Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Kunskapsbank: Trädgårdsbruk


Många flugor i en smäll

Det låter lite för bra för att vara sant. Fluglarver tuggar i sig allt det stinkande som vi vill bli av med: latrin och matavfall. I utbyte ger de djurfoder och organiskt gödsel, som vi kan använda istället för sojamjöl, fiskmjöl och kemiskt gödsel. (2014-11-28)

Stabil, positiv effekt på artrikedom i ekoodlingar

Biologisk mångfald. Det finns i medeltal drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur i fält eller gårdar med ekologisk odling jämfört med konventionell odling. (2014-06-11)

Biskadliga ämnen i svenska ytvatten

Neonikotinoider tillhör en grupp av bekämpningsmedel som misstänks bidra till den ökade bidöden världen över. De återfinns nu i svenska ytvatten. (2014-06-11)

Viktigt värna om vilda pollinatörer

Vilda insekter betyder minst lika mycket som tambin för polliner­ingen av jordbruks- och trädgårdsgrödor som producerar frön, frukter, bär eller nötter. (2014-06-11)

Baljväxter ger mindre klimatpåverkan

Ärter och bönor orsakar mindre utsläpp av växthusgaserna koldioxid och lustgas än kvävegödslade grödor. (2014-06-11)

Bekämpa ärtrotröta med korsblommig fånggröda

Med vitsenap som fånggröda kan man få en bekämpning av ärtrotröta på köpet. Skälet är att vitsenap i likhet med andra arter i kålsläktet bildar ämnen, som är giftiga för den mikroorganism som orsakar ärtrotröta. (2014-06-11)

Höstlig ogräsvila försvårar bekämpningen

Fleråriga ogräs bekämpas mekaniskt genom att plantans ovanjordiska delar slås av upprepade gånger och de underjordiska delarna sönderdelas. På så sätt försvagas växten alltmer. Men för en del fleråriga ogräs uteblir ibland effekten av bekämpningen under hösten. (2014-06-11)

Skyddszon intill diken gynnar lärkan

Den rödlistade sånglärkan kan ha stor nytta av de gräsbevuxna skyddszoner som anläggs längs åkerdiken och vattendrag för att minska läckaget av växtnäring och bekämpningsmedel. (2014-06-11)

Mindre kadmium i vetet med ny metod

Kadmium i åkermark förekommer främst i regioner med alunskiffer i berggrunden, t.ex. i Österlen i Skåne, delar av västra Östergötland, intill Väst­götabergen och i Storsjöbygden i Jämtland. Nu finns det en metod för att ta reda på var risken för att få höga halter i vete är störst. (2014-06-11)

Kan avloppsslam ersätta P-gödselmedel?

Fosfor (P) är ett bristnäringsämne för världens jordbruk och i Sverige importerar vi lika mycket fosfor i livsmedel och foder som i gödselmedel. För att minska beroendet av nybruten fosfor till jordbruket, skulle det vara önskvärt att kunna återföra en stor del av den fosfor som passerar våra och våra husdjurs kroppar, och som sedan återfinns i avloppsslam eller gödsel. (2014-06-11)

Djupare matjord ska mätta fler

Större skördar med befintlig åkerareal, utan ökad gödsling och med mindre belastning på miljön. Det är den storslagna målbilden i ett nytt stort forskningsprogram som bygger på ett paket av nya odlingsåtgärder. (2014-06-11)

Att plöja eller inte plöja

Minskad jordbearbetning har under de senaste 30 åren varit i fokus vid SLU. (2014-06-11)

Ghana och Kenya: Stadsodlingens frukter kan smitta

Urbaniseringen i länderna söder om Sahara går snabbast i världen och efterfrågan på livsmedel eskalerar i de växande städerna. De som flyttar in från landsbygden tar med sig sin kunskap om hur man odlar vegetabilier, vilket ger hushållen en bas för sin matförsörjning. Odlandet innebär också en ny inkomstkälla. En del problem uppstår dock på grund av bevattning med orenat vatten under torrperioderna.... (2013-04-12)

Höstligt pollen med nytt ogräs

Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, är ett invasivt ogräs som blommar i augusti–september och som därmed förlänger pollensäsongen med flera månader för allergikerna. Arten kommer ursprungligen från Nordamerika med orent vallutsäde och har nu fått ordentligt fäste i Tyskland, Polen och Baltikum. Till Sverige kommer malörtsambrosia huvudsakligen via fågelfröblandningar från Ungern, och växer gärna... (2012-10-19)

Jästdofter styr global skadegörare

Äpplevecklaren orsakar skördebortfall för stora belopp i odlingar världen över. Fjärilslarverna gnager gångar genom frukten som därmed blir oanvändbar. (2012-10-18)

