Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Tjugofem år efter Tjernobyl

Inom jordbrukets radioekologi är SLU unikt, genom att vara det enda stället i landet där kunskap om jordbruksproduktion, radioekologi, strålningseffekter på husdjur och beredskap finns samlat. 

Foto: Beautiful Sweden.


Ökad kunskap och bättre beredskap

Grupper av SLU-forskare, med tidigare erfarenhet av radioekologi, fick en hektisk period månaderna efter Tjernobylolyckan. För f.d. professor Karl Johan Johanson,  vid dåvarande institutionen för radioekologi och hans grupp var det främst halterna av cesium i jord- och skogsmark som studerades (se äldre artiklar nederst till höger).

Stråldoser från livsmedel blev låga

Enligt Bernt Jones, veterinär och professor i  klinisk kemi vid institutionen för kliniska vetenskaper på SLU, orsakade Tjernobyl svenska livsmedelskonsumenter lägre stråldoser än de som följde av nedfallet från kärnvapenproven på 1950 och -60-talet . Detta bland annat för att olika motåtgärder som vidtagits för att minska stråldoserna via livsmedel varit så effektiva.

Till exempel sänks halterna av radioaktivt cesium i renkött genom att lägga slakten tidigt på hösten, innan renarna gått över till lavbete. Lavar lever i många år och därför finns den radioaktiva cesiumet kvar där under längre tid. Enligt  Birgitta Åhman, professor på institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU, krävs det fortfarande motåtgärder för att all ren som slaktas i norra Jämtland och södra Västerbotten ska komma under gränsvärdet (läs mer i artikel till höger).

Idag är beredskapen bättre

Tjernobylolyckan 1986 visade att det är särskilt viktigt att det finns en god beredskap inom jordbruket, rennäringen och livsmedelsproduktionen. Beredskapen syftar till att begränsa de hälsofarliga konsekvenserna för konsumenterna samt ekonomiska och andra konsekvenser för näringen.

Klas Rosén vid institutionen för mark och miljö, vid SLU ingår i en nationell grupp på Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) (NESA) Nationell expertgrupp för sanering som skall ge råd till SSM och andra myndigheter om hur sanering av kontaminerade områden skall genomföras. SLU har även ansvar för ett av sju nationella beredskapslaboratorier som skall kunna mäta radioaktiva ämnen efter spridning av radioaktivt material (läs mer i nyhetsartikel överst till höger).

 

Foto: SLU

FAKTA: Radioekologisk forskning på SLU

Den radioekologiska verksamheten vid SLU omfattar kunskap om radioaktiva nukliders nedfall och transport inom olika ekosystem och näringskedjor samt effekter av joniserande och icke-joniserande strålning.

På institutionen för mark och miljö vid SLU studeras effekter och motåtgärder i jordbruket och skogens ekosystem i händelse av en kärnolycka som påverkar Sverige. Tyngdpunkten har legat på omfördelning av cesium och strontium från mark till växt under olika omständigheter, såsom jordtyp, gröda, och näringstillgång. Stor möda har lagts på att studera effekten av kaliumgödsling på upptaget av cesium i grödor, både i kärlförsök och i fältexperiment. Migration i mark studeras, samt hur den potentiella tillgängligheten av radionuklider varierar med tid och mellan jordar.

Vid den tidigare institutionen för klinisk kemi bedrevs forskning dels om direkta stråleffekter på idisslare men också om upptag och fördelning i djurkroppen av viktiga radionuklider. En effekt av denna forskning är bl.a. att mineralfoder till mjölkkor innehåller jod för att trygga kornas jodförsörjning och förhindra upptag av radiojod från eventuellt förorenade beten.

Foto: Joakim Ahlgren.


Artiklar och resurser om effekterna av Tjernobyl

Inlägg i Forskarbloggen vid SLU av professor emeritus Dag Lindgren.

"Det första ledet i näringskedjan som bör övervakas är jordbruksledet och då främst betesgräs för mjölkkor."

Nyhet på SLU:s webbplats 26/4 2011. Kontaktperson: Klas Rosén.

Nyhet om rapport med tidigare delvis opublicerat material från institutionen för mark och miljö, SLU, 17/12 2009. Kontaktperson: Klas Rosén.

”Nu, 20 år efter Tjernobylolyckan, ligger större delen av de renar som slaktas långt under gränsvärdet och ofta även väl under det gränsvärde, 300 Bequerel (Bq) per kilo, som gäller för de flesta andra livsmedel.”

Artikel i Miljötrender nr 2, 2006, sidan 14-15. Kontaktperson: Birgitta Åhman.

SSI Rapport 2005:17. Kontaktperson: Birgitta Åhman

”För älg (Alces alces) visade mätningar i Heby på konstanta cesiumhalter de första åtta åren efter nedfallet och det var först år 1995 som en viss nedgång kunde observeras. Därefter har minskningen fortsatt.”

Artikel i Miljötrender nr 2, 2003, sidan 12 -13. Kontaktperson: Karl-J. Johansson (nu pensionerad)

”För första gången har radioaktivt cesium analyserats i åkermark och gröda inom den nationella miljöövervakningen. Preliminära resultaten från visar glädjande nog på mycket låga cesiumhalter över hela landet .”

Artikel i Miljötrender nr 3-4, 2002, sidan 4-5. Kontaktperson: Klas Rosén.

Innnehåller uppgifter om innehåll av radiocesium (Cs-137) i älg, rådjur, växter och mark. Kontaktperson: Klas Rosén.

Länkar


Sidan uppdaterad: 2012-02-20. Sidansvarig: fomaredaktion@slu.se
 
 
 
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se • Om webbplatsen