Toa-avfall blir hygiensk gödsel
800 miljoner människor i världen lider av undernäring och 2,6 miljarder saknar bra sanitära förhållanden. Om urin och fekalier sorteras och görs smittfria kan de användas för att gödsla grödorna. Skördarna ökar och hygienen och livsmiljön förbättras.
- Människor världen över strävar efter vattenspolande toaletter, säger Håkan Jönsson vid institutionen för biometri och teknik. Det är status att ha wc.
- Men med ekologisk sanitet får de både en bra toalett och ett bra gödselmedel, som kan ge vinst i form av ökad skörd, och dessutom skonar de miljön.
Ekologisk sanitet innebär att man sorterar urin och fekalier och använder dem som gödsel efter att smittämnena oskadliggjorts. Man får ett fungerande näringskretslopp. Dessutom sparar man vatten genom att minimera mängden och nedsmutsningen av det vatten som används.
Urinen smittfri efter lagring
- Urinsortering började bli intressant i Sverige i början av 1990-talet, och ett stort projekt vid SLU med flera finansiärer gav en bra bas, berättar han.
Håkan Jönsson och hans kollegor kom fram till att det i små system går att använda urinen direkt i odlingen eftersom den innehåller så få smittämnen. Det räcker med en månad mellan spridning och skörd för att risken att sprida smitta inom familjen ska vara minimal.
I stora system rekommenderas lagring av urinen så att smittämnena dör. Lagringstiden beror på grödan. Vid odling av grödor som äts råa, exempelvis isbergssallad, bör man lagra urinen i minst sex månader vid minst 20 graders temperatur. För vete räcker det med en månad i 20 grader eller sex månader i fyra grader.
Tillsätter urea till fekalier
- När det gäller fekalier är risken för smittspridning mycket större, men vår forskargrupp har utvecklat en ny kemisk behandlingsmetod som är enkel och säker. Man tillsätter bara urea, berättar Håkan Jönsson. Björn Vinnerås leder projektet och vi samarbetar med SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) om fortsatt utveckling av metoden.
I ett Sida-projekt undersöker de tillsammans med doktoranden Charles Niwagaba från Uganda, också möjligheten att använda kompostering för att hygienisera fekalierna. Det är inte helt lätt eftersom aska ofta tillsätts i toaletterna för att minska risken för flugor och lukt. Kompostering kan fungera bra, men behandling med urea är ofta enklare och säkrare.
- Vi har också sedan länge ett samarbete med Linköpings universitet och Smittskyddsinstitutet. Tillsammans håller vi en Sida-finansierad femveckorskurs med ett 30-tal deltagare från u-länder varje år. Nästa år går regionkurserna i Sydafrika och Mexiko, berättar Håkan Jönsson.
Sydafrika har höga ambitioner
Sydafrika har som mål att samtliga hushåll ska ha tillgång till toaletter 2010 och en adekvat bostad 2014 - två jättelika utmaningar. I ett pilotprojekt i Sydafrika samarbetar svenska och sydafrikanska forskare.
- Sydafrikanerna har inte råd att bygga avloppssystem i den takt som de måste bygga hus. Därför ska vi bygga insamlings- och behandlingssystem för urin och fekalier, samt för bad-, disk- och tvättvatten. Tekniken gör att man kan rena vattnet på tomten och återföra säker näring som räcker till odlingarna både på tomten och en bit bort.
- Liknande system är intressanta också i Sverige, i första hand som förbättring av enskilda avloppsanläggningar.
Urinen åtråvärd
Håkan Jönsson berättar att i början är människor skeptiska till ekologisk sanitet, men när de inser att de kan spara pengar, och ändå få samma komfort, ändrar de ofta inställning. Det har till och med hänt att dunkar med urin stulits när man fått upp ögonen för dess verkan som gödselmedel. Gödslade plantor har också stulits eftersom de var frodigare än de ogödslade.
System med ekologisk sanitet ger alltså vinst i form av ökad skörd samtidigt som miljön gynnas.
- Min vision är att det ska finnas sådana system överallt. Produktutveckling behövs, men det ser ljust ut och ekologisk sanitet har verkligen framtiden för sig, mycket tack vare Sida som driver på den internationella utvecklingen. Nu gäller det bara att leva upp till visionerna, avslutar Håkan Jönsson.
Text: Katarina Toborn
Publicerad:
2006-03-07
FAKTA
Ekologisk sanitet vid SLU
Vid institutionen för biometri och teknik finns det fler projekt inom ämnesområdet ekologisk sanitet:
I ett nystartat kompostprojekt jobbar Cecilia Sundberg med att minimera lukten vid kompostering av hushållsavfall i Norden. Projektet görs i samarbete med forskare i Norge och Finland.
I Mistra-programmet "Urban Water" ingår SLU tillsammans med sju andra svenska universitet. I ett av projekten jämför Pernilla Tidåker olika avloppssystem, och Håkan Jönsson har utvärderat källsorterande avloppssystem under svenska förhållanden.
Inom Sida-programmet "Ecological Sanitation Research" jobbar Håkan Jönsson och Björn Vinnerås med att stärka användningen av gödselmedlen från ekologisk sanitet.

Bilden överst på sidan: En nybyggd urinsorterande toalett nära Harare, Zimbabwe. Foto: Håkan Jönsson