DNA-test för friskare grödor

Vilsporer från en del jordburna svampar som angriper växter kan överleva i marken i decennier. Klumprotsjuka i oljeväxter och ärtrotröta är några exempel. (2012-10-18)

Långsam nedbrytning i näringslösningen

Svenska växthusgrönsaker odlas alltmer i slutna odlingssystem, vilket sparar både vatten och gödselmedel, samtidigt som utsläppet av näringsämnen till miljön minskar. Det finns dock en viss risk för att bekämpningsmedel som används i växthuset också hamnar i den recirkulerande näringslösningen. (2012-09-05)

Fruktens jästdoft lockar mest

Fruktflugor som svärmar runt en skål med frukt är ditlockade mer av den jästsvamp som finns på frukten än av fruktens egen doft. Det är doftforskare vid SLU Alnarp som står bakom denna upptäckt, som innebär att begreppet växt-insektsinteraktioner måste vidgas till att innefatta även mikroorganismer. Frukt är inte bara substrat för insekter och deras avkomma utan också för olika mikroorganismer, t.ex.... (2012-09-03)

Bättre rötter i sikte

Att växtens rötter håller fast plantan i jorden och också tar upp vatten och näring – det vet vi. Men hur styrs rötternas utveckling och hur kan man förbättra deras funktion? Växtfysiologen Karin Ljung har bland annat använt sig av genteknik för att studera detta. Sådan djupgående kunskap om rotutveckling kan i förlängningen användas av växtförädlare, t.ex. för att öka grödors torktålighet. (2012-06-14)

Skyddar grödor med fängslande dofter

– Det är det tillämpade perspektivet som tilltalar mig – att resultaten kan användas för att minska skadorna på grödor världen över, säger doftforskaren Ylva Hillbur. (2012-06-14)

Fenolerna i groblad läker sår

Den traditionella läkeväxten groblad har nu konstaterats ha en sårläkande effekt. (2012-06-13)

Ny sjukdom på tuja nu i Sverige

En ny skadegörare, Phytophthora lateralis , har förts in i landet med stora tujaplantor. Angripna barr kan visa fläckar i spetsen men det vanligaste är mörka partier en bit in på skottet. Fläckarna blir efterhand mörkare och till slut brunsvarta. Phytophthora lateralis är sedan länge känd som en aggressiv svamp på ädelcypress och läkeidegran, där den också angriper rötterna. Under våren 2012 fick Maj-Lis... (2012-06-13)

Baljväxter minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser

Baljväxters nettoutsläpp av koldioxid och lustgas är mindre än för kvävegödslade grödor, vilket gör dem extra bra som energigröda. Erik Steen Jensen vid SLU har i en syntesartikel ställt samman den befintliga kunskapen om baljväxter. Odlingen av baljväxter innebär också mindre användning av fossil energi än kvävegödslade grödor, eftersom produktionen av kvävegödsel är mycket energikrävande. (2012-04-24)

Välskött hemkompost klimatvänligare än storskalig

Kompostering av hushållsavfall innebär att växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas avgår, vilket gäller både hemkompostering och kommunal hantering. Det vore rationellt om hemkompostering kompletterade den storskalig komposteringen i högre grad, eftersom utsläpp från transporten av matavfallet då bortfaller. Dessutom visar nya undersökningar vid SLU att hemkompostering ger mindre utsläpp... (2012-03-13)

Biologisk bekämpning mot Phytophthora möjlig

Under senare år har man rapporterat om att stora ekar och bokar försvagas och dör i skogar och parker på grund av klimatförändringarna. Men unga träd i plantskolor skulle kunna skyddas mot algsvampar med ett biologiskt alternativ. Forskare vid SLU i Alnarp behandlade Phytophthora -infekterade ekplantor med biotensider från en jordbakterie, Pseudomonas koreensis . Biotensiderna är ytaktiva ämnen som... (2012-03-13)

Mer virus i kupan efter kvalsterbekämpning

Bisamhällen angrips av varroakvalster som samtidigt överför olika virus som försvagar bina, bland annat deformed wing virus. Detta leder till att hela samhällen dukar under på två till tre års sikt om biodlaren inte bekämpar kvalstren. Den kemiska bekämpningen mot kvalstren förvärrar till en början virusinfektionerna bland bina, enligt biforskare vid SLU. Det kan bero på att det kemiska medel som används... (2012-01-26)

Biobränsle ger värme och el på gården

Om elpriset stiger kan det bli intressant för ett lantbruksföretag att installera kraftvärmeteknik, som ger både värme och el. Detta kan också bidra till att öka andelen förnybar energi. (2012-01-26)

