Mindre kväve och fosfor till haven

Sedan 1995 har de mänskligt orsakade utsläppen av kväve och fosfor till haven minskat. Men det kan ändå bli svårt att nå målen för utsläppsminskning som satts upp för miljömålet ”Ingen övergödning”.

Forskare vid SLU har med hjälp av beräkningsmodeller bidragit med siffror på hur mycket kväve och fosfor som läcker från den svenska jordbruksmarken till omgivande vatten. Siffrorna har därefter använts i en beräkning av Sveriges totala näringsämnesbelastning på Östersjön. Beräkningen är en del av miljömålsuppföljningen och genomfördes av SMED, som är ett samarbete mellan SLU, SMHI, SCB och IVL.

– Den mänskligt orsakade belastningen med näringsämnen på Östersjön från Sverige har minskat med 5600 ton kväve och 120 ton fosfor mellan år 1995 och 2005. Även för svensk jordbruksmark minskade näringsämnesläckaget, säger Holger Johnsson som är koordinator för program Övergödning inom Fortlöpande miljöanalys vid SLU.

Fosformålet svårast att nå
Men trots att belastningen minskar kommer det att bli svårt att klara de delmål som satts upp för miljömålet ”Ingen övergödning”. Det gäller kanske framför allt målet för utsläpp av fosfor. Belastningen av fosfor till haven vid alla våra kuster har minskat med 14 procent under åren 1995 till 2005. Det beror till stor del på att utsläppen från punktkällor, som kommunala reningsverk och industrier, har minskat.

– För att uppnå den tjugoprocentiga minskning till år 2010 som är delmålet för fosfor krävs fler åtgärder, säger Faruk Djodjic som är forskare vid institutionen för miljöanalys vid SLU. Vi kan inte bara åtgärda punktkällor så jag tror att jordbruksmarken kommer att hamna ännu mer i fokus när det gäller åtgärder mot fosforförluster. Eftersom det finns både rumsliga och tidsmässiga skillnader i fosforförlusterna behövs en satsning på forskning så att lämpliga åtgärder kan tillämpas utifrån lokala förhållanden.