2011-12-09
Bättre uppskattningar av vittringens roll för ett hållbart skogsbruk
Kevin Bishop, professor på institutionen för vatten och miljö vid SLU, samt vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, leder en av Formas starka forskarmiljöer. Foto: Norbert Zanga.
Forskargruppen Qwarts (Quantifying weathering rates for sustainable forestry) har utsetts till en av Formas starka forskningsmiljöer. Gruppen tilldelas 24 miljoner kronor för att bättre kvantifiera och beskriva den hastighet med vilken skogsmarken sönderdelas (vittringen) och därmed ge skogsbruket bättre underlag för ett hållbart skogsbruk.
Vittring är den process som genom inverkan av temperatur, vatten, luft och levande organismer mekaniskt och kemiskt sönderdelar berg och mineraler. Processen är av stor betydelse för växter, eftersom den frigör näringsämnen som skapar förutsättningar för tillväxt. Vittringen är också av avgörande betydelse för vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag då denna process motverkar försurning.
Sverige knyter stora förhoppningar till skogens roll i den framtida energiförsörjningen. Dock visar beräkningar att tillgången på frigjorda näringsämnen genom vittring, som kalcium och magnesium, inte är tillräcklig för att upprätthålla dagens skördenivåer.
– Det känns spännande att vår forskargrupp nu får chansen att ge ett riktigt bra svar på frågan om skogsbruket är hållbart ur ett försurningsperspektiv, säger professor Kevin Bishop som leder forskningssatsningen.
Forskare från Sverige och andra länder har under decennier försökt att beskriva och kvantifiera vittringshastigheter och dess betydelse för skogsmarkens långsiktiga näringsbalans. Resultaten ligger till grund för rådande regler och rekommendationer kring exempelvis askåterföring och uttag av avverkningsrester i samband med avverkning.
Forskargruppen Qwarts utgörs av forskare från SLU, Lunds universitet, KTH och Uppsala universitet.
Kontakt
Kevin Bishop (öppnas i nytt fönster), institutionen för vatten och miljö, SLU samt koordinator för program försurning inom SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Insänt av:
Ann-Katrin Hallin