Kvävets roll i försurningen undersöks

Med mätningar av kvävenedfall, markkemi och relationen mellan svampar och bakterier i marken kan forskarna undersöka kvävets roll i försurningen.

Nedfall av kväve kan komma att bli nästa stora orsak till försurning. För att på lång sikt kunna bedöma hur mycket kvävenedfall ekosystemen klarar av utan att det uppstår försurningsskador behövs mer kunskap om vad som styr läckaget av kväve från mark till vatten.

– Vi använder oss av ett unikt material från det så kallade krondroppsnätet. Där finns data från över tjugo års mätningar av kvävenedfall, markvatten, markkemi och skogstillväxt. Vi har också tagit prover för att bestämma relationen mellan svampar och bakterier i marken eftersom vi tror att mykorrhizasvampar är viktiga för markens förmåga att binda kväve. Med den här informationen kan vi bättre beräkna kvävenedfallets långsiktigt försurande effekt, säger Dan Berggren Kleja som tillsammans med Peter Högberg arbetar med analyserna.