Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

2016-02-29

Spara asp så sparas många arter

Aspstammar. Foto: Lena Gustafsson

Aspen är värd för minst 1000 vedlevande arter och är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar. Att spara både levande och döda aspar på hyggen är också en mycket effektiv hänsynsåtgärd vid avverkning. Det visar forskare från SLU och Skogforsk i en rapport om den forskning som har gjorts om denna typ av hänsyn.

– I norra halvan av landet, där vi saknar ädla lövträd, ger aspen ett stort bidrag till mångfalden, säger Lena Gustafsson vid SLU, en av författarna till rapporten. En del arter, även ovanliga, gynnas av den soliga och öppna miljön på hyggen. Vissa arter klarar sig dock sämre och trivs bättre på asp i gammal skog.

Ett spännande resultat är att antalet arter kan öka med tiden efter en avverkning. Ett exempel är trädlevande lavar; många arter som är vanliga i den gamla skogen överlever på hygget, samtidigt som nya mer ljustoleranta arter vandrar in. En del andra artgrupper, t.ex. mossor, verkar dock vara mer känsliga. De skuggiga nordsidorna av trädstammarna är särskilt viktiga för uttorkningskänsliga arter.

Stora och grova aspar har hittills lyfts fram som särskilt viktiga för den biologiska mångfalden. Ny forskning visar dock att även klenare träd kan ha stort värde för vissa arter och att det därför kan vara bra att spara olika storlekar vid avverkning.

– Att aspen hyser många arter både som levande och död är ingen överraskning för insektssamlare, ornitologer och botanister. Forskningen har bekräftat detta, men den har också gett nya spännande insikter om hur viktig hänsynen är när det gäller detta trädslag, säger Jan Weslien på Skogforsk, rapportens andre författare.

– Lämnar vi levande aspar så kommer vi på sikt också att få död aspved. Men för många arter är det är viktigt att asparna är solbelysta, därför ska man inte plantera närmast hänsynsträden. Om träden står kvar kan man behöva röja och gallra runt dem, säger Lena Gustafsson.

Syntesen om asp är den femte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.


Kontaktpersoner

Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47

Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29

Ladda ned Syntes Asp från Smart Hänsyn
Synteserna publiceras löpande under våren 2016. De läggs ut på www.slu.se/smarthansyn-synteser och på www.skogforsk.se/kunskap. Följ Smart Hänsyn på Facebook eller mejla Lena Gustafsson för att få nyhetsutskick.

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)


Aspstammar. Foto: Lena Gustafsson


Solbelysta aspstammar på hygge. Foto: Nic Kruys/N

Publicerat av: David Stephansson
 

Sök bland nyheter

Från datum:
dag månad år

Till datum:
dag månad år

Publiceringsställe:


Ange ett sökord:


SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen