Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences
 
Sveriges lantbruksuniversitet
Swedish University of Agricultural Sciences

Odlad abborre på tallriken

Abborren ökar i popularitet på marknaden och den fisk som fångas i sjön räcker inte. Den odlade abborren kan bli framtidens matfisk som alternativ till torsken och den är av hög kvalité året om.

 

- Abborrfilé är en uppskattad delikatess och efterfrågad i hela Europa, säger Åsa Strand vid SLU i Umeå.

 

Åsa Strand arbetar som doktorand på institutionen för vattenbruk med ett forskningsprojekt för abborrodling. Det sker inom en forskarskola som Högskoleförbundet Östra Norrbotten har startat och som ska bidra till utveckling i Norrbotten.

 

Mager matfisk

- Abborren är en bra matfisk, den är mager och välsmakande. Salupriset för filead abborre är mycket högt, berättar hon, och marknaden i Europa är för stor för att den lilla mängd fisk som fångas i sjöar och hav ska räcka till.

 

- Det är också svårt att få tag på abborre på vintern. Inför leken på senvintern och våren är abborren av dålig kvalité. I odling däremot finns möjlighet att styra produktionen så att kvalitén är hög året om, fortsätter hon.

 

I vild fisk finns det dessutom risk för miljögifter, medan odlad fisk kan kontrolleras på ett annat sätt via fodret.

 

I Åsa Strands projekt sker odlingen inomhus i ett recirkulerande system. Det består av stora tråg där samma vatten cirkuleras och renas mellan varven. Abborren behöver en temperatur på 20-23 grader för att växa bra.

 

Lättstressad och deppig

Hon ska bland annat ta reda på vad odlingsmiljön betyder för tillväxten och hur man får abborren att växa bra. För att abborren ska få exakt så mycket foder den behöver, utvecklar hon också en så kallad foderbudgetmodell. Med modellen kan man beräkna hur mycket foder fisken i ett speciellt odlingssystem behöver genom att ta hänsyn till temperatur, tid på året och storlek på fisken.

 

Hon tittar också på hur fisken trivs i olika gruppstorlekar. Abborren är ju en stimfisk och gillar inte att vara ensam, vilket troligen gör den mycket lämplig för odling.

 

Det finns inte heller många studier om energiutnyttjande och få vet att abborrar är stresskänsliga.

 

- De blir stressade av skuggorna när man passerar trågen, säger hon. Abborren slösar då energi på att vara stressad istället för att lägga energin på tillväxt. De äter alltså mer men utnyttjar energin sämre.

 

Dessutom blir abborrar ”deppade” på vintern, även om de har rätt vattentemperatur och ljus. Då vill de inte äta så mycket och minskar sin simaktivitet. En teori är att denna så kallade depression är ett sätt för fisken att förbereda sig inför vintern, med kallt vatten och låg födotillgång.  

 

Miljövänlig odling

Abborrynglen väger 4-5 gram när Åsa Strand får dem. Abborren är färdig för slakt vid 150-180 gram, vilket tar drygt ett år vid optimal temperatur. Det kan jämföras med tillväxten i naturlig miljö som är fem gram på samma tid.

 

Hon får sina yngel från en fiskodlare i Östergötlands skärgård. På Åland byggs nu en fullskaleanläggning för havsbaserad odling, konstruerad av honom.

 

- Det ser ut som en flytande presenningspåse som ligger i vattnet, förklarar hon. Sjövatten pumpas in och avföring och rester från fodret separeras och tas om hand. Fiskarnas avföring kan sedan användas som gödsel. Det är miljömässigt väldigt intressant eftersom det finns risk för övergödning när foderrester och avföring kommer ut i havet.

 

Det finns andra regionala fiskodlingsprojekt, till exempel vattenbruksprojektet i Södra Lappland. I Härnösand pågår ett projekt där man odlar grönsaker och fisk i ett kretsloppssystem med ekologisk balans.

 

Räddningsplanka för kustbefolkning

I Östergötlands skärgård har 40-50 skärgårdsbor samlats i en intresseförening för att lära sig denna miljövänliga odlingsmetod. De behöver en ny möjlighet att försörja sig och det här kan vara räddningsplankan. Tio av dem har gått en kurs finansierad av Fiskeriverket, och flera väntar på utbildning.  

 

- Om tre år finns det kassodling på Åland i relativt stor skala, och när de utbildade odlarna vid ostkusten kommit igång kommer det nog att finnas abborrodling lite här och där, tror Åsa Strand.

 

Text: Katarina Toborn

Publicerad:  2006-03-07  


Kontakt

Läs mer

Institutionen för vattenbruk 

 

Centrum för fisk- och viltforskning 

 

Kontakt

Åsa Strand hanterar abborrar i sitt laboratorium vid institutionen för vattenbruk,SLU i Umeå.

Foto: Ingela Lindberg

 

Asa.Strand@vabr.slu.se (doktorand)

Anders.Alanara@vabr.slu.se (Åsas handledare)

Carin.Magnhagen@vabr.slu.se (professor vid institutionen)


Bilden överst på sidan: Man märker abborrarna för att studera hur de beter sig. Foto: Bosse Johansson, NSD

 

FAKTA

Om vattenbruk

Fisk odlas än så länge i mycket begränsad skala i Sverige och skulle kunna öka.

 

Norskt vattenbruk producerar årligen ca 600 000 ton av framförallt lax, men odling av torsk och hälleflundra är på stark frammarsch, medan motsvarande siffra i Sverige är ca 6 000 ton av i huvudsak regnbåge och mindre mängder röding och ål.

 

Forskningen vid SLU:s institution för vattenbruk omfattar också bland annat fiskars sociala beteende när de söker föda, fiskars vandring mellan olika miljöer, biodiversitet, miljöpåverkan och näringsfysiologi. Flera av projekten drivs i samarbete med andra institutioner inom och utom landet. Forskaren Anders Alanärä handleder flera doktorander på institutionen.

 

SLU medverkar också i Centrum för vilt- och fiskforskning (CFW) som är en gemensam centrumbildning för SLU i Umeå och Umeå universitet. CFW bedriver verksamhet inom området vilt och fisk i vid bemärkelse. De har också ett nätverk för forskning kring fisk och vilt med 115 forskare vid ett tiotal universitet.

Sidan uppdaterad: 2010-04-21.
 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.
Tel: 018-67 10 00 • Fax: 018-67 20 00 • Org nr: 202100-2817 • webbredaktionen@slu.se