Växtskyddsoljor kräver extremt god täckning

Mineraloljor och rapsolja är exempel på växtskyddsmedel med fysikalisk verkan. Dessa medel används ofta som komplement till förebyggande metoder i ekologisk frukt- eller bärodling. I konventionell odling kan oljorna komplettera kemisk bekämpning. (2012-01-26)

Nya arter hotar våra skogar

Fler skadegörande svampar och insekter når Europas skogar, till exempel har antalet införda skadegörande svampar de senaste 200 åren ökat tiofalt. (2011-12-22)

Lärkborren nu i Skåne

Den för Sverige nya barkborren lärkborre ( Ips cembrae ) har i sommar påträffats på en plats i Skåne. Lärkborre lever uteslutande i lärkträd och eftersom den ibland dödar levande träd betraktas den som en skadeinsekt. Upptäckten gjordes tack vare ett SLU-finansierat övervakningsprogram riktat mot just denna insektsart. Under de senaste tre åren har fällor laddade med doftämnen (feromon) som lockar... (2011-12-15)

Vaccinera mot potatisbladmögel?

För att minska den kemiska bekämpningen mot bladmögel* i potatisodlingen kan man använda motståndskraftiga sorter. Men man kan också använda inducerad resistens (en sorts vaccination) och biotensider (ytaktiva ämnen som produceras av mikroorganismer). (2011-12-15)

Omdebatterade bekämpningsmedel i svenska vatten

Neonikotinoider tillhör en omdebatterad grupp av bekämpningsmedel eftersom de misstänks bidra till den ökade bidöden de senaste decennierna världen över. (2011-12-12)

Aggressiv svamp på buxbom sprider sig snabbt

Mörkbruna fläckar, ofta med en mörk zon mot frisk vävnad. Vissna, gråaktiga blad som faller av. Detta är de första tecknen på buxbomssot, den nya svampsjukdom, som drabbar buxbom. Senare i förloppet blir det längsgående streck på skotten och även rothals och rötter angrips. Den smittsamma sjukdomen från Europa orsakas av Cylindrocladium buxicola . I Sverige och Norge rapporterades angripna buxbomsplantor... (2011-11-17)

Utsläppssnåla grödor i sikte

Vilda släktingar till våra spannmålssorter har visat sig orsaka mycket mindre lustgasutsläpp än de sorter vi använder idag. Genom att ta in sådana växters egenskaper i förädlingen av jordbruks- och energigrödor skulle man kunna minska utsläppen av växthusgaser, menar Sara Hallin vid SLU. (2011-10-03)

Minskat butikssvinn bra för miljön

Definitionen på matsvinn är livsmedel som hade kunnat konsumeras om de hanterats annorlunda. Matsvinnet kan årligen uppgå till mellan 2 och 4 procent av en livsmedelsbutiks ekonomiska omsättning. (2011-09-05)

Mer malskador på besprutad vitkål

Kålmal är en svår skadegörare på många kålväxter som odlas i tropiska länder. (2011-06-21)

Vildsvin undviker stark trafik

Alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade och fler bökskador på grödor och i trädgårdar är några effekter av den ökande vildsvinsstammen. (2011-06-21)

Svenskar tycker om frukt och grönt

Konsumtionen av grönsaker har ökat med 80 procent, men folk köper bara 18 procent mer färsk frukt än för trettio år sedan. (2011-06-20)

Smittfri persilja med rent vatten

Råa grönsaker från svenska odlingar har någon gång under senare år befunnits varit bärare av den aggressiva tarmbakterien EHEC*. Om grönsaksodlingar bevattnas med ytvatten, som råkar vara förorenat med EHEC, försvinner inte smittan så snabbt, enligt en studie som gjorts vid SLU i Alnarp. (2011-03-29)

Ogräsfritt i fruktodlingen med ättiksyra

Det naturligt förekommande ämnet ättiksyra kan användas som ogräsmedel i fruktodling, t.ex. inom vattenskyddsområden. Ättika kan ersätta herbiciden glyfosat för att hålla borta ogräset. (2010-12-20)

Oljelin och värphöns i nya Agriwise

Ekonomiska kalkyler kan vara till stor nytta för varje lantbrukare, oavsett om det handlar om spannmålsproduktion eller djurhållning. Även inom skogsbruk och trädgårdsbruk är kalkylerna värdefulla. (2010-12-20)

Hygieniskt toa-avfall förbättrar världshälsan

Den växtnäring som finns i toalettavfall skulle göra stor nytta som gödselmedel världen över. Kruxet är att få urin och fekalier att bli fria från smittämnen. (2010-10-28)

Färre rötter i stadens rör!

