Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

2016-03-14

Dyrast naturhänsyn är inte alltid effektivast

Billig naturhänsyn är ofta kostnadseffektiv. Foto: Lena Gustafsson

Billiga former av naturhänsyn vid avverkning är ofta kostnadseffektiva. Att spara levande lövträd, döda träd och lågor kostar t.ex. lite, men kan bidra mycket till biologisk mångfald. En åtgärd som är dyr men ändå kostnadseffektiv är att spara nyckelbiotoper. Det visar den forskning som har gjorts om vad man får för pengarna vid olika typer av naturhänsyn.

Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom de åtta vetenskapliga studier som har gjorts i Sverige om hur olika former av naturhänsyn står sig när det gäller kostnadseffektivitet.

I de flesta av studierna beräknas kostnaden som skogsägarens förlust av att lämna hänsyn jämfört ett hypotetiskt fall med skogsbruk utan hänsyn. För att skatta vinsterna med naturhänsynen har man använt olika indirekta mått, såsom tillgång till död ved och andra substrat, eller direkta mått, såsom antalet rödlistade arter. Det är förhållandevis enkelt att beräkna kostnaderna, som handlar om intäktsförluster i form av kvarlämnat virke och förlorad framtida virkesproduktion. Däremot är det svårare att värdera nyttoeffekten av olika hänsynsåtgärder.

– Jämfört med träd som vi avverkar, planterar och gallrar, så är effekterna på de flesta andra organismer svåra att förutsäga. Men en sak verkar klar; ju mer information man har om arter och miljöer i ett bestånd som ska avverkas, desto lättare är det att göra åtgärderna effektivt, säger Jan Weslien, en av författarna till rapporten.

Tre studier utförda av samma forskargrupp jämförde kostnadseffektiviteten hos olika åtgärder för att skapa död ved. Studierna, som alla är rena modelleringsstudier, visar bland annat att det var effektivare att spara döda träd eller att skapa högstubbar, jämfört med att låta omloppstiderna bli längre. Det var också mer kostnadseffektivt att lämna aspar och björkar än att lämna barrträd. Lövträden är viktiga för många insekter, mossor och lavar, samtidigt som deras virkesvärde inte är lika högt.

Forskarna konstaterade också att de kostnadseffektiva strategierna för att skapa död ved ser olika ut i olika delar av landet. I norra Sverige med lägre markpriser kostar det mindre att spara hänsynsytor, men i södra Sverige är det effektivare ur kostnadssynpunkt att spara och skapa död ved.

– I en annan studie, där man inventerade arter i olika skogsmiljöer, fann man att avsättning av nyckelbiotoper är det mest kostnadseffektiva om målet är att skydda så många rödlistade arter som möjligt per insatt krona, säger Lena Gustafsson från SLU, en annan av rapportens författare.

Hon vänder sig samtidigt mot att frågan om kostnader förenklas.

– Ett mått som "arter per krona" är visserligen lätt att förstå, men naturvärdet är mer komplicerat än så, säger hon. Olika typer av hänsyn kan gynna olika arter och vi behöver en mångfald av typer. Ibland kan det också vara en enskild art som kräver extra hänsyn, och en annan gång är det unika miljöer som behöver skydd även om de inte hyser så många arter idag.

Syntesen om kostnadseffektiv naturhänsyn är den sjätte delen i en serie som går igenom olika hänsynsåtgärders effekter. Hela rapporten kommer att publiceras under våren 2016. Rapporten är framtagen inom forskningsprogrammet Smart Hänsyn, som leds av SLU i samarbete med Skogforsk och Umeå universitet.


Kontaktpersoner

Jan Weslien, Skogforsk, jan-olov.weslien@skogforsk.se, 070-698 59 29

Lena Gustafsson, SLU, lena.gustafsson@slu.se, 070-302 27 47

Ladda ned Syntes Kostnadseffektiv hänsyn från Smart Hänsyn
Synteserna publiceras löpande under våren 2016. De läggs ut på www.slu.se/smarthansyn-synteser och på www.skogforsk.se/kunskap. Följ Smart Hänsyn på Facebook eller mejla Lena Gustafsson för att få nyhetsutskick.

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)


Att lämna virke i skogen innebär en virkesförlust men är en vinst för den biologiska mångfalden. Foto: Lena Gustafsson


Billig naturhänsyn är ofta kostnadseffektiv. Foto: Lena Gustafsson


Krokiga träd har lågt ekonomiskt värde men har ofta stort värde för växter och djur. Foto: Nic Kruys/N

Publicerat av: David Stephansson
 

Sök bland nyheter

Från datum:
dag månad år

Till datum:
dag månad år

Publiceringsställe:


Ange ett sökord:


SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen