Hagmarker ger bonden en chans

"Landskap" är en ny, eftertraktad produkt från jordbruket. Det rör sig om betade, promenadvänliga hagar, strandängar eller anlagda våtmarker för ett rikt fågelliv. I forskningsprogrammet Hagmarksmistra tar man ett helhetsgrepp på hagmarkerna; att arter ska bevaras, att djuren ska få ett bra bete och att allmänheten ska trivas. Samtidigt!

Det handlar om att bruka jorden smart och vara beredd att tänka i nya banor. Att bevara de kulturvärden och den biologiska mångfald som det svenska landskapet kan erbjuda. Samtidigt som gården ska föda upp livsmedelsproducerande djur, som helst växer upp på naturbetesmarker.

Urban Emanuelsson är föreståndare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM), ett nationellt centrum för forskning kring biologisk mångfald, samordnat av SLU och Uppsala universitet. Han är också programchef för det stora programmet Hagmarksmistra.

Hans entusiasm för de möjligheter som den svenska landsbygden står inför går inte att ta miste på. Han kallar det för "världens chans" för jordbruk i svenska mellanbygder. För jämfört med många hårt miljöbelastande jordbruk i länder som Holland, Belgien och Frankrike har svenska jordbruk fantastiska möjligheter att hitta lönsamma sätt att överleva.

Flexibel bonde är smart

- Vårt landskap har så många andra värden. Varför ska vi till varje pris odla spannmål här med det klimat vi har? Den konsument som absolut vill ha lokalt odlad spannmål måste vara beredd att betala den verkliga kostnaden.

I hans framtidsscenario är bonden den smarte och flexible företagaren som anpassar sin verksamhet efter förutsättningar och geografiskt läge.

Den gård som gränsar till stadsnära bebyggelse kan mycket väl erbjuda rekreationsområden i form av promenadstråk på sprutfria kantzoner längs åkermark eller anlagda våtmarker som ger möjligheter att uppleva ett rikt fågelliv.

Livsrum för hotade arter

Den smarte bonden marknadsför också sina produkter på ett mer offensivt sätt än i dag. Till exempel genom att på sina produkter informera om hur hans köttdjur har betat på naturbetesmarker där ingen handelsgödsel sprids. Och att djurens betande gör det möjligt för hotade arter som bland andra fältgentiana att överleva.

- Redan i dag får de svenska bönderna ersättning för åtgärder som främjar miljön. På det sättet skapas förutsättningar att producera både mat och biologisk mångfald.

Det är viktigt att ersättningspengarna används rätt. Olika former av motprestationer som att röja bort sly och slå gräset på vallarna ska finnas med i bilden. De jordbrukare som åtnjuter miljöersättning med toppstöd måste presentera en tydlig skötselplan för att bli godkända. Urban Emanuelsson betonar vikten av att bonden har bred kunskap om biologisk mångfald och kulturvärden. Det krävs för att kunna bli en bra producent och ta eget ansvar för produkten ”landskapet”.

För den svenska bonden gäller också att bli mer öppen mot de besökare som söker sig ut på markerna. För trots den svenska allemansrätten finns det markägare som helst inte vill släppa okända personer inpå knuten.

Forskning med bredd

Forskningsprogrammet Hagmarksmistra, om den betade hagmarkens betydelse, startades 2001 av CBM och är redan inne i fas två. Bland projekten märks bland annat: naturbetesmarkernas historia, hur man hävdar strandängar samt fördröjd betessäsong och betesuppehåll för att bevara känslig flora och fauna. Nu har man också startat ett projekt om hur allmänheten ser på landsbygdens landskap.

- Detta är rätt nytt för SLU. Tidigare har här exempelvis bedrivits forskning om hur vi bäst odlar vissa spannmålssorter eller forskning på vad som krävs för att vissa hotade arter ska överleva.

Men helhetsgreppet har Urban Emanuelsson tidigare saknat. Den situation som innebär att det inte blir helt perfekt för blommorna, inte helt perfekt för kossan, inte helt perfekt för allmänheten. Men ganska bra för samtliga parter. Och dessutom genomförbart!

Text: Carin Wrange