Övervikt hos sällskapsdjur och hundar och hästar i vården. Framtidens djurhälsa och djurvälfärd, ett av de fyra forskningsområdena för framtiden som framhölls i KoN-utredningen, har nu haft ett heldagsseminarium på Ultuna. Forskare och yrkesfolk inom näringen samlades på Loftet och dryftade vad god hälsa och välfärd innebär för både djur och människa.
Framtidsprogrammet har ett särskilt ansvar för djurslagen hund, katt och häst, men inbegriper också lantbrukets djur, försöksdjur och vilda djur. Det är fakultetsövergripande och har sin hemvist i VH-fakulteten.
– Det är det nyaste av de fyra framtidssatsningarna vid SLU – vi hade vårt första möte i februari i år, berättade programchefen Bodil Ström Holst.
En huvuduppgift är att synliggöra forskningsområdet externt och internt. Samverkan med branschen är mycket viktig men också samverkan mellan de fyra framtidssatsningarna.
Framtidstrender ger forskningsbehov
Genom ett antal framtidsscenarier med olika trender i samhället som grund, t.ex. befolkningsökning, klimatförändringar, urbanisering, andra etiska värderingar och andra ekonomiska förutsättningar målas framtidens forskningsbehov upp. Det sker med hjälp av folk i branschen.
Det är inte bara vid SLU som forskning om djur sker - därför inventerar man den svenska forskningen inom området. De forskningssatsningar som redan sker vid SLU vidareutvecklas och tvärvetenskapliga samarbeten startas.
Övervikt även hos djur
En framtidssatsning handlar om hur djur och människor delar livsstil och får liknande problem kopplat till detta, t.ex. inom projektet hull och hälsa. Övervikt drabbar både sällskapsdjur och lantbrukets djur, liksom undervikt kan drabba vilda djur.
Det kan också handla om hur hästars rörelseapparat ska hålla för träning och tävlingar och om hur klimatförändringar och resor till och från tävlingar kan innebära smittrisker för djuren. Hur ska olika djurslag bäst hållas och vad betyder det för djur och människa att umgås?
Hästterapi ger varierad träning
Professor Gunilla Silfverberg från Ersta Sköndal högskola berättade bland annat om specialtränade hundar som används i demensvården och om hästunderstödd terapi för rehabilitering av t.ex. strokepatienter.
– Det finns oändliga möjligheter att variera övningarna med hästar, både uppsuttet och avsuttet, sa hon. Träningen utvecklar planeringsförmåga, kognitiv förmåga, rörelseträning med mera.
Gemensamma sjukdomar
Olika hundraser kan användas i jämförande studier av sjukdomar som drabbar både människa och hund, t.ex. diabetes, hjärtproblem och cancer. Inom en hundras är individerna mycket närbesläktade, berättade professor Jens Häggström från Kliniska vetenskaper vid SLU.
–Därför behövs det mycket färre individer i en klinisk studie än om man skulle ha använt sig av människor, sade han.
Människan eller djurindividen i fokus?
De etiska aspekterna av forskning på djur är ett komplicerat område, som universitetslektor Helena Röcklinsberg vid Husdjurens miljö och hälsa, SLU, redogjorde för.
Som det nu är forskar vi mest om djur för människans skull, antingen av medicinska skäl, för smittskydd, för livsmedelsproduktion eller för att vi har specialintresse av en speciell ras eller art, menade hon. Den forskning som bedrivs för djurindividens skull är inte lika utvecklad, men båda sorterna behövs.
– Djur i vården är ett intressant gränsland mellan ”för djurens skull” och ”för människans skull”, sade hon.
Beröring ger oxytocinpåslag
Amningshormonet oxytocin är en polypeptid som fungerar likadant hos alla däggdjur. Professor Kerstin Uvnäs Moberg vid Husdjurens miljö och hälsa, SLU, berättade att amningshormonet fungerar som neurotransmittor – impulserna går till hjärnans amygdala.
– Men det handlar inte bara om mjölk – avslappning och lugn är effekter som går parallellt med mjölknedsläppet, sa hon.
Oxytocin kan också frisättas vid beröring, vilket används inom vården, t.ex. med hjälp av vårdhundar.
Oxytocin som ges till honor sätter fart på modersbeteendet. I princip är halterna likadana mellan könen, men kvinnors oxytocinpåslag aktiveras mer periodvis.