|
2007-12-11 -
|
Skogsbrukets belastning på havet liten
|
|
Läckaget av näringsämnen från den svenska skogsmarken till omgivande hav är stort. År 2005 var tillförseln cirka 37 000 ton kväve (nettobelastning) och cirka 1200 ton fosfor (bruttobelastning). Men den...
|
|
2007-12-11 -
|
Källor till minskade utsläpp av näringsämnen till hav
|
|
Sveriges totala näringsämnesbelastning på omgivande hav har minskat sedan 1995. Den största minskningen av svenska utsläpp av kväve och fosfor står kommunala reningsverk för, följt av minskningar inom...
|
|
2007-12-10 -
|
Brunare vatten när försurningen minskar
|
|
I takt med att svavelnedfallet minskar blir våra sjöar och vattendrag allt brunare av humusämnen från den omgivande marken. Det visar miljöövervakning av försurning i ett stort antal länder i Europa och...
|
|
2007-12-06 -
|
Ärt/havreensilage ersätter kraftfoder
|
|
Att täcka mjölkkors proteinbehov med egenodlat foder är en utmaning på många gårdar. Många använder ärter som odlats till mogen skörd, men det finns andra lösningar. Tomas Rondahl från SLU i Röbäcksdalen...
|
|
2007-12-06 -
|
Minska fosforförluster nära källan!
|
|
Fosforläckage till sjöar och hav är en av orsakerna till de svåra algblomningarna vi har sett under varma somrar de senaste åren, inte minst i Östersjön. Läckaget begränsas effektivast så nära källan som...
|
|
2007-12-06 -
|
Folkskygg Bamse smyger undan
|
|
Björnar undviker aktivt kontakt med oss människor. Det är slutsatsen i ett examensarbete inom forskningsprogrammet "Adaptiv förvaltning av vilt och fisk" vid SLU. Tio björnhonor i Orsatrakten utrustade...
|
|
2007-12-06 -
|
Ekojordbruk stöder många miljömål
|
|
Den ekologiska produktionsformen, både växtodling och djurhållning, kan bidra till att elva av de sexton svenska miljökvalitetsmålen når framgång. De positiva effekterna kan både ha med själva sättet att...
|
|
2007-12-06 -
|
Lättare amkoseparation med nosplatta
|
|
I mjölkproduktionen använder sig en del lantbrukare, speciellt de KRAV-certifierade, av så kallade amkor för att föda upp kalvar. Dessa kor låter tre till fem kalvar dia samtidigt under den åtta till tio...
|
|
2007-11-30 -
|
Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag
|
|
Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat...
|
|
2007-11-30 -
|
Grönträda gav minskat näringsläckage
|
|
Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare. Jordbruksmarken...
|
|
2007-11-29 -
|
Se upp med rödbränna på amaryllis!
|
|
Ett mycket besvärligt kvalster följer med amaryllislökarna och förstör inte bara själva amaryllisen utan även många andra lökväxter som råkar hamna i dess närhet. Det gäller att vara mycket uppmärksam...
|
|
2007-11-28 -
|
Hundar inventerar tjädrar
|
|
Tjäder är ett populärt jaktbart vilt i skogslandskapet. Det traditionella sättet att inventera tjäder är med vilttrianglar, vilket är en bra men dyr inventeringsmetod. Därför provar SLU-forskare en modell...
|
|
2007-11-28 -
|
Dalripan fluktuerar som förväntat
|
|
Varje år före jakt inventeras dalripor i 22 områden jämt fördelade i den svenska fjällkedjan. Inventeringen görs av länsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland i samarbete med SLU och Svenska...
|
|
2007-11-26 -
|
Dyntaxa är en databas för alla taxonomiskt intresserade
|
|
Information om namn och släktskap för drygt 80 procent av Sveriges alla vilda djur och växter finns i en databas som byggs upp vid ArtDatabanken. Dyntaxa innehåller såväl svenska som vetenskapliga namn...
|
|
2007-11-26 -
|
Storskalig skogsmarkskalkning inte lönsam
|
|
En möjlig åtgärd för att minska försurningens negativa effekter är kalkning av skogsmark. Genom att sprida kalk på marken höjs pH-värdet och halterna av metaller som löses ut ur marken på grund av försurningen...
|
|
2007-11-26 -
|
Databas håller reda på miljontals träd
|
|
Med hjälp av en databas ska forskarna kunna hålla reda markanvändningen på tusentals provytor och tillväxten på miljontals träd. Det är information som behövs för den internationella klimatrapporteringen....
|
|
2007-11-23 -
|
Naturvården behöver mätmetoder för betestryck
|
|
Forskare vid SLU utvecklar metoder att mäta betestryck som kan användas inom naturvården. Mätningarna har visat att kor föredrar att beta på mark som tidigare varit åker. I arbetet med att bevara naturbetesmarker...
|
|
2007-11-23 -
|
Biologin i åkermark ska följas
|
|
Forskare vid SLU utvecklar ett helt nytt system för att löpande följa biologiska faktorer i åkermark och upptäcka förändringar i markens biologiska tillstånd. En av de viktigaste komponenterna för markens...
|
|
2007-11-23 -
|
Allt om växter och djur som behöver död ved
|
|
Över 7000 skogslevade arter i Norden är beroende av död ved. Nu samlar cirka 40 forskare från åtta länder uppgifter om de vedlevande arterna och vilka typer av död ved de behöver i en databas. Redan idag...
|
|
2007-11-23 -
|
Artportalen kan följa många fåglar
|
|
Forskare vid SLU undersöker om det går att använda det webbaserade rapportsystemet Artportalen för övervakning av fågelbestånd. Undersökningen går ut på att jämföra uppgifter från Artportalen med den systematiska...
|