Elda säkert med pellets i pannan!

Om vi hanterar och omvandlar biomassan från skog och åker effektivt skulle vi kunna täcka en stor del av energibehovet i Sverige. Med bättre planering av biobränsleeldad uppvärmning i bostäderna kan vi undvika hälsoproblem i samband med röken. Dessa forskningsresultat från SLU visar att vi bör kunna öka vår biobränsleanvändning utan problem.

Bioenergi är ett hett forskningsämne, speciellt när oljan tryter och kärnkraften debatteras. Vid SLU bedrivs bioenergiforskning på bred front vid många institutioner. Det är forskning om allt från odling och skörd till transport, handel och användning.

- Institutionen för bioenergi i Uppsala har flera intressanta forskningsprojekt på gång, berättar prefekten Bengt Hillring.

Peter Hagström är nydisputerad och kom fram till att våra system för hantering av biomassa från skog och åker är för energikrävande idag. Med en effektiv hantering och omvandlingsteknik skulle den svenska biomassan kunna täcka en stor del av behovet av fordonsbränsle eller el i dagens Sverige. Läs vidare under Läs mer.

Astma vid vedeldning

I rök från framför allt vedeldning förekommer både polyaromatiska kolväten, flyktiga organiska ämnen (t.ex. bensen) och sotpartiklar, vilka kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och andra problem, särskilt för barn, gamla och astmatiker. Mängden av dessa ämnen blir större i röken om man använder sur ved eller gamla pannor.

Anna Jonsson har i sitt licentiatarbete vid institutionen för bioenergi undersökt hur man kan öka användningen av biobränsle för uppvärmning på ett säkert sätt för de boende inom tättbebyggda områden.

- Idag finns det ingen lagstiftning som reglerar uppvärmningssystem i bostäder, bara lokala föreskrifter och vedeldningspolicies, säger Anna Jonsson. Men för både husägarna och grannarna är det bra att ta reda på om röken kommer att störa innan man investerar i en dyr panna eller kamin.

Planering möjliggör säker eldning

Anna Jonsson har räknat på att ersätta eluppvärmning med pelletspannor/-kaminer i varje enskilt hus i några befintliga förorter och i ett planerat bostadsområde.

Modellen hon har använt tar hänsyn till topografiska data, klimat- och väderdata samt utsläpp från varje enskilt hus. Om huset exempelvis ligger i en svacka kan föroreningarna ansamlas nära marken. Med hjälp av klimatdata, t.ex. hur vindarna oftast blåser, kan skorstenarna placeras så att röken inte hamnar i grannens luftintag.

Resultaten har visualiserats med geografiska informationssystem (GIS), vilket exempelvis kan underlätta planeringen och förtydliga miljökonsekvensbeskrivningar.

- Mina resultat visar tydligt att man kan elda mer biobränsle på ett säkert sätt och undvika de negativa hälsokonsekvenserna, bara man planerar för det, säger hon.