Grönträda gav minskat näringsläckage

Övergången från stubbträda till insådd grönträda är den åtgärd inom lantbruket som fått störst genomslag för det minskade näringsläckaget från jordbruksmark. Det visar en analys av SLU-forskare.

Jordbruksmarken står för en stor del av det kväve och fosfor som läcker ut till sjöar och hav. Holger Johnsson har tillsammans med flera andra forskare vid SLU sammanställt förändringen i läckage av kväve och fosfor från svensk jordbruksmark till omgivande vatten mellan åren 1995 och 2005.

Näringsläckaget minskar
Resultaten visar att både kväve- och fosforläckaget har minskat sedan 1995. För kväve ser forskarna en minskning av medelläckaget med tolv procent och för fosfor en minskning med drygt fyra procent*. Störst genomslag för kväveminskningen fick den övergång från stubbträda till insådd grönträda som skedde under tioårsperioden (31%). Näst störst genomslag för kväveminskningen fick odling av fånggröda (25%) följt av effekter av ändrad grödfördelning (23%) och förbättrat kväveutnyttjande i odlingen (16%).

Avskaffat krav på träda kan ge högre läckage
För fosfor stod förändringar i vad lantbrukarna odlar för den största minskningen (50%). I detta ingår effekter av övergång från stubbträda till grönträda. Ändrad gödsling och gödslad areal utgjorde också en stor del av minskningen i fosforläckaget (36%) följt av anläggning av skyddszoner (14%).

– Det här gör EU:s beslut om att avskaffa den obligatoriska trädan extra intressant. Den obligatoriska trädan kom till för att minska EU:s överskott på spannmål, men eftersom det i dag råder brist på spannmål fattade ministerrådet beslut om att ta bort kravet på träda. En bieffekt som vi kan komma att se om fler trädor odlas upp är att näringsämnesläckaget från jordbruksmarken ökar igen, säger Holger Johnsson som är koordinator för program Övergödning inom SLU:s Fortlöpande miljöanalys.

*Siffrorna inkluderar inte effekter av den minskade åkerarealen. Medelläckage är ett genomsnittligt läckage i kg/ha åkermark.