Degree project ISSN 1652-8697 (supervisor Leif Norrgren)
-Thorell J. (2014) Cleaning process of abattoir wastewater with focus on bacterial pathogens. Degree project 1652-8697 (supervisor Leif Norrgren)

Grodyngel som bioindikator

Syftet med detta projekt är att undersöka om det föreligger påverkan av kemikalieexponering hos vilda grodyngel. Påverkan gäller dels sköldkörtelhormonstörande och könshormonstörande kemikalier. Vidare studeras biomarkörer som speglar effekter av dioxinliknande kemikalier, metaller och kemikalier som orsakar oxidativ stress. Andra parametrar relaterade till hälsotillståndet hos grodyngel såsom patogener studeras också. Projektet väntas ge en bild av den generella situationen för groddjurens utsatthet för kemikaliexponering, men väntas också visa variationen mellan groddjur i olika miljötyper.

Projektledare: Gunnar Carlsson (Inst f biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap)

Några publikationer från projektet under 2014:
-Manuskript: "Toxicity evaluation of stormwater ponds using Xenopus tropicalis embryos". Denna artikel tar upp en undersökning av 15 dagvattendammar där embryotoxicitet och vattenkvalitetsparametrar testas och utvärderas som förklaring till förekomst eller icke-förekomst av groddjursyngel.

Fiskhälsa i recipienter

Projektet fokuseras främst mot kommunala reningsverk och industriella punktkällor för att undersöka om dessa belastar vattenmiljön med kemikalier som kan påverka hälsan hos fisken som lever i recipientvattnet. Undersökningar görs genom att studera embryonalutvecklingen hos fisk, samt att mäta specifika biomarkörer som visar på exponering för vissa grupper av kemikalier, t ex könshormonstörande ämnen (vitellogenin), dioxinliknande kemikalier (EROD), metaller (metallotionin) och kemikalier som orsakar oxidativ stress (glutationreduktas). Vidare undersöks även biometriska parametrar (vikt, längd, gonadvikt etc) samt förekomst av dubbelkönighet. 

Projektledare: Stefan Örn (Inst f biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap)

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Utveckling av molekylära markörer för fortlöpande miljöanalys inom akvatisk toxikologi

Projektets syfte är att utveckla ett system för detektion av miljöföroreningars toxiska effekter i akvatisk miljö för fortlöpande miljöanalys. I projektet utvecklas en panel av in vitro-metoder, baserade på molekylära markörer för toxiska mekanismer, till exempel oxidativ stress och hormonstörande effekter.  Metoderna, som mäter den totala effekten av kemikalier i vattenprover, är enkla och känsliga och ett stort antal prover kan analyseras till rimlig kostnad. Testsystemet möjliggör uppföljning av miljömålen för akvatisk miljö i stor skala

Projektledare: Agneta Oskarsson, Johan Lundqvist (Inst f biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap)

Några publikationer från projektet under 2014:

-Abstract till Society of Toxicology 2015, konferens i San Diego, USA,  i mars 2015: Oxidative stress response in samples from surface water and a drinking water treatment plant. Oskarsson A, Tröger R, Kreuger J, Ahrens L, Wiberg K and Lundqvist J.

Minkprojektet – ett miljöövervakningsprogram för miljögifter och dess effekter hos vilda däggdjur

Syftet med projektet är att utveckla ett robust och känsligt övervakningssystem för exponering för miljögifter och deras effekter hos vilda däggdjur i Sverige. Modelldjur är vild mink eftersom den är en lämplig indikatorart, d.v.s. kan fungera som en varningsklocka för läget i naturen. Minken är en toppredator och är även relativt stationär, vilket gör att den kan spegla lokala miljöföroreningar. Som invasiv art är den dessutom lovligt jaktbyte året om. Framför allt fokuserar projektet på fortplantningssystemet och monitorering av s.k. cocktaileffekter och blandningar av miljögifter.

