Kiselalger avslöjar övergödda vattendrag
Nu finns det ett ackrediterat laboratorium vid SLU i Uppsala som kan analysera kiselalger från vattendrag. En sådan analys visar relativt enkelt och snabbt om vattendraget är övergött, surt eller påverkat av organiska föroreningar.
Kiselalger är encelliga organismer som finns i både sött och salt vatten. Vissa arter lever fritt i vattenmassan medan andra lever fastsittande på stenar eller växter. Kiselalger finns i nästan alla svenska vatten.
– Fördelen med en biologisk parameter som kiselalger är att de verkligen visar om det går att leva där i vattnet eller inte. Algsamhällen är olika under olika kemiska förhållanden och ändrar sig fort när de utsätts för störning. Vattenkemiska provtagningar är däremot ofta för glesa för att visa på ett utsläpp eller en surstöt. Dessutom kan man aldrig mäta alla vattenkemiska parametrar som kan vara viktiga för växter och djur, säger Maria Kahlert som är forskare vid institutionen för miljöanalys vid SLU.
En annan stor fördel med kiselalger är att det räcker med en provtagning per år.
– Det beror på att algsamhället är anpassat till de kemiska förhållanden som råder på en plats under hela året. Inträffar det en naturlig surstöt på våren klarar dessa alger av den, säger Maria Kahlert.
Fler påverkansindex på gång
I dagsläget kan forskarna utifrån artsammansättningen se om vattnet är:
- Övergött, det vill säga om det är för mycket kväve eller fosfor i vattnet.
- Organiskt förorenat, det vill säga utsatt för utsläpp av t.ex. svingödsel eller avlopp.
- Surt.
Vid sidan av dessa analyser arbetar forskarna med att ta fram fler index.
– Vi håller på att utveckla index för att kunna se giftutsläpp och påverkan av försurande nedfall. På sikt är också målet att se hur biologin, i detta fall kiselalger, reagerar på klimatförändringen, säger Maria Kahlert.
Smådjur äter algerna
Kiselalgerna är en viktig del av ekosystemet. Många smådjur lever av algerna, vilket betyder att om algerna försvinner så försvinner deras mat. I dagsläget finns det också en viss okunskap om algerna:
– Vi vet inte vilka arter som är sällsynta. Jag skulle vilja se en Sverigebok om kiselalger. Eftersom kiselalgerna är encelliga finns de inte med i nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna, men jag tror att om man började inventera kiselalgerna skulle man hitta nya arter för landet, säger Maria Kahlert.
Skribent:
Ulla Ahlgren (red. A-K Hallin)
Publicerad:
2007-11-30
Gomphonema coronatum är en ganska sällsynt kiselalg som bara förekommer i rent vatten. Foto: Maria Kahlert, SLU.
FAKTA: Så går metoden till
Den som tar provet skrapar bort kiselalgerna från en sten med hjälp av en tandborste. Stenen måste ha legat i vattnet i minst en månad. Provtagaren kan också ta kiselalger från vattenväxter, men då får inte växterna vara för färska eller för gamla. Därefter lägger provtagaren algerna i sprit för att senare på laboratoriet tillverka ett preparat. Preparatberedningen innebär att man ”kokar” kiselalgerna så att endast skalen återstår. Preparaten kan sparas under lång tid. Själva analysen går ut på att artbestämma minst 400 kiselalgskal i varje preparat. För varje art finns indexsiffror som visar artens känslighet för påverkan. Utifrån dessa siffror kan man sen få fram ett index som visar om vattendraget är övergött, försurat eller påverkat av organiska föroreningar.