Senare betessläpp bra för floran

Jörgen Wissman vid SLU skriver i sin avhandling att detta skulle minska kostnaderna för att hålla markerna öppna, eftersom det skulle krävas färre betesdjur per arealenhet.

Betade marker är mycket viktiga för att bevara en artrik flora. Alla gräsmarker behöver skötas för att inte växa igen och bli skog, och det satsas mycket pengar på detta. Arterna kan bli så många som femtio på en kvadratmeter i en välbetad hage. Men vissa marker betas för hårt och då kan det bli brist på frön och blommor i gräsmarkerna.

Jörgen Wissman föreslår betessläpp senare på säsongen eller helt betesfria år för att låta marken återhämta sig. Han visar i sin avhandling att blomväxter sätter avsevärt mer frö i marker som betas sent än i marker där djuren får börja beta tidigt på våren. En senare hävd stämmer också överens med hur de flesta riktigt artrika marker har skötts historiskt, dvs. med sen höslåtter.

Risken är bara att groddplantorna konkurreras ut av omgivande vegetation om gräset tillåts bli för högt. En stor frösättning är dock viktigare för etableringen av groddplantor än att mängden dött växtmaterial till varje pris hålls nere. Det visar Jörgen Wissman i en delstudie på fältgentiana (Gentianella campestris) och i en studie på alla växtarter i betesmarkerna.