Fågelinfluensans farlighet kartläggs
Vad gör ett influensavirus riktigt farligt? Det är en fråga forskare vid SLU tagit sig an, bland annat med anledning av oron för att fågelinfluensan ska börja smitta mellan människor. Lyckas de i sin forskning kan det resultera i nya behandlingsmetoder och influensavacciner av en helt ny typ.
Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur. Bland djuren är fåglar, svin och hästar särskilt drabbade. Influensavirus är som regel artspecifika, men är föränderliga vilket gör att de kan flytta från en art till en annan.
Forskning kring influensa hos både svin och häst pågår sedan länge vid SLU. Bland annat har forskarna försökt ringa in vad som gör vissa virus mer smittsamma än andra.
- Det finns studier som tyder på att en särskild virusgen kan ha en avgörande betydelse, säger Mikael Berg, docent och forskare vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap.
Det medfödda immunförsvaret börjar omgående arbeta då kroppen angrips av ett nytt och okänt influensavirus. Tillverkning av ett skyddande ämne som heter interferon startar. I bästa fall klarar immunförsvaret att hejda virusinvasionen.
- Om immunförsvaret går igång snabbt kan den nya influensatypen inte etablera sig, konstaterar Mikael Berg.
Men den speciella virusgen Mikael Berg talar om, kallad NS1, kan ha förmågan att begränsa eller stänga av tillverkningen av interferon. De riktigt farliga influensatyperna har sannolikt en NS1-gen med sådan effekt.
- Vi har inlett en kartläggning av NS1-genen och kommer at analysera en stor mängd influensavirus från fåglar, människor, hästar och svin.
När olika NS1-gener identifierats kommer sedan deras förmåga att stänga av interferontillverkningen att testas.
- Det kan vi göra i cellkulturer från de arter där viruset förekommer, säger Mikael Berg.
Forskarna kommer också att kunna jämföra de NS1-gener de hittar med NS1-gener från kända och mycket smittsamma influensatyper, exempelvis spanska sjukan. Förhoppningen är att de ska få fram en karta över de NS1-gener som är särskilt farliga för olika arter.
Visar det sig att NS1-genen har den nyckelroll som forskarna tror kan det också få stor betydelse för den medicinska behandlingen av influensa.
- Man kan rikta behandlingen direkt mot NS1-genen. Alternativt kan man tänkta sig en vaccinframställning där man använder virus utan NS1-gener, säger Mikael Berg.
De nya behandlingsmetoderna kan bli mer exakta och därmed mer verkningsfulla än befintliga metoder.
Forskningsprojektet startade 2005 med en uppföljare 2007. Båda projekten är finansierade av Formas. Flera forskare vid SLU deltar, Smittskyddsinstitutet och Statens veterinärmedicinska anstalt är samarbetsparter.
Skribent:
My Laurell (rev. 2008)
Publicerad:
2006-06-09
Influensa i olika former drabbar regelbundet människor och djur. Bland djuren är fåglar, svin och hästar särskilt drabbade.
Snabbare diagnostik under utveckling
Forskare vid SLU och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) jobbar gemensamt med att vidareutveckla snabb och säker diagnostik av fågelinfluensa.
Sandor Belak är professor vid både SLU och SVA. Han har i flera år varit engagerad i arbetet med att utveckla metoder för snabb kartläggning och bestämning av olika virustyper, bland annat influensavirus.
- Vi har utvecklat flera olika metoder som bygger på molekylär diagnostik. Tekniken medför att vi snabbt och med hög precision kan påvisa förekomst av DNA eller RNA från olika virus. För närvarande tar det cirka 20 timmar att få ett säkert svar på förekomst av fågelinfluensa. Sandor Belak räknar med att analystiden kan förkortas till omkring två timmar, med bibehållen mycket hög känslighet.
- Vi arbetar med flera olika metoder i ett internationellt EU-utvecklingsprojekt. SLU, SVA och flera internationella veterinärmedicinska institut är engagerade, säger Sandor Belak. SVA gör analyserna vid misstanke om fågelinfluensa i Sverige.
Mer information: Sandor Belak, 018-67 41 35, Sandor.Belak@sva.se
Fågelinfluensan hotar den biologiska mångfalden
Att den aggressiva formen av fågelinfluensa nu sprider sig bland vilda fåglar väcker stor oro vid SLU:s artdatabank. Enskilda arter riskerar att decimeras starkt av influensan.
- Just nu är närmare fyra miljoner alfåglar samlade i Östersjön. Får vi ett utbrott av fågelinfluensa bland dem kan konsekvenserna bli förödande, det säger Martin Tjernberg vid SLU:s artdatabank.
En mild form av fågelinfluensa förekommer naturligt bland sjöfågel, fåglarna påverkas inte nämnvärt. Den influensavariant som nu sprider sig kommer från tama fåglar och är mycket smittsam, med hög dödlighet. Döda viggar och svanar med den aggressiva fågelinfluensan har påträffats i Sverige.
- Situationen är unik, vi har ingen aning om vilka konsekvenserna kan bli, säger Martin Tjernberg.
De största hoten gäller fåglar som samlas i stora grupper. Alfåglarna är ett exempel och här rör det sig om en art som betraktas som sårbar. Den finns med på artdatabankens rödlista. Bergand är ett annat exempel liksom sädgås och brushane. Även dessa arter finns med på rödlistan och samlas i stora, täta grupper i samband med vårflyttningen. Rovfåglar som lever på as, till exempel kungsörn och havsörn kan också vara i riskzonen.
- Hotet om en ekologisk katastrof är för närvarande större än hotet att fågelinfluensan ska börja smitta mellan människor, säger Martin Tjernberg.
Mer information: Martin Tjernberg, 018-67 22 84, Martin.Tjernberg@artdata.slu.se