Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Kål ersätter olja

Fröoljan från kålväxten oljekål är perfekt för att smörja motorer och maskiner med. I framtiden kan denna miljövänliga produkt komma att ersätta fossil mineralolja i många industriella processer. Oljekål skulle även kunna bli en ny, lönsam nischgröda för svenska lantbrukare.

 

Den ganska okända oljegrödan oljekål, Crambe hispanica subsp. abyssinica, är en senapsliknande växt med små, grönbruna frön. Grödan odlas redan kommersiellt i liten skala, framför allt i Storbritannien. Fröoljan har ett mycket högt innehåll av erukasyra, en fettsyra som används framför allt till ytbehandling av plastpåsar.

 

Oljekål har tack vare professor Sten Stymne och hans forskargrupp vid SLU blivit föremål för stor uppmärksamhet de senaste åren. Projektet "Utveckling av Crambe abyssinica till producent av industriella oljor" beviljades härom året medel av forskningsrådet Formas.

 

Vaxestrar från ökenväxt

Sten Stymne använder nu genteknik för att modifiera oljekål, så att den producerar en olja med överlägsna smörjegenskaper jämfört med traditionellt odlade vegetabiliska och mineralbaserade oljor.

 

- En framtida genmodifierad olja från oljekål liknar de dyrbara syntetiska smörjoljorna i sina egenskaper, berättar Sten Stymne. Med andra modifieringar i oljekål skulle oljan även kunna användas till produktion av till exempel plaster, färger och lacker.

 

Två gener från den amerikanska ökenväxten "jojoba" (Simmondsia chinensis) förs in i oljekålen. Det kommer att resultera i att en ny sorts olja med så kallade flytande vaxestrar bildas i krambefröna. Det är dessa vaxestrar som ger de förbättrade smörjegenskaperna i oljan.

 

Förnybar och nedbrytbar olja

Den vegetabiliska oljan är till skillnad från den mineralbaserade både förnybar och helt biologiskt nedbrytbar. Den innebär ingen påfrestning för miljön och den tar inte slut, i motsats till de fossila kolväten som används i industrin.

 

Oljan som kan utvinnas ur oljekål erbjuder alltså ett miljövänligt alternativ, ett viktigt steg mot ett uthålligt samhälle baserat på förnybara råvaror.

 

GMO-grödor omdiskuterade

Många är oroliga för att gentekniskt förädlade grödor (GMO-grödor) ska korsa sig med andra grödor eller med vilda växter i naturen. Man är rädd för att de främmande generna ska komma ut i naturen via pollen från GMO-grödan.

 

- Det gäller att välja en växt som inte kan korsa sig med andra grödor eller med vilda växter i närheten, säger Sten Stymne.

 

Oljekål tillhör inte samma släkte som raps och andra kålväxter (Brassica) som vi odlar, och den kan alltså inte korsa sig och bilda frö med andra grödor i Sverige. Den enda vildväxande arten i samma släkte i Sverige är strandkål, som endast förekommer på strandängar och som har ett annat kromosomtal än oljekålen.

 

- Att oljekåloch strandkål skulle kunna korsa sig i fält är därför mycket osannolikt, både från geografisk och genetisk synpunkt.

 

Man kan också tänka sig att GMO-produkter av misstag blandas in i livsmedelsprodukter på grund av förväxling eller inblandning. Oljekålens frön skiljer sig dock mycket från andra grödors frön. Det innebär att en oavsiktlig inblandning i fröpartier av exempelvis raps lätt kan upptäckas.

 

Alternativ gröda för jordbruket

Den globala marknaden för den nya fröoljan från oljekål är mycket stor och industrins efterfrågan på vegetabiliska oljealternativ ökar. Sten Stymne tror att marknaden kommer att öka i takt med oljepriset och den ökade industrialiseringen i Asien.

 

- Den gentekniskt förädlade oljekålen skulle kunna bli en lönsam nischgröda i det svenska jordbruket och därmed också kunna bidra till en bättre ekonomi för lantbrukaren, säger Sten Stymne.

 

Det är fortfarande en bra bit kvar tills den utvecklade kramben är en etablerad jordbruksprodukt.

 

- Men de första viktiga stegen har tagits, och framtiden ser mycket lovande ut.

 

Textbearbetning: Nora Adelsköld

KURIOSA 

Oljekål kan rädda valar

I industrins barndom var den speciella kaskelottoljan en mycket eftertraktad produkt som var viktig för att få hjulen i fabrikerna att snurra friktionsfritt. För att få tag i denna olja jagade man kaskelottvalen, i vars huvud den dyrbara substansen fanns. Det var alltså för denna oljas skull som valfångarna drog på jakt efter kaskelotterna (bland annat den omskrivna vita valen Moby Dick), alltså inte för det faktiskt illasmakande köttet. Oljan som kan produceras av den förädlade oljekålen håller liknande kvalitet som kaskelottoljan. Så tack vare oljekål kanske kaskelotterna kan andas ut…

Publicerad:  2006-03-05  


Läs mer

ICON, Nya växter ersätter fossil olja i kemi-industrin

 

Växtlipid bioteknik

 

Crambe-projektet 

 

Forskning pågår, Tema livsmedel, artikel sidan 28


Kontakt

Sten.Stymne@ltj.slu.se, 040-41 50 00 Växtförädling och bioteknik vid SLU i Alnarp.

FAKTA

Fröoljor med speciella fettsyror

Alla oljegrödor, som odlas på fält innehåller en fröolja som består av de fem dominerande fettsyrorna: palmitin-, stearin-, olje-, linol- och linolensyra. Vid sidan av dessa fettsyror finns det ett stort antal andra fettsyror som förekommer i hög halt i fröoljor från olika vilda växtarter.

 

Vissa av dessa mer ovanliga fettsyror, skulle vara mycket lämpade i teknisk industri för produktion av plaster, lacker, färger, smörjmedel etc. om de kunde utvinnas i stora mängder till rimliga kostnader.

 

Tyvärr ger dessa vilda växtarter låg avkastning i det moderna jordbruket. En lösning vore därför att dessa fettsyror producerades till en låg kostnad i redan högavkastande oljegrödor. Det kan göras genom att de fettsyraproducerande egenskaperna från de vilda växterna införs i oljegrödor med genteknik, vilket redan har gjorts med raps. Risken för förväxling mellan industriraps och livsmedelsraps är dock för stor, vilket var en av orsakerna till att kemiföretaget Monsanto lade ner projektet.

 

 

 Krambeplanta. Foto: Åsa Ekman, SLU

Oljekålsplanta.

  

Oskalade frön är grönaktiga.

Oskalade frön är grönaktiga.

 

Skalade frön är svarta.

Skalade frön är svarta.

Foto: Åsa Ekman, SLU

Solnedgång över öknen

Bonden som oljeshejk


Lunds universitet/SLU Alnarp. Vårt samhälle är tveklöst ett oljesamhälle. Vi använder det svarta guldet i stort sett överallt, men någon gång i framtiden kommer oljan ta slut och då behöver vårt samhälle en ersättning. Forskare i Alnarp och Lund tror att man kan hitta oljesurrogat i växtriket.

Reporter/foto/redigering: Johan Nyman och Nadja Rosendal

Reportagelängd: 4:38

Välj en spelare för att se inslaget:
Real-format
Windows Media player/snabb uppkoppling
Windows Media player/långsam uppkoppling

 

Sidan uppdaterad: 2010-04-21.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se