Malörtsambrosia i tvärvetenskapligt projekt

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka malörtsambrosians anpassningsförmåga till svenska förhållanden, framförallt till dagslängdsförhållanden på våra breddgrader.

Projektet är en del av en satsning på ökat samarbete mellan olika institutioner och ämnesområden vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. I detta fall sker det inom programmet Växtskydd. Den postdoktorale forskaren Romain Scalone är tillsammans med professor Lars Andersson och forskarassistent Anna-Karin Kolseth involverad i projektet malörtsambrosia.

Projektet sker inom det europeiska samarbetet COST Action – Uthållig kontroll av malörtsambrosia i Europa.

Lars Andersson och Anna-Karin Kolseth skrev tillsammans med Åslög Dahl, Göteborgs universitet, i juni en debattartikel om malörtsambrosian i UNT. Rubriken löd ”Hotet mot pollenallergikerna”: ”Överallt där arten får fäste, seglar den på kort tid upp till att bli en av de främsta allergiframkallande växterna. Utbredningsområdet ökar successivt, och etablerade populationer finns enligt rapporter i Tyskland, Polen och Baltikum.”

”Det som gör malörtsambrosian extra besvärlig ur hälsosynpunkt är den sena blomningen, som inträffar först när dagslängden minskar på sensommaren. Den mest intensiva perioden av pollenspridning inträffar i månadsskiftet augusti-september, och pollen finns kvar i luften till början av oktober. Den riktigt besvärliga perioden för pollenallergiker förlängs alltså med flera månader.”

I kampen mot den besvärliga växten välkomnar forskarna att allmänheten inrapporterar fynd av arten. Det kan ske via Artportalen eller direkt via e-post till till exempel Lars Andersson.

En känd spridningskälla för växten är de frön som medföljer importen av solrosfrön som ges till fåglar.