Rådslag utvecklar landsbygden

Jord- och skogsbruket producerar inte längre bara varor som foder, föda och fibrer utan också värden som rekreation, biologisk mångfald, landskapsbild och kulturmiljöer. Hittills har man inte kunnat påverka utvecklingen av landsbygden via kommunala instanser eftersom det är produktionen av varor som har styrt. Konflikterna mellan olika intressen är störst i den tätortsnära landsbygden.

Ole Reiter vid SLU i Alnarp, föreslår nu i en studie "rådslaget" som en metod för landsbygdsutveckling. Med rådslag menas en förberedd, organiserad och strukturerad dialog mellan de aktörer som finns inom ett geografiskt område, t.ex. lantbrukare, andra företagare, boende, turistorganisationer, fritidsintressenter etc.

På rådslaget diskuteras mål och medel för den egna bygdens utveckling. De överenskommelser som nås formuleras och ett partnerskap mellan aktörerna på orten kan bildas. Fördelarna med detta tillvägagångssätt är att allmänintresset tillvaratas, att man får en helhetssyn och lättare kan se vilka vägar man kan gå för att få en hållbar utveckling av regionen.

För att få igång diskussioner och rådslag kan det behövas en oberoende part som SLU, tror Ole Reiter. Rapporten är en förstudie inför ett eventuellt landskapsobservatorium vid SLU i Alnarp.