Rötter som tränger in i avloppssystemet i städerna är ett stort och kostsamt problem för kommunerna. Omfattande underhållsarbeten med rörrensning, rotbeskärning, röromläggning och avverkning skulle dock kunna undvikas om rören lades korrekt med täta anslutningar, enligt forskare vid SLU i Alnarp. (2010-10-28)

Nordliga blåbär nyttigare

Blåbär, Vaccinium myrtillus, finns i överflöd ute i våra skogar, men endast några få procent tas tillvara i hemmen och i livsmedelsindustrin. (2010-09-16)

Mördarsniglar även i yrkesodlingar

Problemen med den spanska skogssnigeln*, även kallad mördarsnigel, har ökat på senare år. Den har spridit sig från fritidsodlingar till jordbruks- och trädgårdsgrödor på friland. Skadorna de åsamkar grödorna leder till en ekonomisk förlust för producenterna. (2010-09-15)

Aminosyror kvävekälla att räkna med

Växter tar inte bara upp nitrat och ammonium. Även aminosyror, dvs. de små enheter som bygger upp proteiner, kan vara en kompletterande kvävekälla. Aminosyror härstammar bland annat från nedbrytningen av organiskt material i marken. (2010-06-30)

Vetets grönska avgör gödslingen

Genom att mäta hur grönt ett bestånd av korn eller vete är, kan man få en uppfattning om hur kvävebehovet varierar inom ett fält. (2010-06-18)

Svenska jordgubbar året om?

Svenska konsumenter tycker att färska, svenska jordgubbar är söta, fina, goda och av god kvalitet jämfört med de importerade.   Enligt en pilotstudie från SLU i Alnarp ansågs de också vara mindre sura och vattniga än importerade bär. Över 80 procent av de tillfrågade 400 personerna i Eslöv, Göteborg och Lund köpte i huvudsak svenska bär under sommarmånaderna.   Svenskarna äter 1–1,5 kg jordgubbar... (2010-05-07)

Odla silke i Sverige?

Konsten att producera silke spreds från Kina och Japan till alltfler europeiska länder under 1500-talet. I Sverige har man försökt att odla det vita mullbärsträdet ( Morus alba ), vars blad utgör födan för silkesmasken, under tre perioder: 1735–1765, 1830–1898 och 1913–1918. I en licentiatavhandling från SLU har Anders Johansson Åbonde beskrivit silkesodlingens historia i Sverige. De källor han har... (2010-04-09)

Effektiva lampor för växtbelysning

En ny teknik att belysa krukväxter och salladsskott undersöks nu vid SLU i Alnarp. Den kallas LED-teknik ( light emitting diode ) och har utvecklats mycket sedan upptäckten av dioders (halvledares) ljusavgivande förmåga på 1920-talet.   Hittills har forskarna funnit att blomningen hos kortdagsväxter, t.ex. krysantemum, kalanchoë och julstjärna, kunde förhindras med vitt, rött, gult och grönt LED-ljus... (2010-03-05)

Mindre kadmium med smart strategi

Vete och potatis konsumeras i stora mängder och bör inte odlas på åkrar med höga kadmiumhalter. Det är ett av förslagen i en rapport där Jan Eriksson vid SLU i Uppsala har sammanställt kunskapen om kadmium i mark, gröda och livsmedel.   Kadmium lagras i njurarna och kan störa deras funktion. I och med att EU:s rekommenderade dagliga intag nyligen sänktes krymper marginalerna för säkra livsmedel. Det... (2009-12-18)

Växtskyddsmedel fångas i slutna system

Det läcker oväntat mycket bekämpningsmedel från svenska växthus. Men genom säkrare hantering och slutna, recirkulerande system kan dessa utsläpp till vattendrag och kustområden minskas betydligt.   Så många som 78 aktiva substanser från bekämpningsmedel påträffades i vattendrag i några odlingstäta områden i en undersökning som SLU har utfört åt Naturvårdsverket.   Flest substanser och högst... (2009-12-14)

Svensk växthusodling läcker bekämpningsmedel

Växthus har ofta ansetts vara slutna miljöer. Men när SLU tog prover i vattendrag i närheten av växthusodlingar hittades rester av bekämpningsmedel. Under 2008 undersökte SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, för första gången läckage av växtskyddsmedel från områden med stort inslag av trädgårds- och växthusodling. – Växthus har i vissa sammanhang betraktats som slutna miljöer. Därför har man inte haft... (2009-11-30)

