Unik roll för SLU inom radioekologi

Genom regn tvättades aktiviteten ut och nedfallet blev extra stort på vissa platser, bland annat i norra Uppland och trakterna kring Gävle samt i Västernorrland. 

Inom jordbrukets radioekologi är SLU unikt, genom att vara det enda stället i landet där kunskap om jordbruksproduktion, radioekologi, strålningseffekter på husdjur och beredskap finns samlat.

Klas Rosén vid institutionen för mark och miljö, är en av flera SLU-forskare som arbetar med övervakning av hur radioaktiva ämnen sprids i naturen. Han ingår även i en nationell grupp på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (NESA) Nationell expertgrupp för sanering som skall ge råd till SSM och andra myndigheter om hur sanering av kontaminerade områden skall genomföras.

SLU har beredskap

SLU har ansvar för ett av sju nationella beredskapslaboratorier  som skall kunna mäta radioaktiva ämnen efter spridning av radioaktivt material.  Med bara någon dags varsel skall verksamheten var igång. Beredskapsgruppen övar och testar hela kedjan efter ett larm, från att prov kommer in på labb  till rapportering av data till SSM.

– För att hålla en god beredskap är forskning inom radioekologi nödvändig och en bra beredskapshållande åtgärd. Nedfall av radioaktiva ämnen hör till de händelser som Sveriges regering och riksdag anser att det bör finnas en mycket god beredskap för, säger Klas Rosén.
 
Efter den senaste tidens kärnkraftsolyckor i Japan anser Klas Rosén att myndigheterna i Sverige bör sätta upp ett kontrollprogram för att mäta om radioaktiva ämnen har deponerats även här. Det första ledet i näringskedjan som bör övervakas är jordbruksledet och då främst betesgräs för mjölkkor. Det är viktigt att kunna bestämma att ingen radioaktivitet nått Sverige.

Birgitta Åhman, professor på institutionen för husdjurens utfordring och vård vid SLU, gör regelbundet mätningar på hur mycket cesium som renarna får i sig via betet. Kontrollprogrammet finansieras av sametinget och gäller främst djur som betat i nordligaste Jämtland och södra Västerbotten där nedfallet var betydande efter Tjernobyl.

Mätning i mjölk och kött

Även Bernt Jones, veterinär och professor i  klinisk kemi vid institutionen för kliniska vetenskaper, är engagerad inom den radioekologiska forskningen. Månaderna efter Tjernobylolyckan var mätning av radioaktivt jod i mjölk en viktig uppgift då jod kan påverka sköldkörteln hos både djur och människor.

I senare skeden har mätning av radioaktivt cesium i muskelvävnad, kött, varit viktigt då vissa djurgrupper i de höggradigt förorenade områdena i norrlandslänen tagit upp betydande mängder som kunnat föras vidare till köttätande konsumenter.