Skogen är en koldioxidfälla

I underlaget för Sveriges senaste rapportering till Klimatkonventionen redogör SLU-forskare för att skogsmarken avger mer växthusgaser än tidigare. Det leder till att skogen totalt sett fångar mindre växthusgaser.

I årets rapportering blev den totala mängden koldioxid som binds in i den svenska skogen 19 megaton koldioxid per år. Den största sänkan är den levande trädbiomassan som tar upp 33 megaton koldioxid per år, medan förnan och markens övre humuslager tar upp 6 megaton koldioxid per år. Övrig mark avger istället ca 21 megaton koldioxid per år, vilket är mer än tidigare beräknat. Osäkerheten i de rapporterade värdena är ganska stor, men kommer att minska i takt med att fler provytor inom Riksinventering Skog återinventeras.

Torvjordar avger mer koldioxid
Det är främst torvjordar på skog- och jordbruksmark som avger stora mängder växthusgaser.

- Det är ganska logiskt att de brukade torvmarkerna avger en hel del växthusgaser eftersom torven gradvis bryts ner när den dränerats. Och när vi nu även tagit med torvjordar belägna i produktiv skog i beräkningarna, har källan blivit större, berättar Erik Karltun.
Han är ansvarig för den del av klimatrapporteringen som rör markanvändning.

- Effekterna av stormen Gudrun är ännu inte medräknade. Det är inte uteslutet att skogen kan bli en nettokälla av växthusgaser under några år när stormens effekter slår igenom i inventeringsdata, fortsätter Erik Karltun.

Skogssänkan nyttjas
Den svenska regeringen har beslutat att använda sig av möjligheten att i framtiden räkna in skogssänkan i rapporteringen till Kyotoprotokollet. Det innebär att Sverige kan balansera den källa till koldioxid som posten avskogning ger.

– Av rapporteringstekniska skäl ger avskogningen en källa i storleksordningen två till fyra megaton koldioxid per år för Sveriges del. Men den är förmodligen i realiteten betydligt mindre, menar Erik Karltun.