Odling och folkliv i stadsdelsoas

Den nya företeelsen stadsdelsträdgård kan fungera som en grogrund för ekologiskt tänkande, kreativitet och social samvaro i stadsmiljön. Där bestämmer brukarna gemensamt hur trädgården ska se ut samt hur den ska användas, skötas och utvecklas. Marie Larsson vid SLU i Alnarp betraktar dessa brukarstyrda trädgårdar som ett utmärkt sätt att arbeta med hållbarhetsfrågor i praktiken.   Fenomenet stadsdelsträdgård... (2009-10-19)

Artsamspel avgör risk för insektsskador

Temperaturökningar påverkar växter, växtätande insekter och rovinsekter olika mycket. Det är därför lättare att förutsäga risker för framtida utbrott av växtätande insekter, om man inriktar sig på samspelet mellan arterna, istället för på den enskilda insektsarten. Det slår en forskargrupp vid institutionen för ekologi, SLU, fast. Många organismer, särskilt insekter, flyttar sina utbredningsgränser... (2009-08-06)

Invasiva arter lika dyra som övergödningen

Vresros, gråbo, HIV, råtta och spansk skogssnigel – under årens lopp har många främmande arter kommit in i landet, avsiktligt eller oavsiktligt.   Dessa så kallade invasiva arter har förorsakat större eller mindre förödelse i vatten, på land och bland människor och djur. För att kunna utarbeta handlingsplaner för hur dessa arter ska bekämpas, och vilka av dem som vi bör inrikta oss på, underlättar... (2009-05-25)

Sortskillnader för äppelallergier

Allergenet i björkpollen liknar det som finns i äpple. Allergiska personers antikroppar mot björkpollen reagerar därför ofta även på proteinet i äpple, Mal d 1. Det är endast färska äpplen som allergikerna måste undvika, eftersom allergenet är värmekänsligt. Allergin yttrar sig som intensiv klåda i munnen och halsen.   Vid SLU i Balsgård har man karakteriserat svenska äppelsorter för att se hur allergena... (2009-05-25)

Stora svängningar i monokulturer

Stora fält av bara en gröda leder till ökad risk för utbrott av skadeinsekter – det har man misstänkt länge, men inte kunnat bevisa. I en studie av bladbaggsförekomsten i energiskogsodling av vide (Salix) på åker respektive i naturliga videbestånd, har nu forskare vid SLU i Uppsala visat att denna risk faktiskt finns.   Forskarna följde på våren variationen i täthet hos bladbaggen Phratora vulgatissima,... (2009-05-13)

Maskfria plommon på kolonin

Plommonvecklare, Grapholita funebrana , är en fjäril som lägger ägg i plommonkart och dess larver gräver gångar i frukten. Skadorna kan ibland bli mycket omfattande.   Forskare vid SLU i Alnarp har nu testat den miljövänliga, feromonbaserade 1 förvirringstekniken mot plommonvecklare i ett koloniområde i Malmö. Det visade sig att metoden kan minska antalet angripna plommon. För bästa resultat måste... (2009-04-24)

Miljövänligt trä värderas högt

Träföretag som producerar exempelvis träterrasser och trägolv behöver kunna ta reda på vad konsumenterna vill ha. Anders Roos vid SLU i Uppsala och hans forskarkollegor har använt olika preferensanalyser för att ta reda på det.   Med hjälp av tränade ”smakpaneler” beskrevs egenskaperna för trämaterialen. Information om viktiga egenskaper hos en idealprodukt från sådana sensoriska analyser kan användas... (2009-03-25)

Svenskt vin – en upplevelse

Svensk vinodling har en blygsam omfattning i dag, kanske 15 hektar, men intresset ökar. Vinproduktion är en arbetsintensiv verksamhet och de stora kostnaderna ligger på arbetstid. De höga produktionskostnaderna gör att svenska vingårdar måste satsa på hög kvalitet, och att sälja svenskt vin handlar främst om att sälja en upplevelse, inte en måltidsdryck. Om en vingård lyckas producera 2 400 flaskor... (2008-11-25)

Biotensider räddar tomatrötterna

Växthustomater odlas ofta i slutna, recirkulerande (hydroponiska) system för att man vill minska näringsläckaget till hav och vattendrag. Man sparar även mycket gödselmedel när näringslösningen cirkulerar i odlingen.   Det finns emellertid nackdelar: rotpatogener ur algsvampssläktena Phytophtora och Pythium trivs i näringslösningen och sprider sig lätt med så kallade zoosporer. Angrepp av dessa algsvampar... (2008-11-24)

