Snytbaggekamp utan gifter

Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter det att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen och skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning.

Fortfarande får barrträdsplantor behandlas med insektsgifter (cypermetrin, imidakloprid) men det kan komma att bli förbjudet i Sverige efter 2009. Behovet av metoder för att på olika sätt minska skadorna är därför akut.

Vid SLU:s institution för entomologi i Uppsala och vid Asa försökspark pågår forskning som syftar till att finna metoder att klara av snytbaggeproblemet. I den nya webbhandboken "Skogskötselåtgärder mot snytbagge" presenterar forskarna hur man kan hantera snytbaggeproblemet utan att använda insekticider. Mot bakgrund av snytbaggens biologi beskriver de hur plantor kan skyddas och angreppsriskerna minskas med hjälp av t.ex. hyggesvila, markberedning, skärmställning, plantval och mekaniska plantskydd. Men dessa åtgärder är inte tillräckliga var för sig för att åstadkomma en lyckad föryngring. Däremot kan olika kombinationer av dessa metoder ge ett bra skydd, exempelvis bra markberedning tillsammans med ett beläggningsskydd på plantorna. Den aktuella platsen får avgöra vilken kombination av metoder som lämpar sig bäst.

Kunskapen i handboken kommer till stor del från forskningsprogrammen "Tema Snytbagge" (1997-1999) och "Snytbagge 2005" (1998-2005). Studierna och testerna har bedrivits i nära samarbete mellan forskare vid SLU i Uppsala och Asa, Växjö universitet samt SkogForsk i Uppsala. I programmet "System för effektiv hantering av snytbaggeproblemet" fortsätter forskningen.