SLU leder EU-finansierat Östersjöprojekt

Projektet påbörjades i december 2009 och kommer att pågå under tre år. Baltic Compass är ett transnationellt projekt som finansieras av EU:s Baltic Sea Region Programme. Samarbetet innefattar partnerorganisationer från Danmark, Finland, Estland, Tyskland, Lettland, Vitryssland, Polen, Litauen och Ryssland. Baltic Compass bottnar egentligen i flera internationella projekt som handlar om jordbruk och miljö i Östersjöregionen. SLU har historiskt sett varit en aktiv part i många av dessa frågor, ofta i samarbeten med SIDA eller Världsbanken.

− Jordbruksfrågor har varit mycket på tapeten på sistone och många av dessa frågor är komplexa och det är svårt att hitta bra lösningar. Det finns en konflikt mellan ett växande behov av mat och vårt behov av att skydda områden som Östersjön.  Tusentals gårdar och enskilda företag är inblandade, förklarar Staffan Lund, enhetschef på Grants Office och huvudansvarig för Baltic Compass.

Han menar att Baltic Compass är en spännande utmaning för universitet och dess forskning. Förhoppningen är att man ska kunna bidra med nya innovativa lösningar och metoder som gör det möjligt för livsmedelsproduktionen att inte belasta miljön utan istället stärka ekosystemen.

En annan del av Baltic Compass är att öka samarbetet mellan Öst och Väst. Projektet innefattar många länder i Östersjöregionen och samarbetet går framåt.

− Vi tycker inte lika om allting, vilket faktiskt är en stor tillgång. Vi har olika uppfattningar och det är också så verkligheten ser ut, säger Staffan Lund.

Tydliggjord rollfördelning

Under mötet i Vilnius gick man igenom projektets olika delar och rollfördelningen tydliggjordes. Staffan Lund menar att det är ett stort och relativt komplicerat projekt eftersom Baltic Compass har 22 partner och en budget på 6,7 miljoner euro. Till mötet i Vilnius kom även flera representanter från den litauiska regeringen för att lära sig mer om projektet och hur det kan bidra till jordbruks- och miljöpolitiken i Litauen. Projektet ligger väl i tiden eftersom EU håller på med en utvärdering av CAP, EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Vissa av Baltic Compass idéer får då fungera som underlag för EU:s beslutsfattare.

Staffan Lunds förhoppning är att de enskilda lantbrukarna kommer att få bättre verktyg för att styra sina gårdar.

−I dag utnyttjas inte ens hälften av pengarna som är avsatta för miljöstödssystem i Sverige.  Tanken är att man med hjälp av Baltic Compass ska skapa miljöstödssystem som är attraktivare för lantbrukaren och bättre anpassade till företagandet på gårdarna. Det ska inte bara handla om ekonomiska ersättningar utan paketlösningar som är intressantare för lantbruket.

Vinningen för SLU är att nätverken runt Östersjön stärks.

Definierar framtida behov

− Våra forskare är med och definierar framtida behov av forskning inom mark, vatten, biosäkerhet och miljö. Den främsta kompetensen inom dessa områden i Östersjöregionen finns i projektet. Projektet kommer att stärka vår egen forskningsagenda och förhoppningsvis skapa partnerskap som också kan ge oss internationella forskningsprojekt på längre sikt, menar Staffan Lund.

Nästa punkt på agendan för Baltic Compass är en stakeholderkonferens i Helsingfors den 17-18 november. Det är möten som arrangeras tillsammans med Baltic Deal, WWF, HELCOM och EU Strategy for Baltic Sea Region . Men just nu är alla partnerorganisationer fullt sysselsatta med att sätta igång det verkliga arbetet.

−Vi måste börja leverera och bygga analyser på vetenskapliga underlag. Vid SLU arbetar man just nu med scenarioarbetet vilket innebär att man tar fram prognoser för hur stort kväveläckaget kommer att vara 2050 i utvalda områden beroende på olika faktorer och förutsättningar, berättar Staffan Lund.

Ett femtontal forskare vid SLU är aktiva i projektet och de kommer från institutionen för vatten och miljö, institutionen för mark och miljö, institutionen för växtproduktionsekologi samt institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.

Mer information:  Staffan Lund  018-67 11 30