Ny fjäril minerar kastanjens blad

En för Sverige ny skadeinsekt är kastanjemalen, Cameraria ohridella. Den har på drygt 20 år spridit sig från Balkanhalvön och finns idag i större delen av Europa. År 2003 observerades kastanjemalen för första gången i Skåne.   Kastanjemalens larver minerar hästkastanjens blad, som får stora bruna fläckar. Vid stora angrepp blir lövverket brunt redan under sommaren och träden avlövas i förtid. Ju fler... (2008-08-07)

Askens nya fiende studeras noga

Den härjande askskottsjukan orsakas av svampen Chalara fraxinea . Med hjälp av dna-analyser och morfologiska studier är det nu fastställt att det rör sig om en ny sjukdom och svamparten har beskrivits i Polen. I Litauen och Polen fanns sjukdomen i tio år innan svampen spreds till Sverige. Askskottsjukan är mycket vanlig i dessa länder och i Sverige sedan 2004. Nu finns den även i Danmark, Tyskland,... (2008-06-11)

Rovkvalster förbättrar jordgubbsskörden

En tidig och varm vår ger ofta stora angrepp av jordgubbskvalster. När jordgubbsplantor odlas under flera år brukar problemen med jordgubbskvalster bli värre och värre. Angreppen visar sig som hämmad tillväxt, skrynkliga och missfärgade blad samt små, missfärgade och torra bär. I ekologiska jordgubbsförsök vid SLU i Rånna har Birgitta Svensson funnit att skörden av förstklassiga bär av sorten Honeoye... (2008-06-11)

Hormon bildas snabbt när växter skuggas

Plantor som står tätt, t.ex. i krukväxtodlingar, plantskolor eller i ogallrad skog, känner av att de skuggas. De utsätts nämligen för en ökad andel infrarött i förhållande till rött ljus. Det röda ljuset absorberas av de översta bladen och infraröda strålar reflekteras från närstående plantor. När växter utsätts för skugga sätter flera växtfysiologiska processer igång på grund av den förändrade ljuskvaliteten.... (2008-04-17)

Bästa potatissorterna utprovade

Utländska sorter av potatis har under senare år börjat odlas i Sverige utan att ha varit provodlade i nordiskt klimat. SLU-forskare har därför testat 19 sorter i försök i Skåne och Västergötland under 2004 och 2005. Senare provodlingar har gjorts men är ännu ej analyserade.   Man jämförde sorternas avkastning, storleksfördelning, sjukdomsangrepp och olika kvalitetsegenskaper med mätarsorterna Asterix,... (2008-03-26)

Mindre almsjuka hos tidiga träd

Sydliga almars knoppar brister tidigare och därmed hinner deras ved troligtvis bli mindre mottaglig för svampen som orsakar almsjukan, enligt Luisa Ghelardini vid institutionen för växtbiologi och skogsgenetik, SLU. Almsplintborren som överför sjukdomen hinner inte heller fram i tid för att göra skada. För att i framtiden kunna bevara almar och förädla fram resistenta träd är det viktigt att veta vad... (2008-02-08)

Kompost minskar korkrotsjuka

Den jordburna tomatsjukdomen korkrot är det största odlingsproblemet i ekologiska tomatodlingar. Korkrot orsakas av svampen Pyrenochaeta lycopersici , som infekterar tomatplantans rötter och försvårar dess vatten- och näringsupptag. Så mycket som 30–40 procent av skörden kan förloras vid kraftiga angrepp. Tidigare forskning har visat att tillförsel av kompost i vissa fall kan hämma växtskadegörare.... (2008-02-05)

Bekräftad marksmitta i svenska potatisfält

Ökande problem med potatisbladmögel och en allt intensivare fungicidanvändning även i färskpotatisodlingar har varit en trend under senare årtionden. SLU-forskare har kunnat visa att svampen nu kan föröka sig sexuellt även i Sverige, vilket leder till att marken redan tidigt på säsongen kan innehålla smitta. Men genom tre års uppehåll mellan potatisgrödorna kan problemen med marksmitta minskas betydligt.... (2008-01-23)

Se upp med rödbränna på amaryllis!

