Artkunskap är nyckeln till naturen

Sveriges alla växter, svampar och djur ska beskrivas i ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”. Detta gigantiska arbete, tillsammans med övrig verksamhet vid ArtDatabanken, förväntas bidra till större artkunskap och känsla för naturen hos allmänheten.

”Om man inte känner namnen är kunskapen om tingen värdelös.” (Carl von Linné i Critica botanica 1737)

Carl von Linné hade stor betydelse för biologin: han införde den binära nomenklaturen för arter, med ett släkt- och ett artnamn, som gör att människor världen över kan kommunicera med varandra på ett entydigt och väldefinierat sätt. Linné bedömde i sin Oeconomia Naturae 1749 att det fanns 3 600 arter i Sverige.

- I dag vet vi att det finns minst 50 000 arter av flercelliga organismer i landet, säger Torleif Ingelög, ArtDatabanken vid SLU.

Under senare tid har man hyst farhågor om att Sverige håller på att bli ett land av biologiska analfabeter och att artkunskapen hos människor blir allt sämre.

- Därmed riskerar man att förlora en del av anknytningen till naturen och den glädje, inspiration och livskvalitet som naturen kan ge, menar han.

Registrerar, bedömer och beskriver

SLU har en viktig roll för att motverka denna analfabetism, bland annat genom ArtDatabankens verksamhet. ArtDatabankens anställda bedömer de vilda arternas status och utarbetar rödlistan med hotade och missgynnade arter, ett viktigt instrument i naturvårdsarbetet.

Fyndplatser för enskilda arter registreras kontinuerligt och ny teknik gör det möjligt för alla att registrera artfynd direkt på webben i den så kallade Artportalen. Fyndregistreringarna möjliggör också användning av digitala kartor som kan användas i naturvårdsarbetet.

- En verkligt stor utmaning är ArtDatabankens uppdrag att vetenskapligt beskriva alla svenska flercelliga arter och att ge ut ett populärvetenskapligt referensverk över dem – ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

De tre första volymerna är: ”Dagfjärilar”, ”Mångfotingar” och ”Bladmossor”. Verket på över hundra volymer beräknas vara färdigt om tjugo år, ca 250 år efter Linnés död.

Ett mer hanterbart komplement till Nationalnyckeln kommer också att ges ut för vissa växter, svampar och djur. Den första utkomna är ”Fältnyckeln Dagfjärilar”, som med sitt fickformat kommer att underlätta fjärilsstudier i fält. Alla fältnycklar kommer att ha rikligt med illustrationer, utbredningskartor och beskrivande fältkaraktärer.

- Kunskapen om våra arter kommer med detta stora referensverk att öka dramatiskt och den kommer att vara tillgänglig för alla, säger Torleif Ingelög.