Vilda djurs hälsa följs upp bättre

Forskare vid SLU ska i samarbete med SVA följa statusen på fortplantningsorganen hos vilda djur i Sverige. Forskarna ska också se om eventuella skador har något samband med miljögifter.

Vid ett antal tillfällen har det kommit larmrapporter om djurpopulationer som plötsligt minskat dramatiskt i antal. Gemensamt för flera av nedgångarna har varit att arterna drabbats av problem med fortplantningen. Fågelägg har fått tunnare skal och sälhonor har drabbats av livmoderskador. I efterhand har man kunnat se tydliga samband med höga halter av miljögifter.

Om det finns tillgång till referensmaterial och görs regelbundna undersökningar har forskarna goda förutsättningar för att upptäcka sådana störningar i tid.

Organbank ska utnyttjas bättre
Till Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) skickas det varje år in fallvilt från hela landet. På fallviltet gör SVA-forskarna en obduktion för att försöka bestämma dödsorsaken. Efter att djuren obducerats fryser man in organ i SVA:s organbank. Detta material ska nu genom programmet Djurhälsa inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys studeras djupare. SLU-forskare kommer också att undersöka djur som kommer in från skyddsjakt.

— Vi ska till en början inrikta oss på fortplantningsorganen, eftersom de är viktiga indikatorer för vilda djurs hälsa, säger Leif Norrgren, professor i ekotoxikologi och medverkande i det nya programmet.

Målet är att långsiktigt följa utvecklingen av fortplantningsförmågan och förekomsten av problem på fortplantningsorganen hos vilda djur i Sverige.

— Vi vill kunna spegla exponeringen av miljögifter hos vilda djur tillsammans med deras hälsotillstånd. Nu i början är det viktigt att ta fram normer för att kunna göra jämförbara analyser även under kommande år, berättar Leif Norrgren.

Gifter, födslar och sjukdomar analyseras
I SVA:s organbank finns vävnadsprover från björn, lo och mink samlade från ungefär 20 år tillbaka i tiden. Dessa prover kommer SLU att analysera kemiskt för att mäta förekomsten av olika miljögifter. Både klassiska gifter som PCB och nyare som bromerade flamskyddsmedel ska undersökas.

— Vi vill bedöma riskerna av de ämnen som kan påverka fortplantningsorganen och därmed fertiliteten. Vi ska börja med att fastställa vilka ämnen som ökar i vilda djur just nu, säger Leif Norrgren.

Sedan kommer SLU-forskarna att fortsätta göra samma analyser i det nya material som fortlöpande kommer in. På dessa vävnader ska man dessutom göra undersökningar som det krävs färskt material för att kunna utföra.

— När vi undersöker livmödrarna kommer vi att kunna se hur många ungar honorna fött och hur många missfall de haft. I både testiklar och livmödrar tittar vi också efter tumörer, missbildningar och andra sjukdomar, säger Elisabet Ekman, projektledare för det delprojekt som fokuserar på björn. 

Djur från olika steg i näringskedjan
Det är framförallt björn och och mink som kommer att undersökas i två olika projekt*. Dessa djur har stor geografisk spridning i Sverige. De ger också kunskap om halten av miljögifter hos djurslag från flera nivåer i näringskedjan. Björnen är allätare, medan både lodjuret och minken befinner sig högst upp i näringskedjan.

Gifter som kan tas upp av djur ansamlas och koncentreras därför hos både minkar och lodjur. Minken är särskilt utsatt för miljögifter, eftersom den lever av fågel och fisk som ofta innehåller höga gifthalter.

— Vi får in många minkar hit på grund av skyddsjakten, därför är den ett lämpligt djur att använda inom den fortlöpande miljöanalysen. Minken är också praktisk att studera eftersom man har använt den mycket tidigare inom miljögiftsforskningen. Ännu en fördel med minken är att vi har tillgång till kontrollmaterial från pälsfarmar, berättar Leif Norrgren.

De första resultaten från analyserna av miljögifter och metaller väntas komma i slutet av år 2006. Resultat från undersökningar på organ från nästa skyddsjakt på björn räknar man med att ha i början av år 2007.

*Projekt ”Miljögiftsbelastning och reproduktion hos brunbjörn” kommer att ha fokus på björn och då eventuella störningar på fortplantningsorganen. Som en jämförelse kommer även lodjur att undersökas. Projekt ”Utveckling av ett nytt miljöövervakningssystem för reproduktionsstörningar hos vilda däggdjur – för miljömålet en giftfri miljö” fokuserar på mink.

FAKTA. Fortplantningstörningar hos däggdjur som orsakats av miljögifter

• Hos sälhonor har man hittat livmödrar som är sammanväxta eller har förträngningar och tumörer. Dessa förändringar har kunnat kopplas till höga halter av PCB och DDT. När halterna av dessa ämnen minskade ökade sälarnas fortplantningsförmåga.
• Hos isbjörnshanar har man sett att höga halter av PCB ger lägre halter av testosteron. Detta påverkar deras fortplantning eftersom testosteron behövs för bland annat könsdrift och spermieproduktion.
• Dräktiga minkhonor som åt PCB-haltig föda fick fler missfall än vad som är normalt.
• Kaninhannar som drack vatten förorenat av fenoler och trikloretylen visade ett minskat intresse för honor.

Källa: Fortplantningsstörningar och kemikalier (se länk till höger).