Projektledare: Sara Persson, Ulf Magnusson (Inst f kliniska vetenskaper)

 Några publikationer från projektet under 2014:
-Persson, S. and U. Magnusson (2015). "Environmental pollutants and alterations in the reproductive system in wild male mink (Neovison vison) from Sweden." Chemosphere 120(0): 237-245.
-Abstract: Ljungvall K., Magnusson U., Norrby M., Bergquist J., Pettersson J., Persson S. (2013). Heavy
metals in  female mink in Sweden. Workshop on Endocrine Disrupting Chemicals and Female
Reproduction, Centrum för reproduktionsbiologi (CRU), 5-6 November, Uppsala.
-Abstract: Persson, S., Rotander, A., Kärrman, A., van Bavel, B. & Magnusson, U. (2014) Associations
between the anogenital distance and environmental concentrations of perfluoroalkyl acids and DDE in wild male mink (Neovison vison) Society of Environmental Toxicology and Chemistry (SETAC) Europe 24th Annual Meeting, 11-15 May, Basel.
-Nyhetsbrev Framtidens djur nr 6 2014 Miljögifter påverkar fortplantningsorganen hos vilda minkar http://www.slu.se/miljogiftmink
-SLU Magazine New Insights - Research and knowledge from the Swedish University of Agricultural Sciences, notis om projektet 2014
-Miljötrender – notis om projektet november 2014
-Pressmeddelande - Miljögifter och tecken på feminisering hos vilda minkar, 14 oktober 2014. Togs upp av Sveriges radio/Vetenskapsradion, TT, Ny Teknik, Svenska dagbladet och ett flertal sidor på nätet (ffa jakt och forsknings-sidor)
-Muntlig presentation av projektet: Kemikalieinspektionen (2 tillfällen (se ovan)), Uppsala universitet och på SLU's möte med SweTox.
-Kommande publikationer (manuskript i dagsläget): Trace metals in female mink in Sweden, Aleutian mink disease virus in wild mink (Neovison vison) from Sweden.

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Påverkas älgens reproduktion av förändringar i miljö och klimat

Projektets mål är att ta fram lämpliga indikatorer, utöver de älgobservationer/spillningsinventeringar som redan görs idag, för användning i ett övervakningssystem av den svenska älgpopulationens reproduktion i ett fortlöpande miljöanalysarbete. Kunskaper om normal reproduktionsfysiologi både hos hon- och handjur är en förutsättning för att kunna värdera och upptäcka avvikelser i älgens reproduktionsförmåga, vilket kan vara en indikator på en eventuell påverkan av miljö- och klimatförändringar i naturen.

Projektledare: Anne-Marie Dalin (Inst f kliniska vetenskaper)

Medarbetare: Jonas Malmsten (SVA)

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

Några publikationer från projektet under 2014:
-Avhandling "Reproduction and health of moose" av Jonas Malmsten presenterades i april 2014
-Malmsten, J, L Söderquist, CG Thulin,  D. Gavier-Widen, L. Yon, MR Hutchings, and A-M Dalin, 2014. Reproductive characteristics in female Swedish moose (Alces alces) with emphasis on puberty, timing of oestrus and mating, Acta vet scand, 56:23
-Olsson, A, J Malmsten, J Frössling, G Bölske, A Aspan, AM Dalin and A Lindberg, 2014. Surveys on Coxiella burnetti infections in Swedish cattle, sheep, goats and moose, Acta vet scand, 56:39.

Katt som indikator på människors bostadsmiljö

Blodprover som kommer in till klinisk kemis laboratorium utnyttjas för bestämning av olika komplexa organiska föreningar i katternas blod. De föreningar som analyseras används som flamskyddsmedel i möbeltyger och elektronisk utrustning av olika slag, eller är rester av bekämpningsmedel och industrikemikalier som inte bryts ner i naturen. Det finns misstankar om att dessa komplexa ämnen stör hormonbalansen hos människor och djur vilket kan påverka fertiliteten eller orsaka sjukdomar av olika slag. Anledningen till att just katter är intressanta för dessa undersökningar är deras normala beteende att regelbundet slicka sin päls vilket gör att de får i sig relativt stora mängder av föroreningar som finns på damm i våra bostäder

Projektledare: Bernt Jones (Kliniska vetenskaper) Åke Bergman (Stockholms universitet)

Länk till projektets hemsida och/eller länkar till relaterade projekt:

 

Samarbeta med oss!


Verksamhet


Kunskapsbank: Giftfri miljö

2015-06-01 -  Riskbedömningsverktyg för läckage av bekämpningsmedel till yt- och grundvatten
Undersökningar av vattenmiljön under 1980-talet visade för första gången att bekämpningsmedelsrester förekom i halter som utgjorde en risk för vattenlevande växter och djur samt för människors hälsa.
2015-04-14 -  Svekfulla dofter ger hållbar insektskontroll
En av våra allra största globala utmaningar är att hitta hållbara sätt att kontrollera insekter som angriper livsmedelsväxter och skogsträd, samt sprider sjukdomar.
Sidan uppdaterad: 2015-05-05. Sidansvarig: fomaredaktion@slu.se

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se