Kvicksilver stör livet i marken

Över nästan hela Sverige innehåller regnet en så stor mängd kvicksilver att SLU-forskare bedömer att mikroorganismerna i marken kan ta skada. Lage Bringmark och Staffan Åkerblom vid SLU hjälper till med internationella beräkningar av hur mycket kvicksilver som marken tål innan man riskerar att mikroorganismerna påverkas.

Det har länge varit känt att kvicksilver är ett av de allra farligaste miljögifterna. Trots att flera insatser gjorts för att minska användningen av kvicksilver är det fortfarande ett problem i naturen.

Beräknar kritisk belastning av kvicksilver
Genom ett nytt protokoll inom den så kallade Luftkonventionen ska man försöka minska utsläppen av kvicksilver i EU, USA och Kanada. Svårigheten är att försöka räkna ut hur stora eller små utsläpp som är godtagbara. Genom sina resultat har Lage Bringmark och Staffan Åkerblom kommit med viktiga bidrag till beräkningarna.

─ Ett av målen med vår forskning är att göra undersökningar som kan ligga till grund för att bedöma hur mycket kvicksilver som får regna ner, utan att halten blir så hög att den skadar mikroorganismerna som lever där. Denna så kallade ”kritiska belastning” är ett riktvärde som man använder sig av inom Luftkonventionen, berättar Lage Bringmark.

Minskad aktivitet hos mikroorganismerna
Det första steget för att kunna räkna ut den kritiska belastningen är att veta vilken koncentration av kvicksilver som ger någon skada på mikroorganismerna i marken. I sina tester kunde Lage Bringmark och Staffan Åkerblom se att lägre halter av kvicksilver än man tidigare trott gav effekter på mikroorganismernas nedbrytningsaktivitet.

─ Redan vid nivåer som låg omkring de som finns på många ställen i södra Sverige såg vi att aktiviteten minskade, säger Lage Bringmark.

Kvicksilvret följer kolet
Man behöver också veta mängden läckage av kvicksilver från jorden för att kunna räkna ut den kritiska belastningen.

─ Om vi vet hur mycket kvicksilver som förs bort ur jorden kan vi också beräkna hur mycket nytt som kan tillföras med nederbörden utan att kvicksilverkoncentrationen i marken ökar, förklarar Staffan Åkerblom.

Staffan Åkerblom har i sin avhandling visat att kvicksilver i skogsmarkens mårskikt är starkt bundet till kolföreningar, och att kvicksilvret fördelar sig på ett speciellt sätt mellan de föreningar som finns i fast respektive löst form. När man vet det blir det enklare att göra beräkningar på hur kvicksilvret rör sig i marken, eftersom det följer kolets väg. Därmed kan man räkna ut hur mycket kvicksilver som läcker bort ur jorden och hur mycket som stannar kvar.

Effektnivåer utvärderas
Staffan och Lages modeller över hur kvicksilvret rör sig i marken används redan nu i Luftkonventionens beräkningar. Resultaten av vilka halter av kvicksilver som ger effekter på mikroorganismer ska utvärderas ytterligare innan man bestämmer om de nuvarande effektnivåerna för kvicksilver behöver ändras. De undersökningar som Lage Bringmark och Staffan Åkerblom gör behövs för att ta fram bättre modeller för hur kvicksilverutsläppen ska regleras i framtiden.