Djur behöver goda stunder

En bra djurhållning handlar inte bara om att minska lidande och stress hos djuren. Det är lika viktigt att öka trivseln i djurens liv.

- Vi vet inte så mycket om hur man kan mäta detta hos vuxna djur, men hos unga djur vet vi att det är framför allt leken som visar att djuret mår bra. För att just leka krävs att djuret varken är hungrigt, törstigt eller sjukt, samt heller inte upplever stress eller skräck.

Det säger Linda Keeling som är professor i djurskydd vid SLU. Hon har under många år studerat beteendestörningar hos fjäderfä och grisar. Linda är arbetar vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU Skara, men är också verksam vid institutionens filial i Uppsala.

Forskning om hästar och hundars beteenden och välfärd innebär att helt andra frågeställningar nu ligger framför henne. Bland annat studerar hon samspelet mellan häst och människa. En gemensam faktor genomsyrar dock all forskning kring etologi (läran om djurs beteende) och välfärd: att ta reda på varför djur gör som de gör i olika situationer, samt hur de upplever dessa situationer.

Brister i lantbruket

När det gäller de goda stunderna i djurens liv finns de största bristerna bland lantbrukets djur och bland försöksdjur. Men det finns även sällskapsdjur som behöver få fler goda stunder för att må bra.

- Alla som skaffar sig ett sällskapsdjur måste i förväg tänka igenom om de verkligen klarar av att ge djuret den tid och uppmärksamhet det behöver, det är det ansvar man tar på sig som djurägare.

Linda Keeling poängterar att de första veckorna i ett djurs liv är särskilt värdefulla. Djur som tidigt stimuleras av såväl en rik miljö som sällskap blir bättre rustade att möta svåra situationer senare i livet. För lantbrukaren behöver det inte innebära några dyra investeringar att erbjuda djuren en sådan miljö. Ökad mängd halm och sällskap av andra individer för att utveckla en social gemenskap kan vara tillräckligt för att skapa det.

Lyckliga blir friskare

- Inom djurhållningen finns det många dolda kostnader som kan äventyra lönsamheten. Djur som inte mår bra psykiskt och av den anledningen utvecklar olika former av beteendestörningar innebär en kostnad för lantbrukaren, säger Linda Keeling.

- Det skulle vara intressant att studera om djur som är lyckliga också håller sig friskare och kräver färre veterinära insatser under livet.

I sin forskning har hon mer och mer börjat snegla på hur man arbetar inom humanvården när det gäller livskvalitet för människor. Linda Keeling menar att det finns mycket inom forskningen kring till exempel depressioner och ångest som går att tillämpa på djur.

Den individ som är deprimerad, det gäller såväl människa som djur, tolkar ofta neutrala signaler till något negativt. Det har man bland annat sett i försök med råttor. Samtidigt finns också ett växande intresse att använda etologiska metoder för att studera människor, bland annat deras kroppspråk.

- Intresset för att läsa kurser om etologi och djurskydd är mycket stort och det känns positivt, säger Linda Keeling.