Dvärgbandmask och anthelmintikaresistens i europeiska forskningsprojekt

Johan Höglund vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap koordinerar det stora samarbetsprojektet om dvärgbandmask inom det europeiska samarbetet EMIDA-Era NET. Det är ett europeiskt nätverk från 19 länder.

I fjol rapporterades de första fallen av rävar som hade smittats med rävens dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis) in i Sverige. Rävar är det naturliga värddjuret för rävens dvärgbandmask. De infekteras genom att äta smittade sorkar eller andra smågnagare, som är parasitens normala mellanvärdar. Även människor kan få i sig parasitens ägg, och de kan då drabbas av svårbehandlad dödlig sjukdom.

I dvärgbandmaskprojektet medverkar även Gert Olsson vid SLU i Umeå. Han kommer att ansvara för insamlingen av sorkar i fält.

– Vi vill ta reda på mer om sorkarnas roll som smittspridare i fem länder där smittrycket i rävpopulationen varierar stort, säger Johan Höglund. Förhoppningen är att vi bättre kommer att förstå varför smittan fortfarande är på en förhållandevis låg nivå i Sverige.

Resistens mot avmaskningsmedel, anthelmintika, är ämnet för ett annat forskningsprojekt, som också fått pengar från EMIDA. Där vill Johan Höglund och hans forskargrupp ta reda på hur man på ett enkelt sätt i fält kan ta reda på förekomsten av resistens hos parasitmaskar hos nötkreatur.

Parasitmaskar förekommer allmänt i hela världen hos både djur och människa. Det finns botemedel men om man använder de avmaskningsmedel som finns på fel sätt kan det leda till resistens hos maskarna. Detta har under senare år blivit ett ökande problem bland nötboskap.