Om griskastreringen upphör...

I de flesta länder kastreras alla hangrisar som används för köttproduktion. Detta sker för att förhindra en obehaglig lukt, så kallad ornelukt eller galtlukt, i köttet. Lukten uppkommer hos en del hangrisar under puberteten och beror främst på ämnena skatol och androstenon.

Kastreringen ifrågasätts ofta av djurskyddsskäl, och nu har forskare från SLU undersökt vad man kan göra för att minska problemen vid uppfödning av okastrerade hangrisar. Forskarna fann att utfordring med potatismjöl veckorna före slakt kan minska den ornelukt som beror på skatol. Halten av androstenon påverkas dock inte.

Ett annat problem är hangrisarnas ökade aggressivitet och sexuella beteenden (upphopp m.m.) i samband med puberteten. Detta ökar risken för rivsår och benproblem hos både han- och sogrisar. Dessa problem blir särskilt besvärliga om grisar från olika grupper blandas i samband med transport och slakt.

Forskarna menar att det inte råder någon tvekan om att kastrering innebär smärta för grisen. Det är dock inte säkert att djuromsorgen förbättras om den relativt kortvariga smärtan vid kastrering byts ut mot flera månader med ökad oro och aggressivitet. Ett alternativ kan vara "immunokastrering" – en slags smärtfri vaccinering som fördröjer könsmognaden.