Effekter av klimatförändringar, stormskador, och nya träd i skogen

Följande nya titlar av SLU:s publikation Fakta Skog har givits ut i december 2011 och finns nu tillgängliga på webben:

 Insekter och klimatförändringar – vad vi vet, tror oss veta och inte vet

Hur påverkas insekter av de pågående klimatförändringarna? En tydlig effekt av ett varmare klimat är att många arter har flyttat sin utbredningsgräns norrut. Det finns vissa exempel på ökande skador som kan kopplas till ett varmare klimat. Möjligheterna att anpassa sig till nya klimatbetingelser kan dock vara begränsade och många arter kan få svårt att ta sig till nya områden. Även andra faktorer, som ändrat markutnyttjande och ändrade brukningsmetoder, kan vara minst lika viktiga och möjligen även användas för att motverka negativa effekter av ett ändrat klimat.

 Sparat löv i granbestånden minskar risken för stormskador vintertid

Genom att kombinera tolkning av flygbilder tagna efter stormen Gudrun med fältdata före stormen från riksskogstaxeringens provytor har effekterna av stormen kunnat analyseras med avseende på skaderisken. Den modell som bäst förklarade risken för stormskada innehöll följande variabler: andelen gran, beståndsmedelhöjd och andelen lövträd på provytan. En inblandning av andra trädslag minskade risken för stormskada. Inblandning av lövträd gav en större positiv effekt än en inblandning av tall. Korta rotationsperioder med tidig röjning och gallring kan också minska stormskadorna.

 Torka i Amazonas – resultat från ett storskaligt fältexperiment

Amazonas regnskog spelar en viktig roll i den globala kolcykeln. Då globala klimatförändringar bidrar till en ökad frekvens av svår torka i denna region kan nivåerna av växthusgasen koldioxid förväntas öka i atmosfären. År 2000 påbörjades ett experiment i östra Amazonas med målet att öka förståelsen av hur Amazonas regnskog påverkas av torka. Skogen visade sig vara påfallande motståndskraftig mot torka och det skedde liten förändring i dödlighet under experimentets första år men under det tredje året av torka kunde en ökad dödlighet uppmätas.

 Contortatall i Sverige – ett storskaligt ekologiskt experiment

Den nordamerikanska contortatallen introducerades för virkesproduktion i Sverige i liten skala på 1920-talet och i stor skala från och med 1970-talet. Införsel av contortatall till Sverige är samtidigt ett storskaligt ekologiskt experiment. Det har pågått i snart ett sekel och contortaplanteringar täcker idag ungefär 600 000 hektar. En införd art kan påverka arter och ekosystem i sin nya miljö, t.ex. genom att sprida patogener, konkurrera ut inhemska arter eller föryngra sig utanför det avsedda området. Det brådskar att starta ett uppföljningsprogram om contortatallens ekologiska effekter.