Ett mycket besvärligt kvalster följer med amaryllislökarna och förstör inte bara själva amaryllisen utan även många andra lökväxter som råkar hamna i dess närhet. Det gäller att vara mycket uppmärksam när man köper lökar.   Redan när man köper en amaryllislök kan man se om löken är angripen av kvalster. På de yttersta lökfjällen syns i så fall röda fläckar och strimmor. Växtens alla delar kan angripas.... (2007-11-29)

Spindelrikedom i omväxlande landskap

Spindlar är betydelsefulla naturliga fiender till bland annat bladlöss i stråsäd. De är också både art- och talrika och berikar därmed den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Sandra Öberg vid SLU i Uppsala har funnit att spindlar tidigt finns ute i fälten på våren när bladlössen börjar etablera sig. De vanligaste spindelarterna fanns i högre antal i ekologiskt odlade fält än i konventionellt... (2007-11-06)

Äppelpartner finns i tabell

Äppelblommor måste pollineras för att kunna sätta frukt. Eftersom äpplen är självsterila, måste pollenet dessutom komma från en annan äppelsort. Både yrkes- och hemträdgårdsodlare kan få dålig fruktsättning om inte de valda äppelsorterna passar ihop. Ett antal självsterilitetsgener, s-gener, bestämmer vilka pollenkorn som ska få växa ner genom blommans pistill och så småningom befrukta äggcellen som... (2007-09-25)

Ännu nyttigare äpplen

Personer som är allergiska mot björkpollen är ofta känsliga även mot äpplen. De vanligaste allergiska reaktionerna när man ätit äpple är att det kliar i munnen, och att läpparna, tungan och halsen svullnar. Men alla sorters äpplen ger inte lika kraftiga reaktioner. Det beror på att olika sorter innehåller olika mängder allergiframkallande proteiner. Professor Hilde Nybom och hennes medarbetare på Kärnområdet... (2007-08-20)

Svart plast ökar jordgubbsskörden

Marktäckning med svart, nedbrytbar plast i ekologiska jordgubbsodlingar är inte bara ogräshämmande – den förbättrar plantetableringen och ökar skörden avsevärt. Detta är ett av resultaten i Rakel Berglunds doktorsarbete vid SLU Rånna. Hon fann att marktäckning med svart plast, som bryts ner av ljuset, gav 80 procent högre skörd det första skördeåret och 27 procent året efter det.   I den treåriga studien... (2007-06-28)

Kornsorter samarbetar mot bladlöss

Det pågår en kemisk kamp mellan växterna. När olika sorter samodlas börjar växterna försvara sig mot varandra. En bieffekt av denna kemiska kamp mellan växterna är att även skadegörare får svårare att angripa växten. Det innebär att effekten fortplantar sig genom hela ledet växt/växtätare/naturlig fiende, vilket kallas allelobios. Växternas beredskap för bladlusangrepp blir därför förhöjd när olika... (2007-05-04)

Fenolrika bär befrämjar hälsan

I frukter och bär bidrar fenolerna mest till hälsoeffekten. Speciellt höga halter av fenoler har bär som slånbär, nypon och slånaronia. Forskare vid SLU kartlägger i ett samverkansprojekt den antioxidativa effekten av många frukter och bär. Jordgubbssorter som Elsanta och Honeoye visade sig exempelvis ha högre halter av antioxidanter än Sengana och Bounty.   Frukter och i synnerhet bär är rika på kostfibrer,... (2007-05-02)

Hopp för ekoodling med resistenta äpplen

Ekologiskt odlade äppelträd av sorterna ’Aroma’ och ’Karin Schneider’ gav en något lägre skörd än äppelträd i en så kallad integrerad odling*. Den mindre avkastningen berodde på att antalet frukter var lägre, fruktstorleken var däremot likvärdig, skriver Åsa Jönsson, SLU Balsgård, i sin avhandling. Hon kom också fram till att andelen skadade frukter var större i den ekologiska delen av försöket. Det... (2007-04-03)

Solros ny oljeväxt i ändrat klimat

Om 75 år har medeltemperaturen i Sverige ökat med 3–6 grader. Nederbörden har ökat med 30–40 procent under höst och vinter och minskat med 5–30 procent under sommaren. (2007-04-02)

Svenska gmo-regler på väg

Det krävs föreskrifter om odlingsavstånd och liknande för att hindra genetiskt modifierade (gmo) grödor från att förorena gmo-fria grödor. Man måste också försäkra sig om att gmo-grödor inte sprider sig till omkringliggande natur och att man kan spåra eventuell gmo-inblandning i livsmedel. De ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av denna samexistens beskrivs nu utförligt i rapporten "Lantbruk... (2007-02-02)

Små spenatblad är nyttigare

Babyspenat kallas den salladsprodukt som består av de späda bladen av spenat ( Spinacia oleracea ). Innehållet av bioaktiva ämnen, antioxidanter, är relativt högt i spenat. I svenska odlingar brukar man skörda babyspenaten tre till fyra veckor efter sådd. Sara Bergquist vid SLU i Alnarp har nu funnit att om bladen skördas något tidigare innehåller de mer av dessa bioaktiva ämnen. Tyvärr minskar skörden... (2006-11-30)

