”Snälla” bakterier för olika ändamål

Störningar i tarmfloran på grund av exempelvis stress anses kunna regleras med hjälp av probiotiska* produkter, innehållande levande bakteriekulturer. Allt fler resultat pekar på att de har positiva effekter mot olika sjukdomssymptom, som exempelvis magsår, förstoppning, diarré och högt blodtryck. Immunförsvaret anses också kunna stärkas av probiotika, men ännu vet forskarna mycket lite om hur det fungerar och vilka bakteriestammar som passar till vilka ändamål.

Vid SLU finns det en forskargrupp som studerar några grundläggande frågor om probiotiska bakterier, speciellt mjölksyrabakterien Lactobacillus reuteri. Bland mycket annat håller man på att beskriva fl era proteiner på bakteriens cellyta, vilka antagligen bidrar till att den kan kolonisera tarmen och därmed utöva sin positiva effekt. För att kunna få en mer heltäckande bild av vad L. reuteri kan göra och vad som skiljer den från andra bakterier, tar man reda på hur arvsmassan ser ut. Man jämför olika bakteriestammar för att hitta kopplingar mellan deras egenskaper och de gener de har.

Den antimikrobiella substansen reuterin från L. reuteri har nyligen visat sig hämma magsårsbakterien Helicobacter pylori. I mag-tarmkanalen hos människa och gris har man hittat och beskrivit sex nya arter av laktobaciller. Andelen grisar med diaréer i samband med avvänjningen minskade signifikant när de fick blötfoder, fermenterat med hjälp av laktobaciller.

Tillsammans antas denna grundforskning kunna bidra till bättre val av stammar för olika sjukdomstillstånd. Kanske kan man med hjälp av genteknik skräddarsy probiotikan i framtiden?