Smak, doft och läkedom

Människan har genom åren lärt sig använda växternas terpenoider på många olika sätt. Dessa ämnen märks i vardagen mest som smaker och dofter. När man skalar en citrusfrukt, känner man doften av terpenoiden limonen. Myggen motas bort på sommarkvällen av citronellal. De karakteristiska smakerna av spiskummin och krusmynta kommer från två varianter av karvon.

Flera ämnen som är oumbärliga för levande organismer tillhör terpenoidfamiljen. Retinol, även känd som vitamin A, är exempelvis den molekyl som gör att vi ser. Vi kan tillgodogöra oss retinol genom att till exempel spjälka betakaroten, färgämnet i morötter.

Terpenoidernas egenskaper som läkemedel har utforskats både vetenskapligt och inom traditionell medicin. Eukalyptol och essenser av salvia hämmar bakterietillväxt, och de används därför flitigt i halstabletter. Artemisinin från sötmalört (Artemisia annua) används mot malaria. Taxol, som delvis utvinns från idegran (Taxus brevifolia), är ett verksamt cellgift som används mot olika cancerformer.

Tom Taylor, institutionen för molekylärbiologi vid SLU, studerar hur växternas syntes av terpenoider går till. Några terpenoider bildas i ett steg med hjälp av ett enda enzym, medan andra kräver fl era enzymer för att bli färdiga. Genom att förstå syntesen av terpenoider kan man utveckla metoder för att tillverka dem genom jäsning istället för genom kostsam laboratoriesyntes. Det skulle även vara möjligt att designa enzymer, som kan tillverka nya modifierade terpenoidmolekyler.