I ädellövsskogar trivs både människor och rödlistade arter. Ädellövsträ är också ett efterfrågat virke, som nu till stor del importeras. Kanske kan inhemsk ek i framtiden ta upp konkurrensen med tropiska träslag i utemöblerna?
Till de ädla trädslagen räknas bok, ek, ask, alm, lönn, lind, avenbok och fågelbär (körsbär). Skogar med dessa trädslag är värdefulla för friluftsliv och rekreation - dels lockar ädellövskogen många besökare, dels finns skogen i de tätbefolkade, södra delarna av Sverige (Fakta 1).
Ädellövsskogen tar bara upp en procent av Sveriges skogsareal, men ändå är drygt hälften av alla rödlistade arter knutna till ädla lövträd. Det är särskilt de riktigt gamla ädellövträden (äldre än 150 år) som är viktiga för de trädlevande arterna (Fakta 2).
Vid SLU finns det ett forskningsprogram som jobbar på bred front med ädellövsskogar. Det inbegriper skogsproduktion, naturvårdsaspekter, rekreationsvärden och ädellövsvirke.
Programmet leds av Magnus Löf vid institutionen för sydsvensk skogsforskning i Alnarp. De resultat som ädellövsforskarna kommer fram till fylls på undan för undan i "Kunskap direkt om ädellöv", ett webbsamarbete med forskningsinstitutet Skogforsk.
Gynnas av klimatändring
Från politiskt håll finns det nu ett visst stöd för att man ska satsa på lövträd i stället för gran på stormhyggena efter Gudrun. De värmeälskande, ädla lövträden är stormsäkrare än granen, som har ett grunt rotsystem. Vinterkala lövträd utgör inte heller ett så stort vindfång som barrträd.
- Med ett framtida varmare klimat och fler stormar, kommer andra arter än tall och gran att gynnas, säger Magnus Löf.
Men det finns flera hinder på vägen mot en utökad areal av ädellövsskog. Magnus Löf pekar på att det inom skogsbruket finns en lång tradition av att plantera och sköta barrträd, men inte tillräcklig kunskap om lövskogsskötsel. Hela hanteringen i skogsindustrin är uppbyggd för att hantera stora mängder barrträ. Dessutom blir det dyrare med ädellöv eftersom plantorna kostar mycket och måste skyddas med vilthägn. Omloppstiderna är också längre, vilket innebär en långsiktigare investering innan den ger utdelning.
- Dessutom finns det ett visst motstånd bland skogsägare mot att satsa på ädellöv, eftersom det då är större "risk" att de måste ägna sig mycket åt naturvård i vissa bestånd.
Magnus Löf arbetar själv mest med produktionsdelen av programmet. Där finns det flera projekt där resultat väntas inom kort, bland annat ett om skador på ek. Han hoppas vidare mycket på de försök man nu gör med sådd på markberedd skogsmark.
- Om det lyckas med sådd kan föryngringen bli mycket billigare, 25 öre per sått frö jämfört med dagens 4 kronor per planta!
Rationaliseringar senare i produktionen kan också göras. Om bokskogen gallras mer sällan verkar virket ändå hålla god kvalitet och om detta stämmer skulle bokskogsskötseln bli mer lönsam (Fakta 3).
Kompaktare virke än barrträ
Ädellövsträ har en del unika egenskaper. Generellt sett har det en högre torrsubstans än barrträ. Utbytet per kubikmeter i massaframställningen är högre och bränslevärdet är större för lövträ.
Mats Nylinder arbetar vid institutionen för skogens produkter och marknader med den del av ädellövsprogrammet som har att göra med virkets användning och marknaden för ädellövträ. Han och hans kollegor arbetar just nu på en bok för att sammanställa den kunskap som redan finns i ämnet.
- I dagsläget går den största delen av den svenska ädellövsproduktionen, dvs. boken, till massaindustrin, berättar han. Kopieringspapper gjort av barrfiber blandat med bokfiber får bra opacitet (ogenomskinlighet) och bok är faktiskt ett strå vassare än björk i det avseendet.
Eftersom vi avverkar så små volymer ädellövsträd i Sverige importeras stora mängder från Europa, bland annat ek från Kroatien och Ukraina samt bokmassaved från Tyskland och Polen. Virket används förutom till pappersframställning även i den välrenommerade svenska golvtillverkningen och i möbelsnickerier.
De svenska träden växer tyvärr något långsammare, blir kvistigare och når inte samma dimensioner som de importerade. Det är dessutom svårt för industrin att få tag i de stora volymerna inom landet. Det är därför i dagsläget betydligt enklare att köpa från någon av de stora exportörerna i Tyskland än att samla ihop svenskt ädellövsvirke från olika håll i Sverige.
Köksbänkar i körsbär?
Man experimenterar nu mycket med olika behandlingar av trä. Forskarna har testat lite olika innovativa blandningar mellan udda träslag och plast. Utseendemässigt står sig t.ex. körsbär väl jämfört med de tropiska träslagen. Med rätt behandling (yt- eller värmebehandling) skulle det mycket väl kunna passa i köksbänkar och andra inredningar.
På inomhusmöbler kan man använda vackra, ädla träslag som tunna faner. Ek, alm, köksbär med flera dyra träslag kan på detta sätt få en ökad avsättning i kombination med billigare, sämre virke. I utemöbler är det ek och robinia som skulle kunna konkurrera med de tropiska träslagen i fukttålighet, men här märks ännu ingen större förändring.
- Det är ju marknadskrafterna som styr, men om det skulle bli restriktioner för import av tropiska träslag skulle saken komma i en annan dager, menar Mats Nylinder.