Sol i augusti ger nyttigare lök

Ju mer solljus som vanlig gul lök ( Allium cepa L.) får i slutet av sin mognadsfas, desto nyttigare blir den. Det är mängden av antioxidanten quercetin som ökar under sensommaren, både när löken växer och när den fälttorkas. Lök är en av de viktigaste källorna till quercetin i vår föda. Svenska lökar brukar lossas från marken i augusti-september, varefter de får ligga och torka på fältet under ett... (2006-11-16)

Växters försvar stärks av infektion

Växter kan minnas ett angrepp av svampar eller bakterier och under flera veckor ha ett bättre försvar mot exempelvis en virusinfektion. De har också visat sig kunna stärka sitt försvar mot virusangrepp genom tidigare infektion av samma virus. Vid SLU:s institution för växtbiologi och skogsgenetik studerar man flera aspekter på växternas försvar mot sjukdomar.   Virusinfektioner* av växter orsakar stora... (2006-10-25)

Ekogubbar hämmar cancer bäst

Jordgubbar har tidigare visat sig ha en god antioxidativ verkan jämfört med många andra frukter och bär. I en ny studie vid institutionen för växtvetenskap, SLU, har Marie Olsson och hennes kollegor funnit klara samband mellan mängden antioxidanter i extrakt av jordgubbar och den cancerhämmande effekten i provrör. Extrakt från totalt fem jordgubbssorter, ekologiskt respektive konventionellt odlade,... (2006-10-12)

Doftsignaler ersätter insekticider

Förvirrade fjärilshannar i äppelodlingen och bortstyrda snytbaggar på hygget. Bladlusangrepp som fördröjs av ett doftämne som sprids i kornfältet. Forskarna vet redan mycket om hur doftsignaler styr skadeinsekter och om hur man kan ersätta kemiska bekämpningsmedel med giftfria signalsubstanser. Men det gäller också att få odlare världen över att anamma de nya metoderna.   Det handlar om kemisk kommunikation*,... (2006-06-13)

Jordbakterier hjälper mykorrhizasvampar

Vissa bakterier i jorden verkar kunna hjälpa mykorrhizasvampar att etablera samarbete med de odlade växterna. Bakterierna har dessutom en hämmande effekt på skadliga svampar. Veronica Artursson har i sitt doktorsarbete vid SLU hittat flera bakteriestammar med mykorrhizafrämjande egenskaper, men den hon har studerat mest heter Paenibacillus brasilensis. Bakteriens egenskaper kan bli mycket åtråvärda... (2006-05-05)

Cancer hämmas av nypon och havtorn

Ämnen i extrakt av frukt och bär påverkar hastigheten som cancerceller delar sig på. I samarbete med Lunds universitet har Marie Olsson vid SLU i Alnarp studerat hur tio slag av frukter och bär hämmar delningen av tjocktarms- och bröstcancerceller. Det visade sig att cancercellerna hämmades mer av mer koncentrerade extrakt än av svaga. Tjocktarmscancerceller hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn... (2006-04-24)

Ny syn på odling i skolan

Skolträdgårdar är nygamla pedagogiska verktyg med rötter i den gamla folkskolan. För att en skolträdgård ska fungera väl fordras såväl grundläggande fysiska förutsättningar för odling (jord, gödsel, vatten, inhägnader etc.), som kunskaper om odling. Det är inte självklart att man som pedagog har detta. Petter Åkerblom skriver i sin avhandling vid SLU att samverkan med aktörer utanför skolan kan bidra... (2006-04-18)

Blågula livsmedel i ropet

Den svenska matexporten har trefaldigats sedan EU-inträdet och står nu för ca en femtedel av livsmedelsbranschens totala omsättning. Exporten gynnar både livsmedelsindustrierna och det konkurrensutsatta svenska jordbruket. Carolin Fransson pekar i ett examensarbete från SLU på att livsmedelsexporten går bättre om man säljer unika produkter med lång hållbarhet i anpassade förpackningar för de olika... (2006-04-06)

Klumprotsporer på spåren

Klumprotsjuka orsakad av svampen Plasmodiophora brassicae åstadkommer stora skördeförluster i odlade kålväxter världen över. På rötterna bildas svulster, och det medför att plantorna slokar och sedermera dör. Svampens vilsporer är tjockväggiga och kan finnas kvar i jorden under många år. När sporerna gror bildas frisimmande så kallade zoosporer, som snabbt måste hitta en värdväxt - annars dör de. Eventuellt... (2006-03-10)

 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • Om webbplatsen 
Innehåll på webbplatsen: sidansvarig eller webbredaktionen@slu.se • Tekniska problem: it-stod@slu.se