Analys av alternativt skogsbruk

Under senare tid har förespråkare för "kontinuitetsskogsbruk" hävdat att skogsvårdslagens 10§ med tillhörande föreskrifter och allmänna råd begränsar möjligheterna att bedriva blädningsbruk* och olika alternativa modeller som "naturkultur", "Lübeck-modellen" och "naturnära skogsbruk".

– Det är i verkligheten tvärtom, säger Lars Lundqvist, institutionen för skogens ekologi och skötsel.

Lars Lundqvist har i en rapport till Skogsstyrelsen sammanställt tidigare studier om kontinuitetsskogsbruk. I fler- eller fullskiktade granskogar (skogar med stor åldersvariation på träden) går det att tillämpa olika alternativa skötselformer så länge som uttaget av träd fokuserar på de största träden och man lämnar ett högt virkesförråd.

– Men om man istället gör hårda gallringar som i värsta fall tar ut allt gagnvirke och efterlämnar ett litet virkesförråd (under den s.k. §10-kurvan i skogsvårdslagen), blir resultatet låg och variabel tillväxt och stort behov av inväxning.

Den låga tillväxten gör att det blir mycket långt mellan avverkningarna, och uttagen ger klena medelstammar och relativt låg andel sågtimmer.

– De hårda ingreppen resulterar dessutom ofta i stora skador på kvarstående skog, såväl träd som plantor, både som en direkt följd av själva avverkningen och genom de vind- och snöskador som brukar följa.

Det är bara 2-4% av den totala skogsmarksarealen som utgörs av fullskiktad granskog och som därmed skulle vara möjlig att bläda, huvuddelen av den skogsmarken finns i Västerbottens inland, Jämtland och Småland. 

- Arealen fullskiktad granskog är så liten att det knappast finns skäl att revidera skogsvårdslagstiftningen bara för att undvika risken för alltför hårda blädningar på denna lilla areal.

Rapporten, "Virkesproduktion och inväxning i skiktad skog efter höggallring" kan laddas ner från Skogsstyrelsens webb.